Stefan Holmström 20.05.2021 07:00

Ineffektiv förvaltning och dåligt övervakade satsningar blir dyra för Åbo stad. Det anser Sannfinländarnas Mikael Miikkola och Centerns Jarmo Laivoranta, båda två borgmästarkandidater.

– Ekonomin är a och o. Nästa fullmäktigeperiod bryter vi säkert arm om spårvägen och konserthuset men ekonomin är det viktigaste. Somliga vill skära i servicen, andra vill höja skatter och avgifter, säger Laivoranta.

Han anser att stadens ekonomi kan fixas utan skattehöjning eller nedskärningar: Det finns onödig förvaltning, IT-system som kunde vara bättre och så kan det sparas i köpta konsulttjänster.

– Det är också dålig ägarpolitik att som nu hyra lokaler för högt pris i stället för att bygga dem själv.

”Dumdristig förnyare”

Sannfinländarnas Miikkola instämmer: en skattehöjning är inget annat än ett lån som äts upp redan då det lyfts. Han vill se investeringar som ger verklig avkastning.

– Det är vårt stora problem, för hur ska vi annars få pengar till välfärden? Vi kan inte heller panikbromsa utan måste upprätthålla status quo, så att servicen inte lider.

Miikkola anser att stadens fokus är på fel saker – och på tok för många saker.

– Åbo stad beskriver sig som en modig förnyare, men jag skulle säga dumdristig. Vi har allsköns spretande spetsprojekt men det brister i resurserna.

Det blir dyrt då projekt inte övervakas, det inte finns de som kan räkna eller planeringen inte fungerar, säger Miikkola.
– Åbo stad har för många järn i elden och hinner därför inte sköta dem alla, säger Miikkola.

Nej till spårvägen

Miikkola riktar blickarna mot hamnen, ett livsviktigt område. Åbo stad borde samarbeta med Nådendal och flytta hamnverksamhet dit, säger han. På så vis kunde kvarteren vid Åbo slott användas bättre för en växande och livskraftig stadsdel.

– Förhandlingarna har kommit långt och jag hoppas att det här kunde avancera nu, säger Laivoranta.

Då det gäller en spårvägsinvestering säger båda nej. Utsläppen från bygget av den infrastruktur som då behövs innebär att det hela inte ens kan ses som en miljösatsning, säger Laivoranta.

– Vi har redan elbussar som rullar på existerande asfalt. Om vi går in för en spårväg räcker inga skattehöjningar eller nedskärningar.

Åbo bör inte göra så som andra gör, utan utvecklas genom att vara steget före, säger Laivoranta.

Mikkola säger för sin del att trafiksatsningar ska vara regionala, inte lokala.

– Det beslutet har också fattats i kollektivtrafiknämnden. Vi Sannfinländare säger därför ett bestämt nej.

Koncentrerad makt

Båda kandidaterna hoppas att borgmästarvalet blir ett redskap för bättre ledarskap och förvaltning. Det förutsätter ändå att maktbalansen förskjuts i Åbo.

– Om folk vill ha en förändring, så är det nu det gäller. Jag litar på borgmästaravtalet, det måste lyckas, säger Miikkola.

Han säger sig själv ha en fingertoppskänsla om att det här valet kan leverera en förändring.

Det förblir inte oklart vart Miikkola och Laivoranta riktar sina blickar.

– Jag har inget emot om Sannfinländarna snor röster av Samlingspartiet, eftersom det påverkar helheten. Och så tar också vi lite fler röster, säger Laivoranta.

I kärnan för det som inte fungerar i Åbo hittas oftast Samlingspartiet, enligt de två.

ÅU spelade in två av de frågor som ställdes till kandidaterna. Kolla in svaren!

”Det här är ett jäkla spel”

Duon vill bryta den nuvarande maktstrukturen, där Samlingspartiet – med assistans av SDP och De gröna – har de facto makten. Det är Samlingspartiet som kräver att få veta vad de andra anser, men sedan varken förhandlar eller kommer de överens om något, säger Laivoranta.

– Om det finns ett understöd låter de ett ärende gå vidare för att godkännas.

I annat fall letar de efter fler röster bland socialdemokraterna, i andra frågor bland De Gröna.

– Allra sist ringer de mig för att hitta de få sista rösterna. Det här är ett jäkla spel, säger Laivoranta.

– Det är precis så här. På så vis syns inga sprickor utåt, det är att skapa dimridåer för Åboborna, säger Miikkola.

Äkta samarbete är då det är ok att vara av olika åsikt och sedan tillsammans leta efter en överenskommelse, anser de två. Så är det inte nu i Åbo.

Vill se konkreti, inte floskler

Det som kunde bryta upp maktstrukturen är om de stora förlorar platser till de mindre. Om inget görs åt maktbalansen är risken stor att också borgmästaravtalet urvattnas.

– Jag är rädd för att det i så fall fylls av floskler. Det är bara att titta på Minna Arves (Saml) borgmästarprogram, det innehåller inga fakta alls. Utan konkreti och fakta i borgmästaravtalet fortsätter karusellen där staden slösar pengar, säger Laivoranta.

Miikkola är inne på samma linje, borgmästaravtalet blir i värsta fall något av en önskebrunn som sedan tolkas av dem som har mest makt. För Åbo skulle det ändå vara bäst att de mindre partierna engageras mer.

– Inga stora beslut borde fattas utan samarbete. Vi måste blåsa på samma kol, inte som nu där somliga blåser rök i ansiktet på andra. Det är borgmästarens roll att samla alla kring samma bord och lyssna på dem, säger Miikkola.

Stefan Holmström
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln