Ministerbyte inom De Gröna – nyblivna inrikesminister Mikkonen: Oppositionen i Finland har delvis påverkats av Belarus
Strax efter att den nyblivna klimat- och miljöministern Emma Kari (De Gröna) hade svurit sin ministered ställde hon sig framför medierna tillsammans med Finlands nya inrikesminister Krista Mikkonen (De Gröna).
Bägge tackade sina föregångare och var tydliga med att de är ivriga att ta itu med sina nya uppdrag. Kari riktade sitt tack till Mikkonen, medan Mikkonens tack gick till den tidigare inrikesministern Maria Ohisalo som nu blivit moderskapsledig.
— Kristas jobb för att skydda torvmarkerna, fågelvattnen och vårdbiotoperna kommer att lämna ett bestående avtryck i finländsk natur- och miljöpolitik. Men mycket arbete återstår ännu, sade Kari under sin första presskonferens som minister.
Mikkonen kände sig ursprungligen inte så lockad av att byta över till Inrikesministeriet, men säger sig nu vara ivrig på att ta över ledningen för ett ministerium vars arbete dagligen syns i finländarnas vardag.
— Vårt mål är fortsättningsvis att Finland år 2030 fortfarandeska vara världens tryggaste land. Dessutom finns ett mål om att utveckla säkerheten så att Finland i framtiden ska vara allt tryggare för alla grupper, alltså minska på ojämlikheten bland befolkningen, sade Mikkonen.
Flera prövningar på kommande
Ingendera av de nytillträdda ministrarna har ändå ett lätt uppdrag framför sig.
Kari tillträder precis efter att regeringen inte lyckats enas i frågan om EU:s taxonomiförslag. Förslaget innebär ett nytt klassificeringssystem för hållbara investeringar inom EU, vars syfte är att motarbeta klimatförändringen.
Regeringen beslutade i onsdags att säga nej till förslaget, men det var en splittrad regering som gjorde det. De Gröna och Vänsterförbundet röstade för förslaget, och De Grönas ordinarieordförande Maria Ohisalo anklagade efteråt sina regeringskolleger för att ställa sig på fel sida i kampen mot klimatförändringen.
Eftersom frågan i hög grad faller inom Karis ansvarsområde blir det upp till henne att fortsätta arbeta utifrån regeringens linje, även om den går stick i stäv med vad hennes eget parti önskade.
En annan prövning väntar Kari i mars. Regeringen kom i samband med höstens budgetförhandlingar överens om att i vår granska om de klimatåtgärder man beslutade om verkligen är tillräckliga för att nå koldioxidneutralitet 2035.
Efter budgetförhandlingarna kritiserades åtgärderna av många experter som otillräckliga.
Om den utomstående utredning som ska göras i mars visar att de nuvarande åtgärderna inte räcker anser Kari att man måste hålla ögonen öppna för flera nya alternativ att minska utsläppen. Hon vill som minister inte låsa sig vid någon enskild metod för att nå ytterligare utsläppsminskningar.
— Det avgörande är att då alla åtgärder slutligen läggs på bordet så måste politisk enighet nås om att vi ska göra det som krävs för att nå vårt mål.
Läget i Belarus väcker oro
Också för Mikkonens del innebär den nya ministerposten många nya ansvarsfrågor, särskilt eftersom läget i Belarus väcker alltmer oro inom både EU och Finland.
Genast under den första presskonferensen fick hon flera frågor som hon valde att lämnade obesvarade. Hon betonade att hon vill sätta sig in i frågorna innan hon kommer med ett uttalande.
Många frågor handlade om läget i Belarus och Mikkonen var tydlig med att fördöma att människor används som vapen vid Belarus gräns till EU.
Nästa prövning inom ämnet är aktuell redan nästa vecka då hon ska besvara oppositionens interpellation. Oppositionen är oroad över hur Finland ska klara av att hantera en eventuell situation där stora flyktingströmmar plötsligt skulle komma till Finland, och kräver därför stopp i asylprocesser i samband med hybridpåverkan.
En känga till oppositionen
Mikkonen valde att inte ta ställning i frågan om de migranter som står vid Polens gräns borde få komma till EU. Hon betonade att unionen måste agera gemensamt då det handlar om Belarus hybridangrepp.
— Det viktigaste är att stoppa en humanitär kris i området. Belarus agerande är riktat mot EU och målet är att skapa oro.
Enligt Mikkonen är det tydligt att EU har en svag förmåga att reagera på hybridangrepp då en enhetlig linje saknas inom unionen.
Hon anser att målet med hybridangreppet, att skapa oro, delvis har lyckats i Finland.
— I oppositionens interpellation frågas hur vi förbereder oss och oppositionen vill se väldigt exakta utredningar. Det handlar om sådana inrikessäkerhetspolitiska frågor som inte kan spridas offentligt, sade Mikkonen.
— Jag hoppas verkligen att alla förstår att det är allvarliga frågor vi diskuterar då det handlar om den nationella säkerheten, och att alla då litar på att våra säkerhetsmyndigheter klarar av att sköta sina uppdrag.
Hon betonade att Finland är förberett på olika tänkbara scenarier. Dessutom finns möjlighet genom ny lagstiftning hantera olika situationer.
Sofia Westerholm/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.