Miljövänlig kremering i Åbo – miljoninvestering ger minimala utsläpp
I krematoriet vid Helga Korsets kapell i Åbo kremeras årligen cirka 3 000 personer. Varje förbränningsprocess, oberoende av om det är människor eller ved, leder till utsläpp av rökgaser och småpartiklar som är skadliga för miljön och som förorenar luften.
När Åbo stad i oktober 2018 förnyade krematoriets miljötillstånd ställdes därför hårda krav på hur stora utsläppen får vara.
För att följa de nya direktiven började Åbo och S:t Karins kyrkliga samfällighet för fyra år sedan planera ett omfattande ombyggnadsarbete av den 20 meter långa rökkanalen i den underjordiska gången mellan själva krematoriet och skorstenen.
Kim LundHösten 2019 revs den gamla rökkanalen i källaren och ersattes av en toppmodern anläggning som renar rökgaserna och tar tillvara skadliga småpartiklar. Det egentliga installationsarbetet slutfördes i höstas. Skorstenen förnyades invändigt med ett syrefast rör med ett bättre korrosionsskydd
Nu har anläggningen varit igång i tre månader och resultaten är goda, säger Pekka Sorri som är chef för samfällighetens begravningsväsende.
– Vi tar tillvara 98 procent av småpartiklarna och den rök som kommer ut är lika ren som luften i Åbo centrum.
Vi går ut och kollar om det stämmer. Och mycket riktigt. Trots att två ugnar är igång syns ingen rök från skorstenen. Det är endast i början av förbränningsprocessen som det kan uppstå en ljus slöja då kroppsvätskorna förångas.
Kim LundMen den verkliga miljögärningen är att krematoriet har gått in för att återvinna den värme som återuppstår i samband med kremeringen.
– Det betyder att vi kan göra oss av med den gamla oljebrännaren. Vi har använt cirka 55 000 liter brännolja per år, nu när vi inte längre gör det minskar koldioxidutsläppen och vi tar ett stort steg mot klimatneutralitet.
– Att avstå från brännoljan ingår i samfällighetens miljöstrategi, stegvis ska vi ersätta oljan med alternativa energikällor också på andra platser inom samfälligheten, säger Sorri.
Kim LundDen omfattande miljösatsningen kostar samfälligheten drygt 2,5 miljoner euro. För att täcka en del av kostnaderna har man höjt kremeringspriserna. För en Åbo eller S:t Karinsbo steg priset från 145 euro till 200 och för övriga från 340 till 380.
Om dessutom energin från själva förbränningsprocessen, alltså värmen, kan tas
till vara och förenas till fjärrvärmesystemet, är processen miljömässigt fullständig.
Det ovan nämnda verkar oetiskt, men kremeringarna kommer att öka på grund av
utrymmesbrist på begravningsplatserna. En ”boomer” minns ännu den obehagliga
lukten i näsborrarna, då man passerade krematoriet för något decennium sedan.