Lagen om kandidaters valfinansiering 2009 blev en halvdan reform. Den slutsatsen drar doktorn i statsvetenskap Tomi Venho som forskar i hur politiska partier finansierar sin verksamhet.
I undersökningen Kabinetin puolella: säätiöt ja puoluerahoitus Suomessa (I kabinettet: stiftelserna och partifinansieringen i Finland) som offentliggjordes på måndagen visar Venho att det finns ett hundratal stiftelser med direkt koppling till partier som ofta undviker offentlighetens ljus i sin utdelning, inte minst i valtider.
Det handlar inte om någon olaglig verksamhet, det är lagen som är ofullständig, säger Venho.
– De förändringar som gjorts i lagarna har ökat öppenheten. Partier och politiker redovisar för sina pengar på nätet och alla kan ta del av informationen samtidigt som summorna man får ta emot utan redovisningsplikt är små.

Men en stor mängd egendom och stödkällor förblir dolda på grund av luckorna i lagen, säger Venho. Stiftelser är ett sätt att lägga dimridåer över partistöd när redovisningsplikten inte är fullständig.
I partisammanhang spelar stiftelserna en rätt liten men även varierande roll. Det finns cirka 1,4 miljarder euro i egendom i de kring hundra stiftelser som är föremål för Venhos forskning. De flesta stiftelser är små, de har i medeltal ett kapital på 300 000 euro. Men för partiernas verksamhet är pengarna välkomna och därför vill man kanske gärna hålla det hela lite hemligt, säger Venho.
De enda partier som inte har någon stiftelse med direkt koppling till partiet är De gröna och Kristdemokraterna.
SFP utgör i sammanhanget ett undantag. Inte mindre än 57 procent av den totala egendomsmassan i de undersökta stiftelserna förmedlas av Svenska kulturfonden.
Venho har räknat ut att cirka 1,1 miljoner euro årligen kanaliseras direkt till SFP genom Svenska kulturfonden. Men utöver det går kring 2 miljoner via olika omvägar till ett stort antal partianknutna verksamheter som direkt gagnar moderpartiet. SFP är också det parti som får mest stiftelsebidrag.
– Det är ändå viktigt att komma ihåg att de flesta av de stiftelser som jag undersökt har en allmännyttig uppgift och de pengar de ger till partiverksamheten utgör en rätt liten andel av helheten, säger Venho och konstaterar att det gäller inte minst Svenska kulturfonden, som årligen delar ut över 30 miljoner euro i understöd till en mångfald verksamheter.
Så problemet är inte det att det finns stiftelser som stöder partier och politiker, problemet är bristen på insyn, säger Venho.
Venho har även tidigare gjort en undersökning där han undersökt hur partier arrangerar sin valfinansiering. Han säger att det ännu finns en hel del att belysa då det handlar om politikens koppling till pengar.
– Det finns flera gråzoner och alla kanaler går inte ens att undersöka, säger Venho och tar partiernas kommunorganisationer som ett exempel på organisationer som inte har någon redovisningsplikt.
Det finns även finns olika understödsföreningar som kanaliserar pengar som aldrig redovisas för.
Hur stora summor det handlar om totalt som kanaliseras till partier och valverksamhet bakom lyckta dörrar är svårt att säga.
– Men det handlar om summor i miljonklassen, säger Venho.
Undersökningen har gjorts på beställning av Kunnallisalan kehittämissäätiö.