Miljonprojekt för att gipsa åkrar i Åboland startar — lättare att få EU-pengar för gips än för kalk
Många jordbrukare var intresserade av gipsprojektet. Foto: Emma Strömberg
Tiotals jordbrukare har samlats på gården Saaren tila i Pemar för att bekanta sig med projektet för att gipsa åkrar som startar nu.
Gips binder cirka 50 procent av jordens fosforhalt. Det innebär att mindre näringsämnen rinner ut i havet, vilket bidrar till att minska övergödningen av Östersjön.
Miljöministeriet finansierar projektet med 20 miljoner euro. Gipsningen av åkrarna ska inte kosta jordbrukarna i Åboland någonting. Projektet inleds i Pemar eftersom Pemar ås avrinningsområde är det område som belastar Skärgårdshavet mest.
Nästa vår inbjuds andra jordbrukare i Skärgårdshavets avrinningsområde att delta i projektet.
Gipsprojektet
Projektet är del av Miljöministeriets program för effektiverat vattenskydd.
20 miljoner euro av hela programmets budget på 45 miljoner euro är vikt för att sprida gips på åkrar.
40–50 000 hektar åkrar ska få gips i Skärgårdshavets avrinningsområde.
Det är ungefär en tredjedel av områdets åkerareal.
Det var förra regeringen som beslöt om denna storsatsning för att bekämpa övergödningen av Östersjön.
Gips kan binda 50 procent av fosforn i åkrar och hindrar att näringsämnena rinner ut i havet.
Miljöeffekten av gipsbehandlingen håller i fem år.
Mikko Jaakkola på närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM-centralen) berättar att planen är att gipsa 40–50 000 hektar åkrar. Det är ungefär en tredjedel av åkerarealen på sammanlagt 150 000 hektar i Skärgårdshavets avrinningsområde.
– Därför försöker vi rikta gipsningen till sådana områden där det har största effekt, säger Jaakkola.
Mikko Jaakkola på NTM-centralen, Tarja Haaranen på Miljöministeriet och Terhi Ajosenpää på ProAgria är involverade i gipsprojektet. Foto: Emma Strömberg
Gipsningen riktas i första hand till leråkrar som lätt eroderar och som har höga fosforhalter. Gips förbättrar jordmånens struktur och fosforn stannar därmed bättre i jorden.
Men NTM-centralen i Egentliga Finland, som koordinerar projektet, försöker också få så stora enhetliga områden för gipsningen för att få ner kostnaderna för logistiken.
Får inte användas på ekogårdar
Alla åkerarealer lämpar sig inte för användning av gips. Man kan inte gipsbehandla åkrar på grundvattenområden eller på sjöars avrinningsområden.
Jakkola förklarar att det är en säkerhetsåtgärd eftersom sulfatet som kommer med gipsen kan lösgöra fosfor från sjöarnas bottensediment. I havet är sulfathalterna så höga att ämnet inte gör någon skillnad.
Man får inte heller använda gips på ekocertifierade odlingar. Naturligt gips skulle vara tillåtet, men den gips som är tänkt att användas är en biprodukt från gödselfabriker.
– Om det är många ekogårdar som vill vara med får vi fundera på om vi borde skaffa naturligt gips för projektet. Men den närmaste gipsgruvan är i Estland, medan vi får inhemskt gips från gödselfabriker.
Det är också mera i enlighet med hållbart tänkande att utnyttja biprodukten från gödselframställningen, säger Jaakkola.
Gipsprojektet är tänkt att pågå fram till år 2020.
Arkiv/Emma StrömbergMan kan använda samma utrustning för att sprida gips på åkrarna som när man gödslar. Foto: Emma Strömberg
Lättare att få EU-pengar för gips än för kalk
Miljöministeriet har gått in för att använda gips i det stora programmet för att minska övergödningen av Östersjön, trots att strukturkalk också binder fosfor i jorden och dessutom förbättrar skörden.
Tarja Haaranen på Miljöministeriet räknar upp flera skäl till att staten har valt gips framför kalk i pilotskedet av projektet. För det första har man i Finland forskat mycket längre i gipsbehandlingens effekt för renare vattendrag.
– Användningen av gips på åkrar har undersökts i över 10 år och resultaten visar tydliga positiva effekter för miljön, säger Haaranen.
För det andra planerar staten att försöka få EU:s miljöstöd för fortsatt användning av gips på åkrar, och just i och med att gips inte har lika tydlig positiv effekt på skörden, är det lättare att få loss EU:s miljöpengar för gips än för kalk.
– När EU beviljar miljöstöd för jordbruket räknar man ut hur stora kostnader miljöåtgärden orsakar jordbrukaren, men om jordbrukaren får ökad skörd och därmed till och med går på plus finns det inga kostnader att ersätta längre, förklarar Haaranen.
Kalkprojekt har startat
Men hon betonar att en metod inte utesluter en annan. Miljöministeriet har också startat ett projekt där de undersöker miljöeffekterna av både gips, strukturkalk och fiberslam som en del av programmet för effektiverat vattenskydd.
Ett pilotprojekt för att undersöka effekterna av kalkning av åkrar har nyligen inletts i Euraåminne norr om Raumo.
Gips och strukturkalk har också olika egenskaper som gör att de lämpar sig för lite olika platser. Både gips och kalk är bra att använda på lerjord, men om ph-värdet är lågt, det vill säga under 7, är det bra att använda kalk för att förbättra ph-värdet, medan gips inte har någon effekt på jordens ph-värde.
Man kan också använda kalk på grundvattenområden och på sjöars avrinningsområde vilket man inte kan med gips. Fiberslam är lämpligt för till exempel mineraljord.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.