”Miljörevolution” på gång då sopor blir bränsle i Salo
Stinkande sopor och eufori hör sällan ihop. På soptippen i Korvenmäki öster om Salo varvades den euforiska stämningen med klimataktivism på tisdagen.
— Jag har alltid trott på biogasens möjligheter. Nu har min tro stärkts ytterligare, säger vd Jukka Heikkilä på Sydvästra Finlands Avfallsservice.
Sydvästra Finlands Avfallsservice ägs av 17 kommuner i Egentliga Finland.
Sedan januari har bolaget samarbetat med Q Power och testat olika sätt att omvandla deponigas till ren biometan i en mikrobiologisk reaktor.
Försöken har utfallit väl.
Reaktorn har producerat biometan och därtill renat orenheter såsom svavelväte och siloxan i processen, vilket gör det lättare att utnyttja metangasen i biogaskraftverk.
Den metangas som framställs av Q Power har en verkningsgrad eller effekt på cirka 83 procent, vilket är 30 procentenheter bättre än katalytisk metan som framställs i till exempel Villmanstrand.
— Vi har därtill lyckats utnyttja koldioxiden i tillverkningen av biometan. Det här innebär att vi kan omvandla koldioxid till transportbränsle, säger vd Eero Paunonen på Q Power.
Herlin en av bakgrundskrafterna
Den banbrytande innovationen utvecklades ursprungligen av professor Erkki Aura.
Mångmiljonären Ilkka Herlin köpte patentet för uppfinningen av Naturresursinstitutet 2015 och har investerat cirka två miljoner euro i produktutvecklingen.
Nu är han pådrivande i kommersialiseringen av innovationen som styrelseordförande för Q Power.
— Det här är en miljörevolution. Salo är mig veterligen en av de första städerna i världen som har lyckats omvandla koldioxid till biometan för transportindustrins behov, säger Ilkka Herlin.
Ville Niinistö låter euforisk
Europaparlamentariker Ville Niinistö (Gröna) är likaså euforisk över de tekniska framstegen i Salo.
— Det är bra att finska företag är med om att omvandla sopor till rent bränsle. Det här går hand i handske med EU:s energipolitiska målsättningar som tar fasta på vikten av en cirkulär ekonomi, säger Niinistö.
Tack vare den nya innovationen kan reaktorn i Salo använda sig också av deponigas som har dålig kvalitet och omvandla den till biometan.

Den mikrobiologiska reaktorn i Korvenmäki i Salo tillverkar biometan av gas från den närbelägna soptippen. Foto: Mikael Sjövall/SPT
Ny reaktor på väg
Den lilla testreaktorn i Korvenmäki kommer snart att få sällskap av en ny reaktor som ska byggas i anslutning till områdets sopförbränningsanläggning som invigs i januari.
Investeringen går lös på cirka 10 miljoner euro och ska finansieras av ett konsortium som ägs Lounavoima och Sydvästra Finlands Avfallsservice.
— Den nya reaktorn ska ta tillvara den koldioxid som uppstår i förbränningsprocessen och omvandla det hela till biometan som sedan kan lagras, säger produktutvecklingsdirektör Anni Alitalo på Q Power.
Enligt projektplanen ska de sopbilar som används i Salo tankas med biometan från den nya anläggningen.
— Vi kommer att grunda en industripark här i Korvenmäki och välkomnar fler aktörer i branschen, säger Jukka Heikkilä.
Europaparlamentariker Ville Niinistö anser att det finns mycket pengar att hämta inom den cirkulära ekonomin, bland annat i form av ekonomiska stöd från EU som kan stödja enskilda bolag i testningen av nya tekniska lösningar.
— Intresset för vår innovation är stort. Vi kommer inom kort att underteckna de första affärsavtalen med kunder här i Finland. Från och med nästa år ska vi etablera oss på den europeiska marknaden, säger vd Eero Paunonen på Q Power.
Enligt Paunonen kan bolaget påbörja industriella leveranser av reaktorer redan inom 12 veckor.
Han bedömer att det utöver sophanteringsbranschen är framför allt stora industriella företag, som har stora klimatutsläpp, som är intresserade av att samarbeta med Q Power.
”Koldioxid ska vara dyrt”
— I takt med att den förnybara energin och vindkraften byggs ut, behövs mer reglerkraft för att balansera produktionstopparna. Produktionen av biometan är ett väldigt konkurrenskraftigt alternativ, säger Ilkka Herlin.
För att lönsamheten ska bli verklighet behövs en välfungerande utsläppshandel inom EU, vilket Herlin räknar med.
— Priset på koldioxid ska vara dyrt. Den som smutsar ned ska betala, säger Herlin.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.