Misteln frodas i Åbo och växer också på skärgårdsöar – växten är ofarlig men andra förändringar oroar
Ingen vet hur den kommit hit, men misteln är nu en vanlig syn i Åbo. Misteln växer på lövträd och bildar en klotformad buske på trädens grenar.
Den är grön året om vilket gör att den syns extra bra när lövträden är bara.
Jacob HjortmanForskarna vet inte hur misteln spridit sig hit eller var moderkolonin finns. Biologen Jouni Issakainen har undersökt hur misteln har spridit sig i Åbo.
– Utgående från våra observationer är det troligt att den ursprungliga kolonin funnits i västra Åbo. Tidigare trodde vi att den skulle ha varit i Nådendal.
Jacob HjortmanEn teori är att misteln kan ha kommit hit som julpynt. Om någon slängt misteln i naturen efter julen kan fåglar ha ätit bären och på så vis spridit frön.
Misteln är ett populärt julpynt och den odlas kommersiellt på många håll i Europa.
Data saknas från skärgården
Ett annat alternativ är att moderkolonin finns ute i den åboländska skärgården. Man har kunnat kartlägga mistelns förekomst på en del öar med bilväg men data saknas från resten av skärgården.
– Vi tar gärna emot tips från skärgårdsborna om de har sett mistlar på någon ö.
Jacob HjortmanIssakainen visar även ställen där det är tydligt att misteln nyligen spridits av människor.
– Det är flera saker som indikerar att det är människor som spridit misteln, bland annat höjden. På en del ställen har vi också sett delar av växten som fallit till marken när misteln gnidits mot stammen.
Olagligt att sprida och plocka mistel
Det är olagligt att sprida och plocka misteln på någon annans mark.
Misteln är en halvparasit. Det betyder att den växer på ett träd och tar upp vatten och näring genom rötter som går in i trädets grenar och stam men den har egen fotosyntes.
– Naturen är full av halvparasiter. Man kunde till och med säga att tallen är en halvparasit på svampar, säger han.
Jacob HjortmanMistelns förekomst är inget som oroar biologerna. Den skadar inte värdträdet nämnvärt.
– Däremot kan det bli en tillgång, kanske äppelodlare kan få dubbel skörd genom att odla mistel på träden som kan säljas som julpynt.
Misteln är vanlig på kontinentala Europa och förekommer på en del orter i Sverige. Klimatet i Åbo har länge varit gynnsamt för misteln och Östersjön har historiskt agerat som en buffert och hindrat misteln från att sprida sig hit.
Misteln har spridit sig längre norrut i Europa och den finns nu även i Estland. Sannolikt är det klimatförändringarna som gjort att den spridit sig norrut.
– På öarna Jurmo och Vänö har man observerat mistlar som vi tror har kommit från Estland. Men misteln finns inte på fler ställen i skärgården, vilket man skulle förvänta sig om den spridit sig hit från Sverige eller Estland.
I Sverige finns misteln endast runt Mälaren och enligt Issakainen har den inte spridits sig längre norrut trots att det inte finns några geografiska hinder.
Svampar och maskar kan vara ett hot
Även om misteln inte är ett direkt hot finns det andra förändringar som oroar.
Vi vet egentligen väldigt lite om hur mildare vintrar påverkar mångfalden här. Det finns mikroskopiska svampar, millimetersmå maskar och nya bakterier som kan börja spridas här och som kan förorsaka stor skada i naturen.
– Vi har ju sett hur barkborren och en svamp tagit död på många tallar i skärgården. Förändringar kan gå snabbt när balansen ändras i naturen och vi har inte tillräckliga resurser för att följa med utvecklingen.
Issakainen jobbar för Naturhistoriska museet på universitetsbacken i Åbo. Museet är en sammanslagning av det som tidigare hette Zoologiska museet och Botaniska museet och drivs av Åbo universitet och Åbo Akademi.
Jacob HjortmanDe gör fältarbeten för att samla in, bevara och analysera data om den biologiska mångfalden i vår natur.
Antalet forskare vid museet har minskat kraftigt. Universiteten har inte fyllt platser när forskare gått i pension.
– Det är mycket allvarligt. Vi har inte alls den kapacitet vi behöver.
Det görs mycket annan forskning i biologi i universiteten med det är Naturhistoriska museet som står för fältarbetet som behövs för att identifiera nya arter.
– Det är lite som att alla läkare skulle göra avancerad medicinsk forskning och ingen som vårdar patienterna.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.