Migrationsverket vill avvisa gymnasieelev i Dragsfjärd till Bangladesh
Vardagen rämnade. Bijoy Amran Ahamed och hans familj trodde att deras problem var över när de kom till Dragsfjärd. Nu vill Migrationsverket avvisa Bijoy till Bangladesh. Familjen väljer att inte ställa upp på bild i det här skedet. Foto: Dan Lolax
Slutet på läsåret är början på sommarlovet.
Men för gymnasieeleven Bijoy Amran Ahamed, 22, i Dragsfjärd kan sommaren vara början på slutet.
Migrationsverket vill avvisa Bijoy till Bangladesh – ett land vars kultur och religion han inte känner, ett land där han inte har familj eller vänner och vars språk han inte behärskar.
Bijoy säger att tiden i Dragsfjärd – där han bor med sin mamma, styvpappa och lillebror – har hjälpt honom ur en depression och gett honom framtidstro.
Migrationsverket säger att just för att tiden på orten fått honom att må bättre kan han sändas tillbaka till landet som gjorde honom sjuk, där han inte är säker.
Bijoy och hans mamma Tamanna Akthem Tonni och lillebror Hemaloy Imran Ahamed, 15, flydde från Bangladesh 2009 när pojkarnas pappa mördades.
Pappan Rafique Ahmed Raju var oppositionspolitiker för Bangladeshs nationalistparti, något som gjorde familjens tillvaro i landet osäker efter att han kidnappats.
Enligt pappans partikamrater hade hans fiender i Awamiförbundet frågat efter familjens adress.
Bodde fyra år i Sverige
De flydde till Sverige och Bijoy kom tillsammans med sin lillebror snabbt in i det svenska skolsystemet.
Han kom också in på gymnasiets naturvetenskapliga linje men hann aldrig inleda studierna. Efter fyra år i Sverige avvisades familjen.
Enligt familjens ombud i Sverige prövade Migrationsverket där aldrig hotbilden eftersom man ansåg att familjen inte kunde styrka sin identitet.
Skälet till det här var att mamman inte vågade hämta de pass som hon beställt. I stället lämnade familjen Bangladesh med falska papper.
Passen hämtades senare av en mellanhand, men eftersom de lämnades in sent till den svenska myndigheten ifrågasatte Migrationsverket familjens identitet.
Ombudet menar trots allt att mammans förklaring, officiella handlingar och tidningsartiklar om familjen bekräftar deras identitet och visar att hotet mot dem i Bangladesh är verkligt.
”Kändes som att kroppen ruttnade”
Åren 2013–2017, efter avvisningen från Sverige, bodde Bijoy, hans mamma och bror tillsammans med en familj i Bangladesh som de kommit i kontakt med via en av pappans partikamrater.
De kände inte familjen, men tanken var att det var säkrast för de tre att inte bo ensamma. Bijoys farföräldrar är inte längre vid liv och mammans släkt är oförmögen att hjälpa.
Under de fyra åren gick familjen sällan ut. Bijoy och hans bror gick inte heller i skola.
– Det kändes som att hela kroppen började ruttna. Vi kände alla att det skulle vara bättre att dö än att leva så här, säger han på felfri svenska när vi träffas i familjens lägenhet i Dragsfjärd.
Svenskan är modersmålet
Bijoy och hans bror pratar svenska med varandra. Det gjorde de också när de levde gömda i Bangladesh. Med mamman utbyter han korta fraser på bengali.
– Svenska är mitt modersmål. Jag pratar bara lite bengali, och har svårt att läsa och skriva det. Jag gick bara till femte klass där.
I sin ansökan om uppehållskort till det finländska Migrationsverket har Bijoy bifogat ett psykiatriskt utlåtande om att tiden i Bangladesh gjorde att hans sociala, psykiska och kognitiva utveckling avstannade.
Psykiaterns rekommendation är att Bijoy fortsätter bo med sin familj.
Bijoy säger att familjen överlevde det fängelseliknande förhållandet i Bangladesh tack vare att de hade varandra.
Ny början i Dragsfjärd
Karl-Arne Gustavsson, Bijoys styvpappa, var också ett stöd.
Gustavsson träffade Bijoys mamma när de bodde i Sverige, i Dalarna. De ville gifta sig men avvisningen till Bangladesh satte stopp för planerna.
Eftersom de inte var gifta beviljades de inte uppehållstillstånd genom familjeåterförening.
Gustavsson besökte familjen i Bangladesh och stödde dem ekonomiskt.
Senare gifte han sig med Bijoys mamma i Bangladesh och de bestämde sig för att flytta till Finland.
– I Långshyttan i Dalarna kände han många med finländsk bakgrund. Han ville att vi skulle börja på nytt i Finland, på grund av våra dåliga erfarenheter i Sverige, förklarar Bijoy.
Ville fokusera på framtiden
Familjen kom till Finland och Kimitoön den 15 maj i fjol. Bijoy säger att familjen överraskades av hur välkomnande alla var.
Hans mamma gör en svepande gest och förklarar att alla möbler i lägenheten har de fått av grannar.
– Det är otroligt snällt, säger hon.
Bröderna fick under sommaren hjälp med att förbereda sig inför skolstarten.
Bijoy säger att när han började gymnasiet i Kimito i höstas visste han att det skulle bli tufft.
– Men jag tänkte att det gällde min framtid. Jag trodde att våra problem var förbi och jag ville fokusera på studierna.
Sökte om uppehållskort
Han hade för avsikt att studera kemiteknik eller naturvetenskap vid Åbo Akademi, men de planerna är nu, liksom Bijoys framtid i Finland, hotade.
I februari intervjuades familjen på Migrationsverkets enhet i Reso efter att ha ansökt om uppehållskort för familjemedlem till en unionsmedborgare, i det här fallet Gustavsson.
I mars fick Bijoys mamma och lillebror positiva besked. Om Bijoys ansökan hördes inget men en månad senare kom beskedet: ”Migrationsverket beviljar inte uppehållskort för en familjemedlem till unionsmedborgare. Sökande avvisas till sitt hemland Bangladesh.”
Bijoy hade sökt om uppehållskort med stöd av utlänningslagen, paragraf 154, som slår fast att en familjemedlem till en unionsmedborgare är en person som är ”under 21 år eller beroende av unionsmedborgaren för sin försörjning”.
Omöjlig situation i Bangladesh
Bijoy är ekonomiskt och emotionellt beroende av sin styvpappa och mamma.
Han har ingen släkt och inga vänner i Bangladesh, inga förutsättningar att försörja sig. Tvärtom är det så, att som ensam ung man skulle hans situation i Bangladesh vara ytterst svår.
Oron i landet gör att hyresvärdar är misstänksamma mot unga ogifta män. Ofta är det praktiskt taget omöjligt för de dem att hyra lägenheter. Det är vanligare att ogifta män fortsätter bo hos sina föräldrar.
”Arbetsförmögen vuxen man”
Varför anser då Migrationsverket att Bijoy kan klara sig själv i Bangladesh?
I intervjun i februari fick han frågan om hur han mår nu. Han svarade att han mår bra för tillfället, något som hans mamma också konstaterade.
För Migrationsverkets tjänstemän förklarade Bijoy att han inte kunnat gå i skola eller arbeta när familjen gömde sig i Bangladesh, men att han nu går i gymnasiet och har sökt arbete.
I intervjun i februari framgick även att Bijoy tidigare, när familjen sökte asyl i Sverige, jobbade en kort tid i en butik och hade ett sommarjobb i en fabrik.
Migrationsverket är enligt utlänningslagen skyldigt att bedöma familjemedlemmens ekonomiska och sociala situation när det fattar sitt beslut.
I Bijoys fall bedömer Migrationsverket att eftersom han nu mår bättre, nu går i skola, nu har sökt arbete så kan han göra det samma i Bangladesh.
”Sökanden är en 22 år gammal vuxen man. Enligt hans egen utredning är hans hälsotillstånd bättre, och enligt de utredningar som lagts fram i ärendet är han arbetsförmögen och kan studera”, skriver Migrationsverket.
Känner bara den nordiska kulturen
Familjens liv rämnade efter beskedet. Alla har sömnproblem, Bijoy har ångest och konstant huvudvärk och har fått medicin för det.
– Vi vill vara en familj. Vi kan inte leva utan honom, säger hans mamma.
Beslutet kom mitt under gymnasiets provperiod. Bijoy säger att han försökte sitt bästa men fick underkänt i en del prov.
Bijoy befarar att om han sänds tillbaka till Bangladesh så kommer han aldrig därifrån. Den enda kultur han känner är den nordiska.
– Jag vet inte ens hur man ber, säger Bijoy som officiellt är muslim.
Fick utmärkelsen ”Årets faun”
Bijoys juridiska ombud har överklagat Migrationsverkets beslut till Åbo förvaltningsdomstol.
Klagan gällde också ett verkställighetsförbud, det vill säga att Bijoy inte skulle kunna avvisas medan förvaltningsdomstolen behandlar ärendet.
Förvaltningsdomstolen har förkastat den delen av klagan, vilket betyder att det för tillfället inte finns något som hindrar polisen från att avvisa honom.
Det avvisningshotet är i kraft även om Bijoy sökt om uppehållstillstånd för att studera.
Bijoy säger att hans lillebror är hans bästa vän men han har också goda kompisar på orten.
I maj utsågs han till ”Årets faun” av elevkåren i Kimitoöns gymnasium, en utmärkelse som går till en elev som sprider glädje omkring sig.
Hur har dina kompisar reagerat på nyheten om att du riskerar avvisning?
– Jag har inte berättat för dem. De är så lyckliga hela tiden, jag ville inte att de skulle känna till det här och vara annorlunda när de är med mig.
”… uppenbart oskäligt att vägra uppehållstillstånd…”
Bijoy Amran Ahameds juridiska ombud vill att Migrationsverkets beslut förkastas med hänvisning till utlänningslagens 52:a paragraf.
I den heter det att ”en utlänning som befinner sig i Finland beviljas kontinuerligt uppehållstillstånd, om det med hänsyn till utlänningens hälsotillstånd, de band som knutits till Finland eller av någon annan individuell, mänsklig orsak är uppenbart oskäligt att vägra uppehållstillstånd, särskilt med beaktande av de förhållanden i vilka han eller hon skulle hamna i sitt hemland eller hans eller hennes sårbara ställning.”
Vidare hänvisar man bland annat till att:
- Bijoy inte har släkt eller vänner i Bangladesh.
- Han är psykiskt och ekonomiskt beroende av sin familj.
- Han inte gått i skola i Bangladesh sedan han var 13.
- Kimitoön och Dragsfjärd är hans egentliga språkliga och kulturella omgivning.
- En avvisning vore i strid med artikel 8 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna.
De fick aldrig läsa protokollet
Bijoy Amran Ahameds familj har svårt att få veta hur Migrationsverket resonerar.
Verkets slutsatser nämner till exempel inte det hot som riktas mot dem på grund av pappans politiska aktivism, trots att det diskuterades under intervjun.
Familjen har upprepade gånger bett om att fått se protokollet från intervjun i februari utan att lyckas.
När familjen bad om protokollet första gången fick de till svar att det inte går eftersom ”processen fortfarande är igång”.
På den andra begäran fick de inget svar.
”I regel ska sökande få protokollet”
När ÅU frågar Migrationsverket om vilka riktlinjer de har blir svaret att ”som regel kan de sökande få se samtalsprotokollet”.
Utlänningslagens paragraf 97 a garanterar att asylsökande får ta del av och göra möjliga korrigeringar och tillägg till protokollet, men ansökningar om uppehållskort är inte asylfall, meddelar Migrationsverket.
Varje begäran om att läsa protokoll från en intervju för uppehållskort behandlas från fall till fall, med hänvisning till offentlighetslagen paragraf 11.
Migrationsverkets tjänsteman svarar ÅU att en sökande får uttömmande information om fallet om hen begär ett visst samtalsprotokoll.
Problemet är att familjen i Dragsfjärd gjort det, utan att få varken protokoll eller svar om varför det inte lämnats ut.
Migrationsverket vill inte kommentera enskilda fall och svara på varför så skett.
LÄS OCKSÅ: Kimitoöbor engagerar sig
Man frågar sig på vilka grunder Migri tar sina beslut. Splittrar en familj och vill skicka en ung duktig studerande ensam till ett land där han inte känner sig trygg eller har någon att ty sig till. Skäms över mitt land! Jag hoppas att alla som på något sett kan hjälpa familjens situation gör allt i sin makt så han får stanna här och studera vidare.