Mikko Ayub: Coronatiden har lärt oss tänka mer ekonomiskt
Aktia har nyligen presenterat ett strålande resultat, det bästa under bankens 200 år, ler vd Mikko Ayub under sitt Åbobesök på torsdag.
Han har orsak att le – det är schwung både på bostads- och placeringsmarknaden, vilket märks i bankens resultat, och Aktias förvärv av Taaleri har redan nu – några månader efter affären – visat sig vara ett lyckat drag för bankkoncernen.
– Inte minst i Åboregionen har Taaleri varit starka på kapitalförvaltningssidan, säger Ayub, så vi har stärkt våra positioner här i trakten tack vare affären.
Taaleri stärkte Aktias positioner i Åboregionen
Integrationen med Taaleri pågår fortfarande. Affären breddade de tre ben som Aktia står på, då man ser på koncernen som bankverksamhet, livförsäkringar och kapitalförvaltning. Livförsäkringarna har sålt bra den senaste tiden, och förklaringen är föga överraskande coronapandemin.
– Folk har överlag lärt sig tänka mer långsiktigt, och vi försöker också sporra dem till det, säger Carola Nilsson, direktör för Aktias privatkundverksamhet.
– Tänk framåt, gör en förmögenhetsplan, skapa en buffert som hjälper om livet överraskar, det här hör till Aktias sätt att tänka, säger Ayub.
Det tänket har många kunder tagit till sig, bekräftar såväl Nilsson som regiondirektören i Åboregionen, Christer Nyback. Samtidigt som bostadslånen har ökat tack vare en mycket livlig bostadsmarknad har folk också lärt sig spara.
”Bankerna tar ansvar, gör politikerna det?”
Det finns trots allt också de vars ekonomi inte klarar av någon större skuldbörda och återbetalningsplan, men bankekonomerna poängterar att bankerna av i dag bär sitt ansvar för att vara tydliga gentemot kunder i de fallen.
– Vi kastar inte pengar efter folk, tvärtom. Bankerna och näringslivet av i dag uppträder ansvarsfullt, i bland frågar man sig om beslutsfattarna också gör det, säger Ayub.
– Den offentliga ekonomins underskott är ett bekymmer vi inte har kommit ifrån, och underskottet av i dag är så stort att vi inte kan spara oss bort från det, säger Aktias chefsekonom Lasse Corin.
Han har jobbat i den här positionen nu i 1,5 år, alltså under en minst sagt turbulent tid.
Men ekonomin blev aldrig så turbulent som man kunde befara i början av pandemins utbrott.
Coronakrisen blev ingen ekonomisk katastrof
– Finanskrisen 2008 och bankkrisen på 1990-talet lämnade betydligt djupare sår i ekonomin, nu har den egentligen aldrig varit ”riktigt sönder”. Att vacciner kom ut på marknaderna så snabbt bidrog också till att det vände starkt uppåt igen.
Finland har som bekant tacklat coronakrisen bra, också ekonomiskt. En orsak ser Corin i att den finländska industrin inte i så hög grad framställer produkter direkt till konsumenterna, om man till exempel jämför med den tyska industrin och bilproduktionen.
– Men jämför man oss med Sverige är det mycket där vi kunde bli bättre, säger Corin och nämner en större andel arbetsföra av hela befolkningen och en längre arbetslivslängd som exempel.
Christer Nyback har ett exempel i sin bekantskapskrets:
– I Sverige går det bra att vara teamleader som 72-åring, sådant hör man inte här.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.