Carina Holm 23.02.2022 06:30

När en kommun fattar ett beslut går ärendet först till styrelsen och därefter till fullmäktige.

När det nya välfärdsområdesfullmäktige möts på onsdag om en vecka finns det ännu ingen styrelse som har kunnat bereda ärendena.

I stället har det tillfälliga beredningsorganet Vate berett ärendena för nya fullmäktige.

Språkkraven på de högsta cheferna i välfärdsområdet har varit föremål för debatt de senaste dagarna.

Pargas stadsdirektör Patrik Nygrén är en av medlemmarna i Vate.

Han säger att språkkraven bland beredningsgruppens tjänstemän har varit något av en icke-fråga.

– Först skulle kunskaper i svenska enbart ha setts som en merit. Jag fick igenom i Vate att välfärdsområdesdirektören minst borde ha tillfredsställande kunskaper i finska och svenska. Nu måste fullmäktige ta ställning till om det är så här man vill ha det.

Arkiv/Mikael Heinrichs

Tillfredsställande är inte tillfredsställande

Han säger att lösningen på tillfredsställande kunskaper i svenska inte är något som han tycker är tillfredsställande.

– Jag började med krav på goda kunskaper i svenska, men det fick ingen förståelse i Vate, säger han.

Hur ser du på fortsättningen för svenskan i välfärdsområdet om den har stött på motstånd redan nu?

– Språkkrav verkar upplevas som besvärliga. Det finns en oro för att man med dem begränsar de sökandes antal till tjänsterna.

Nygrén hoppas att man i välfärdsområdets förvaltningsstadga skulle få in en kraftigare skrivning, även om hans erfarenhet är att det var svårt att få in någon skrivning alls om behörighetskraven.

Varför skulle fullmäktige vilja göra annorlunda än det tillfälliga beredningsorganet Vate?

– Vate är ingen styrelse, med starkt politiskt mandat, utan ett tillfälligt beredningsorgan. Jag hoppas att politikerna visar mod förr eller senare, hellre förr då förvaltningsstadgan behandlas om de språkliga behörighetskraven.

Styrelsen får stor makt

Formuleringarna gällande språkkunskaper är dock luddiga i utkastet till förvaltningsstadga.

Enligt det ges den kommande styrelsen stor makt. Det är styrelsen som beslutar om tjänsten förutsätter kunskaper i finska och/eller svenska för att kunna skötas framgångsrikt eller om sådana kunskaper ska anses vara meriterande.

Behörighetskraven i finska och/eller svenska kan antingen vara bara muntliga färdigheter, skriftliga färdigheter eller färdigheter i att förstå. Varje färdighet kan ges betyget nöjaktiga kunskaper, goda eller utmärkta enligt vad som krävs av statlig personal.

Anställningsintervju kan räcka

Också när det gäller att visa sina kunskaper i finska eller svenska gäller samma regler som för statlig personal.

Om jobbet enbart kräver tillfredsställande muntliga kunskaper i finska eller svenska eller att den som får tjänsten förstår finska och/eller svenska tillfredsställande räcker det enligt utkastet att man visar sina kunskaper under arbetsintervjun i stället för att ha dem dokumenterade.

Patrik Nygrén, som medlem i Vate, är du optimistisk när det gäller svenskans ställning?

– Man måste försöka vara optimistisk. Men ju mindre krav man vågar ställa nu desto större beställning finns det att skapa miljöer som verkligen kan fungera på svenska eller som är tvåspråkiga. Om man inte kan garantera svenskan på bred nivå så måste man hitta särlösningar som garanterar tvåspråkiga miljöer.

En enda tjänst

Ett problem för svenskan i det nya välfärdsområdet är enligt Patrik Nygrén att man hela året har arbetat med alldeles för lite resurser.

– Resurseringen borde förstärkas betydligt. Om man slår ihop alla som på deltid ska jobba med att få in svenskan i organisationen och välfärdsområdet så blir det sammanlagt en tjänst.

I den enda tjänsten ingår uppgifter som att koordinera avtal i Svenskfinland samt uppgiften att fundera på tvåspråkigheten i hela välfärdsområdet och Kårkullas specifika problem.

– Antti Parpo, beredningschef för välfärdsområdet, är rätt så ny. Jag hoppas att han har förståelsen att svenskans situation inte löser sig av sig själv, utan att den kräver skilt kunnande. Det är ett stort arbete att bygga upp strukturer så att tvåspråkigheten består och kan utvecklas.

”Det finns alltid skäl att vara orolig”

Nina Söderlund, VF:s mångåriga politiker bosatt i Nagu, är ordförande för Vänsterförbundets fullmäktigegrupp i nya välfärdsområdesfullmäktige och deltar i förhandlingarna.

Arkiv

Hon säger att eventuella språkkrav för välfärdsområdets tjänstemän inte alls har diskuterats på de möten som hon har varit med på.

– Samtidigt finns det alltid skäl att vara orolig när det gäller svenskan, säger hon.

Hon ser många problem med utkastet till förvaltningsstadga för välfärdsområdet.

Livscykelmodellen är inte genomförbar

– Vi är inte nöjda med organisationen med en så kallad livscykelmodell, där olika skeden av livet lyder under olika nämnder. Ta till exempel en tandläkare, som har klienter från alla olika åldersgrupper. Vilken nämnd ska han eller hon lyda under? Det här är en jättesvår fråga att få att fungera på riktigt.

Enligt henne är den föreslagna modellen helt enkelt inte genomförbar.

Hon säger samtidigt att det också är helt ohållbart att alla 21 000 anställa i välfärdsområdet skulle lyda direkt under styrelsen.

Knappast eniga om en vecka

– Jag tror inte att vi når enighet om en vecka, då fullmäktige möts för första gången. Kanske vi har kommit längre i maj? Men vi är överens om att välfärdsområdet måste få tjänstemän för att driva arbetet vidare, så att folk får sina löner, att frågan om fastigheterna får en lösning och att IT-systemen börjar kommunicera med varann.

Samtidigt säger hon att det inte heller finns någon annan färdig modell att gå vidare med som alternativ.

– Jag utgår från att modellen måste ändras. Vi skulle behöva många månader att diskutera. Samtidigt vi vill inte ha en tjänstemannastyrd organisation utan en tydlig politisk organisation med politikerna i fullmäktige som styr tillsammans med cheferna.

Carina Holm
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln