Kristoffer Nöjd 15.01.2023 08:10

När en mamma i Raseborg råkade hittade en burk med laxativ i sin anorektiska dotters strumplåda fick hon en chock.

– Kan apoteken sälja laxativ till en minderårig anorektiker utan ställa några frågor? undrar mamman som önskar vara anonym.

– Det har varit jättemycket prat om ungas konsumtion av energidrycker. Men ingen pratar om vad unga kan köpa ut på apoteken. Jag vill att den diskussionen förs. Vi har många ungdomar som inte mår bra.

Missbruk av laxativ är ett vanligt kompensationsbeteende bland personer med ätstörningar. Långvarit missbruk kan leda till bestående skador på muskulaturen i tjocktarmen.

Kristoffer Nöjd

Inom apoteksväsendet är man medveten om dilemmat med laxativ som missbrukas. Men enligt Anne Eriksson , universitetslärare i farmaci vid Åbo Akademi, finns det inte så mycket annat för apotekspersonalen att göra än att informera om skadan med för långvarigt bruk.

– Dessutom kan man i de flesta apotek i dag vandra in, plocka med sig sin produkt och gå ut via kassan och ingen frågar någonting. Personen i kassan vid ett apotek är heller inte alltid behörig att ifrågasätta eller ge någon som helst information om produkten.

Eriksson påpekar att det finns läkemedel som säljs utan recept men som kräver att en farmaceut expedierar läkemedlet, dessa mediciner finns inte framme utan kunden ber om dem och farmaceutiska personalen är förpliktigad att ge information och säkerställa regelrätt användning.

Till dessa läkemedel hör till exempel vissa mediciner för viktminskning och så kallade akuta p-piller eller dagen efter-piller.

– Tarmstimulerande laxativ som anorektiker använder hör inte hit. Därför blir det knepigt för apotekspersonalen att kontrollera köp av dessa läkemedel – för att inte tala om att förhindra en anorektiker att köpa dem.

Tror inte att myndigheterna tänker om

Eriksson säger att hon själv har jobbat på apotek där en ung anorektisk kvinna köpte laxativ frekvent.

– Vi kunde inte vägra sälja dessa läkemedel till henne fastän missbruket var tydligt. Det krassa är att på en mental dysfunktion som anorexi råder man tyvärr inte bot genom att förvägra kunden att köpa laxativ. Problemet bör åtgärdas på annat håll. Jag tror inte heller att våra myndigheter finner det ändamålsenligt att göra försäljningen av laxativ knepigare genom att placera dem under produkter som kräver extra rådgivning.

Mamman som ÅU har pratat med säger dock att hon till sin stora förskräckelse har kunnat konstatera att den psykiska vården för personer med ätstörningar är obefintlig, åtminstone lokalt. Just därför anser hon att det är viktigt att minimera riskerna där det går.

– Det handlar om barn som redan mår dåligt som tillåts orsaka sig själva ytterligare skador. Individen har förstås också ett ansvar men man måste kunna ifrågasätta hur detta kan ske lagligt och med receptfria läkemedel, säger mamman.

Apotekarförbundet

Apotekarförbundet har i flera repriser uttryckt sin oro över felanvändning och i värsta fall missbruk av receptfria mediciner och egenvårdsläkemedel. Fenomenet bekräftades senast i september i fjol genom en enkät som besvarades av över 300 farmaceuter, provisorer och apotekare.

Av apotekens farmaceutiska personal säger 81 procent att de varje vecka råkar ut för situationer där kunden håller på att köpa helt fel produkt för sin åkomma.

Mest oändamålsenlig användning sker med nässpray som är ska öppna en täppt näsa, värk- och febermediciner och hostmedicin.

– Missbruk är ett starkt ord. Oftast handlar det om att man använder läkemedel på fel sätt oavsiktligt utifrån felaktig information, säger kommunikationsfarmaceut Taru Vanhala på Apotekarförbundet.

Vi vill försäkra oss om att kunden har och får rätt information för en trygg användning av läkemedlen. Men vi kan inte ingripa varje gång om det till exempel är rusning på apoteket just då.

Taru Vanhala på Apotekarförbundet

Däremot vet man att till exempel laxativ och hostmedicin missbrukas medvetet. Det är som sagt inte ovanligt att tarmstimulerande laxativ används av personer med ätstörningar. Hostmedicin missbrukas för att överdosering kan ha en berusande effekt.

– På apoteken brukar man undvika att ha större förpackningar av laxativ på hyllan. Dessa läkemedel förvaras ofta i lådor för att inte vara så tillgängliga och för att personalen ska kunna diskutera dess användning med kunden, säger Vanhala.

Målet är att kunderna alltid ska få rådgivning om läkemedlen.

– Vi vill försäkra oss om att kunden har och får rätt information för en trygg användning av läkemedlen. Men vi kan inte ingripa varje gång om det till exempel är rusning på apoteket just då. Det är inte alltid så lätt att förklara för en kund. Det kräver kunskap i kundbetjäning att kunna hjälpa utan att beskylla. Det kan hända att kunden lämnar apoteket i ilskorna. Men det händer också att man kommer tillbaka och tackar för att man blivit kvitt en dålig vana.

Vanhala säger att även om man på ett apotek lyckas diskutera med kunden och avstyra köpet, så kan det hända att kunden får sin produkt på ett annat apotek.

– Det är ett problem i synnerhet på större orter. Där kan det vara svårare att se de personer som har problem. På mindre orter kanske man känner igen ansikten lättare och har lättare att se när någonting är fel.

Paracetamolförgiftningar bland unga ökar

Apropå ungas köp av receptfria mediciner, där det de facto inte finns någon åldersgräns, säger Vanhala att paracetamolförgiftningarna bland unga har ökat och kan relateras till självskadebeteende och självmordsförsök.

– Man får köpa 15 gram på en gång men det är svårt att övervaka eftersom kunden kan skaffa preparaten på olika apotek. Den terapeutiska bredden i paracetamol är smal, det vill säga avståndet mellan effektiv dos och skadlig dos är litet. Riskerna ökar om man blandar två paracetamolpreparat, till exempel ett receptfritt och ett receptbelagt sådant, förklarar Vanhala.

Kan då apoteken revidera sina beslut om tillgängligheten för olika läkemedel om situationen kräver det?

– Vi måste fundera på dessa frågor kontinuerligt. Det är därför vi utför våra undersökningar bland apoteken. Det finns till exempel inte så värst mycket på självbetjäningshyllorna av läkemedel med berusande effekt. Men vi kan inte heller gömma allt. Och jag vill understryka det att också egenvårdsläkemedel kräver rådgivning.

Kristoffer Nöjd
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln