Enligt Finlands naturskyddsförbund, Greenpeace, Birdlife och Natur och Miljö har kalhyggen många negativa effekter på skogens mångfald, på miljön, klimatet och därmed också på människorna. Medborgarinitiativet ”Adjö till kalhyggen” som vill förbjuda kalhyggen på statens mark har samlat 60 000 underskrifter.

I stället vill man ha kontinuitetsskogsbruk som ska vara bättre för vattendragen, många fågelarter, jordmånens kapacitet att lagra växthusgaser och dessutom lönsamt för skogsägaren. Kontinuitetsskogsbruk innebär att träden som planteras är av olika åldrar och avverkningen sker på mindre partier åt gången.

– Samtidigt måste man komma ihåg att också kontinuitetsskogsbruk är skogsindustri, det ersätter inte att man sköter om och skyddar skogarna, säger Harri Hölttä från Finlands naturskyddsförbund.

Växande rekreationsvärde

Finlands skogsvård har en historia som i stort baserar sig på kalhyggen men sedan 2014 har man börjat använda mer varierande metoder i skogsbruket.

Många av talturerna framhäver vikten av att ha en mångsidig skog som lämpar sig för rekreation, vilket är viktigt för många finländare.

De miljömässiga argumenten väger tungt. Hanna Paulomäki som är landsdirektör för Greenpeace Finland säger att kalhyggen minskar jordmånens kapacitet att fungera som kolsänka för en lång tid framöver.

Hon ser också en växande potential i skogarnas användning i rekreationssyfte, vilket blivit extra tydligt under coronaepidemin när finländarna flockats på vandringslederna.

– Att gå över till kontinuitetsskogsbruk på statens mark skulle stödja bärplockning, svamplockning och jakt. Skogarna ser mer ut som skogar vilket gynnar användningen i rekreationssyfte.

Inte lika lönsamt

Jussi Kumpula, vd vid Forststyrelsen, säger att man förhåller sig öppet till olika skogsbruksmetoder och vill bemöta olika parters behov. Han säger ändå att det exempel man sett i andra länder visar att det inte finns några motiv för att frångå kalhyggen. Det finns ingen orsak att ställa olika former av skogsbruk mot varandra, säger Kumpula.

Forststyrelsen redogör för vilka följder det skulle ha att frångå kalhyggen. Bland annat skulle skogen som kolsänka bli mindre eftersom den inte växer lika snabbt. Granar skulle bli överrepresenterade i skogarna och vissa fågelarters häckning skulle störas eftersom skogen måste avverkas på ett större område.

Jussi Kumpula säger också att kontinuitetsskogsbruk är sämre för lönsamheten.

”Skogen tar inte slut”

Under diskussionen framför många parter varierande åsikter, och det framkommer att vilket skogsbruk som är mest lönsamt beror på vilken skog och vilken situation det är frågan om.

– För olika typer av skog borde man odla skog på det sätt som passar bäst i just den situationen. När de olika metoderna kombineras på olika områden blir det en mångsidig helhet som gynnar skogens ekosystem, säger Maarit Loiskekoski från Miljöministeriet.

Vid skogs- och jordbruksministeriet har man fått mycket respons, ”hundratals mejl”, av personer som skrivit under initiativet.

– Det finns en uppfattning om att skogen tar slut om man inte slutar med kalhyggen, men liksom ett vägarbete är ett kalhygge inte fult för evigt, utan ersätts småningom med skog, säger utskottets ordförande Anne Kalmari (C).