Mer stöd till barnfamiljerna sätts in på Kimitoön — familjepartner inledde sitt jobb i juni
Eva-Sofia Sjöblom jobbar som familjepartner på Kimitoön. Foto: Emilia Örnmark
En så kallad familjepartner finns sedan juni stationerad på Kimitoön. Eva-Sofia Sjöblom är anställd av SOS-Barnbyar.
Sjöblom poängterar att hon är en liten del i kommunens stora samarbete i att främja familjernas välmående på ett förebyggande sätt.
Kimitoöns kommun är en del av projektet Barn SIB med syfte att främja välbefinnande hos barn och unga, som kommunen beslöt att gå med i år 2018. SIB står för engelskans social impact bond. SIB finns också i Helsingfors, Tavastehus, Lojo och i Vanda.
Gratis för Kimitoön
Projektet tar sikte på barnfamiljer med barn under skolåldern och finansieras med pengar ur en fond som förvaltas av FIM.
Medverkan i projektet kostar inte Kimitoöns kommun något, men ifall det visar sig att kommunen tack vare projektet lyckas spara, så ska en del av de sparade pengarna betalas till fonden.
— Målet är att minska utgifterna inom barnskyddet. De förebyggande åtgärderna kan ge besparingar inom den sociala sektorn och avlasta den. Då problemen går så långt att barnskyddet är tvunget att omhänderta barn blir det dyrt, säger Sjöblom.
Ett omhändertagande är förstås den allra sista utvägen. Poängen med familjepartnern är att man reagerar på familjernas utmaningar i god tid, innan problemen hinner bli allvarliga.
Kartlägger också service och välmående
Till Sjöbloms jobb hör också att kartlägga vilka av kommunens serviceformer riktade till familjer som används samt att mäta familjers välmående. Detta följs upp av Institutionen för hälsa och välfärd fram till år 2031.
För Kimitoöns del är det här ett treårigt projekt och målsättningen är att Sjöblom ska arbeta med minst 35 barn under denna tid.
Verksamhet med låg tröskel
Sjöblom poängterar att tröskeln för att ta kontakt med henne ska vara låg. I en liten kommun som Kimitoön är kriterierna för att få klientskap hos en familjepartner inte speciellt strikta. Rätt att delta kan man få genom en ansökan via rådgivningen eller dagis.
— Direkt då vardagen i familjen känns tung ska man ta kontakt. Det kan handla om allt från socioekonomiska utmaningar och utmattning till utmaningar i barnets beteende. Jag är inte någon myndighet – för mig kan man berätta vad som helst.
Efter att man tillsammans funderat över hur familjens problem kunde lösas kan Sjöblom erbjuda konkret hjälp som exempelvis att ge råd och handledning om hur matutgifterna kan sänkas eller vad man kan förändra i vardagen för att underlätta beteendeproblem hos barn.
— Jag delar inte ut någon service, men tillsammans kan vi söka den service som finns.
Sjöblom kan också fungera som en länk mellan familjen och kommunen och hjälpa till med kommunikationen.
Eva-Sofia Sjöbloms arbetsrum finns i samma byggnad som rådgivningen i Kimito (invid hälsostationen). Foto: Emilia Örnmark
Våga ta kontakt!
En av utmaningarna Sjöblom ser i sitt jobb, som antagligen gäller alla mindre orter, är att folk i behov av hjälp inte tar kontakt.
— På Kimitoön verkar det vara så att man inte vågar berätta att man mår dåligt. Det har kanske att göra med att alla känner alla. Gemenskapen finns här och hjälpviljan är enorm, men man måste våga säga till.
För övrigt har Sjöblom uppfattningen att servicenivån för familjer på Kimitoön är god: familjerna är nöjda med rådgivningen och småbarnspedagogiken, och det finns engagerat folk som jobbar inom de sektorerna.
Vill jobba med välmående
För Eva-Sofia Sjöblom har det länge stått klart att hon vill jobba med barn och välmående på ett brett plan – en önskan som nu uppfylls. Hon har tidigare jobbat med såväl äldre som familjer, barn och daghem. I december får hon sin examen som socionom.
Sjöblom, född och uppvuxen på Kimitoön, bor i Nådendal och pendlar till ön så gott som varje dag. En flytt till Kimitoön kan bli aktuell i framtiden.
”Ingen ska känna skam för att be om hjälp”
Kimitoöns tf. omsorgschef Harald Holmström är glad över kommunens deltagande i SIB-projektet.
— Det här är helt nytt. Vi har aldrig tidigare gjort något liknande med en utomstående finansiär, säger Holmström.
Liksom man inom SIB-projektet sätter stor vikt vid det förebyggande arbetet med barnfamiljerna, menar Holmström att också kommunens egen stil ska gå mot det arbetssättet.
— Det viktigaste är nog att man kunde komma till att gemenskapen på Kimitoön skulle våga föra problem på tal. Små bekymmer blir med tiden stora och dyra. Ingen ska känna skam för att be om hjälp.
Harald Holmström, tf omsorgschef på Kimitoön. Foto: Emilia Örnmark
Hur mår familjerna på Kimitoön i dag?
— Jag tror nog att de mår bra. Coronatiden gjorde att allting blev lite tystare, och ärendena till familjeservicen blev färre. Men jag är glad att vi kunde ge mathjälp till behövande familjer.
Än så länge har inte skolstarten hämtat ett större behov av socialsektorns tjänster på Kimitoön, även om det kanske är väntat efter coronavårens distansundervisning och frånvaro från dagis.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.