Förflytta dig till innehållet

Motion för samman svenska och finska elever i Kimito – mer samarbete är ett önskemål från eleverna

Emilia Örnmark
Skolgård med motionsredskap och ungdomar
Kimitonejdens skola och Kemiönsaaren keskuskoulu satsar i år lite extra på gemenskap över språkgränsterna. Här spelar en grupp sjuor, både finsk- och svenskspråkiga, utomhuskimble tillsammans under en gemensam lektion.

Elefantfotboll, kubb, yatzy och kimble i utomhusversion. Det var några av de aktiviteter som sammanförde svenskspråkiga elever vid Kimitonejdens skola (KNS) med finskspråkiga elever vid Kemiönsaaren keskuskoulu (KSKK) under en motionsinriktad lektion på måndagen.

Det här är skolornas nysatsning på ett starkare samarbete över språkgränserna i årskurs sju till nio. Bägge skolorna finns under samma tak i Skolcentret i Kimito – vilket serverar språkgrupperna chans att samarbeta, acceptera varandra och lära sig varandras språk.

Eleverna positiva till samarbetet

Otto Strandberg och Emil Sjöblom från KNS är två av dem som spelar elefantfotboll i rinken bland andra nior.

Otto tycker att det är trevligt med gemensamma aktiviteter och att vara ute. Emil uppskattar då det bli lagspel mellan de svensk- och finskspråkiga eleverna.

Två pojkar på en grusplanEmilia Örnmark
Emil Sjöblom och Otto Strandberg uppskattar aktiviteter utomhus.

Pojkarna tycker inte att de finskspråkiga eleverna känns främmande, även om de inte hör till den egna umgängeskretsen. Pojkarna tillägger dock att det finns elever som umgås över språkgränserna, till exempel under de gemensamma rasterna.

– Det är språket som är problemet, säger Emil för sin del.

I spelet deltar också Siiri Olin och Vilma Rainio från KSKK – de tycker båda att det här är roligt och ser gärna mer samarbete. Några bekanta har de dock inte på den svenska sidan, även om de nog sett alla ansikten förr.

– Då man väljer vem man vill vara med är en gemensam energi viktigare än språket, säger Siiri.

Två flickor utomhusEmilia Örnmark
Vilma Rainio och Siiri Olin ser positivt på samarbetet mellan skolorna.

Sjuor från KSKK och KNS umgås på rasten

På asfaltplanen spelas det kimble bland sjuorna med blandade språklag.

Det vinnande laget i den lekfulla tävlingen består av Kiira Nordlund och Silja Nyqvist från KSKK och av Célia Lindström från KNS. Flickorna uppskattar att lära känna elever från den andra skolan.

De har redan vänner i den andra språkgruppen och säger att de brukar träffas på tians rast.

tre flickor med tummen uppEmilia Örnmark
Eleverna fick visa vad de tyckte om den gemensamma aktiviteten mellan den svenska och den finska skolan. Dessa sjuor ger tummen upp. Från vänster: Célia Lindström, Silja Nyqvist och Kiira Nordlund (som väljer att inte visa ansiktet på bild).

Arbetsgrupp sköter programmet

Då det var dags att förverkliga idén om motionslektionerna var snabbt en frivillig arbetsgrupp av lärare samlad.

Den består av Elli-Maija Mäkelä och Annamari Kaminen från KSKK samt av Heidi Ramstedt och Solveig Nordgren från KNS. Med i gruppen är också KNS nya skolcoach Maria Fuchs.

Fem kvinnor i rad vid en skoltavlaEmilia Örnmark
Från vänster: Marja Vasama, rektor i Kemiönsaaren keskuskoulu (KSKK), Britt-Mari Norrbacka, rektor i Kimitonejdens skola (KNS), Elli-Maija Mäkelä, lärare i KSKK, Heidi Ramstedt, lärare i KNS och Maria Fuchs, skolcoach.

Två gånger under hösten har eleverna mötts för gemensamma motionstimmar.

– Det har varit en enkel start med spel som till exempel fotboll, mölkky och kubb, säger Ramstedt.

– Tröskeln att umgås kanske blir lägre om det ordnas en gemensam aktivitet, säger Fuchs.

Det går på svenska, finska och engelska

Grundtanken är att de två språkgrupperna ska mötas på ett naturligt och ledigt sätt. För aktiviteterna har de drygt 50 finskspråkiga eleverna och de 82 svenskspråkiga delats in i 13 grupper. Direktiven ges på bägge språken och eleverna väljer själv vilket språk de vill använda.

Mäkelä har lagt märke till att eleverna främst använder sitt eget modersmål då de kommunicerar över språkgränsen, men också en hel del engelska hörs på skolgården.

stor grusplan med ungdomar utspridda i grupperEmilia Örnmark
Hela skolgården kommer till nytta. Cirka 130 elever, indelade i grupper, deltar i de motionsinriktade lektionerna.

– Det är ett stort steg att närma sig den andra språkgruppen. Det handlar om språk, men också annars är det spännande, säger Heidi Ramstedt.

Rektorerna Britt-Mari Norrbacka (KNS) och Marja Vasama (KSKK) får frågan om det andra inhemska språket som skolämne är svårt för eleverna.

– Säkert för en del. De brukar tycka att engelskan är lättare, säger Vasama.

– Hälften av våra elever har modersmålsinriktad finska, men för många är finskan svår, säger Britt-Mari Norrbacka, rektor vid KNS.

Ungefär hälften av eleverna i bägge skolorna läser det andra inhemska språket på A-nivå.

två kvinnor utomhusEmilia Örnmark
Marja Vasama är rektor för Kemiönsaaren keskuskoulu och Britt-Mari Norrbacka för Kimitonejdens skola.

Läsårstema: gemenskap

Norrbacka säger att orsaken till att man just nu satsat lite extra på att stärka gemenskapen mellan de två skolorna är hela Kimitoöns läsårstema gemenskap.

Men samarbetet är också något som ofta diskuteras och som är ett önskemål från eleverna. Norrbacka understryker dock att samarbetet mellan språkgrupperna i sig inte är något nytt.

– Gemensamma raster har vi haft i mera än tio år, säger hon.

Att alla raster inte är gemensamma handlar om skolornas olika scheman och bottnar i att de äter lunch vid olika tidpunkter. Den långa rasten (20 minuter) klockan tio har skolorna samtidigt.

Förutom de gemensamma rasterna har också mera organiserat samarbete gjorts under åren inom projektet Språkstigen. Genom den har man haft bland annat gemensamma lektioner i huslig ekonomi, gått på fågelutfärd och läst samma bok på olika språk och sedan diskuterat den tillsammans.

Årskurs 1-6 vid KSKK har sina egna språkprojekt tillsammans med Amosparkens skola.

Dela artikeln

En kommentar: “Motion för samman svenska och finska elever i Kimito – mer samarbete är ett önskemål från eleverna

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter