Miljöministeriet vill satsa rekordsumma på kommunernas klimatarbete – Åbo ska vara klimatneutralt år 2029
Regeringens mål att Finland ska vara klimatneutralt senast 2035 har bidragit till att klimatfrågan klättrat högre upp på dagordningen i flera kommuner och städer.
Exempelvis Vasa stad har som mål att bli klimatneutralt under 2020-talet, Åbo år 2029 och Helsingfors år 2035.
I väntan på en ny klimatstrategi lever Jakobstadsregionen utan motsvarande lika tydligt uttalade mål.
Den förra klimatstrategin för Jakobstad, Larsmo, Pedersöre, Nykarleby och Kronoby sträckte sig till år 2020, och hade som mål att minska koldioxidutsläppen med 20 procent fram till år 2020, jämfört med nivån 1990.
— Klimatfrågan är svår eftersom den är så bred, men absolut nödvändig för kommunerna att jobba med. Tiden pressar på, processerna som leder till en klimatförsämring pågår hela tiden. Vi behöver komma till skott i fråga om ökad hållbarhet och cirkulär ekonomi, säger Malin Lindholm, projektkoordinator för regionens nya klimatstrategi.
Lindholm tillträdde i november i fjol, tack vare finansiering från Miljöministeriet och regionens kommuner.
Om knappt ett år ska regionens nya strategi vara godkänd. Den fokuserar bland annat på energi, byggande, trafikplanering, avfallshantering, skogsbruk, kosthåll och fortbildning. Strategin ska även fokusera på offentlig upphandling och cirkulär ekonomi.
— Viljan finns men det brister i kunskap och konkreta verktyg för att åtgärda problemen, säger Lindholm.
— Särskilt mindre kommuner med liknande förutsättningar mår bra av att samarbeta. Vi tar intryck av andra kommuner och hoppas att också vårt arbete ska bli inspirerande.
Ministeriet: Fler förfrågningar än tidigare
Just nu pågår ansökningstiden för stöd som bland andra kommuner kan fåfrån Miljöministeriet för att minska sina utsläpp av växthusgaser.
Totalt 3 miljoner euro kan delas ut och enskilda projekt beviljas upp till 70 000 euro.
Specialsakkunnig Miia Berger beskriver situationen som ett guldläge för kommuner som vill komma framåt i sitt klimatarbete.
— Den höga summan är ett tecken på att regeringen förstått kommunernas viktiga roll i klimatarbetet. Både stödbeloppet och den projektspecifika andelen är nu betydligt större jämfört med tidigare ansökningsomgångar. Många kommuner har det ekonomiskt kämpigt på grund av coronaepidemin. Genom att höja anslagen vill vi hjälpa kommunerna i deras klimatarbete.
Hittills har inga ansökningar inkommit men enligt Berger brukar de komma i sista minuten.
— Vi har fått mycket fler förfrågningar än tidigare så det finns ett klart intresse.
Skadade lavar indikerar sämre luftkvalitet
I Jakobstadsregionen har man ännu inte tagit ställning till om man ska ansöka om de nu lediganslagna medlen.
Samtidigt bekräftar den senaste bioindiktatorundersökningen för Jakobstads- och Karlebyregionen som publicerades i december att regionen måste jobba vidare med klimatfrågan.
Undersökningen fokuserar på grundämneshalterna, görs vart femte år och visar den långsiktiga utvecklingen. Proven som nu analyserats togs 2018.
— Vi undersöker tallens stamlavar och grundämneshalterna i tallbarr, mossor och humus. De visar att luftkvaliteten har försämrats lite sedan 2012. Det syns bland annat i att lavar i området är skadade, har onaturlig form eller saknas, säger Sofia Zittra-Bärsund, miljövårdschef vid staden Jakobstad.
Enligt Zittra-Bärsund sprids utsläppen vid exempelvis hamnarna i Jakobstad och Karleby över ett större område medan gödseln från gårdar med djur, som ger förhöjda kväveutsläpp, har en tydligare och mer lokal inverkan.
Speciellt industrins, energiproduktionens och jordbrukets luftutsläpp av svavel samt kväveoxider och metaller har en inverkan på luftkvaliteten, särskilt i det långa loppet.
Undersökningarna är viktiga, eftersom de visar varifrån miljöeffekterna kommer och hur de förändras, säger Zittra-Bärsund.
— Utöver den långsiktiga uppföljningen får vi dagligen lokal information om luftkvaliteten i regionen via mätstationer i Jakobstad och Larsmo. Riktningen är densamma som i de övergripande undersökningarna. På kort sikt beror den lokala luftkvaliteten mycket på årstiden och vädret. Är det torrt och dammigt är luftkvaliteten sämre.
Enligt projektkoordinator Malin Lindholm handlar kommunernas klimatarbete lika mycket om att vända den negativa utvecklingen som att göra hållbara val för framtiden.
— Trenden är att kommunerna och städerna går i riktning mot det klimatsmarta och hållbara. Vårt mål är att ta fram konkreta åtgärder som passar hela vår region, säger Lindholm.
Jeanette Östman/SPT
Klimatstödet
Just nu, 1.12.2020–5.2.2021, kan kommuner, samkommuner, ekonomiska regioner, landskapsförbund och bolag som ägs av dessa eller en sammanslutning som dessa bildar ansöka om projektpengar för att minska sina utsläpp av växthusgaser.
Totalt 3 miljoner euro har anslagits för arbetet.
Ett enskilt projekt kan beviljas högst 70 000 euro, dock så att beloppet motsvarar högst 70 procent av kostnader som berättigar till stöd.
Projektet kan handla om till exempel koldioxidsnål trafik, energilösningar i byggnader, klimatledarskap i kommunen eller att främja företagens klimatarbete.
Man kan få understöd bland annat för löne- och planeringskostnader, men inte för anskaffning av egendom eller investeringar.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.