Emilia Örnmark 21.03.2023 04:001

För att förbindelsefartygstrafiken nationellt ska kunna hålla samma servicenivå som nu behövs mera pengar. Det konstaterar skärgårdstrafikens projektchef Ilmari Viljanen på NTM-centralen då ÅU frågar om önskemålen inför nästa riksdagsperiod.

Anslaget för den nationella förbindelsebåtstrafiken år 2023 ligger på cirka 17,9 miljoner euro (år 2022: 20,4 miljoner).

– Det nuvarande anslaget är för litet. Tilläggsanslag på 2,3 miljoner euro har begärts för detta år för höjda bränslekostnader samt ökade kostnader för trafikeringsavtal som är med kostnadsindex bundna till den allmänna kostnadsökningen, säger Viljanen.

Också bryggorna behöver pengar

Mer pengar behövs inte bara för att upprätthålla servicenivån, utan också för att underhålla, reparera och bygga förbindelsebåtsbryggor. Enligt Viljanen behöver anslaget höjas till 21,9 miljoner euro för de kommande åren.

– En stor del av de 140 förbindelsebåtsbryggorna i skärgårdshavet och vid Finska viken är byggda på 70- och 80-talen och många har akuta renoveringsbehov.

Bland de större aktuella byggprojekten nämner han den nya bryggan i Dalsbruk, som är fördröjd av en besvärsprocess, samt förnyande av förbindelsebåtsbryggorna i Aspö, Kittuis och Norrby i Iniö.

Behovet av anslag kan bli ännu större

Ifall den nya skärgårdslagen kommer att omfatta även fritidsbornas transportbehov, vilket har framförts, så kommer anslagsbehovet troligtvis att vara ännu större.

Uppdateringen av skärgårdslagen förbereds just nu.

Landsvägsfärjorna fortsätter enligt strategin

För landsvägsfärjorna fortsätter upphandlingen enligt fastställd strategi.

NTM-centralen konkurrensutsätter trafiken i fyra servicekontrakt på 20 år mellan 2023 och 2027. Som ett led i det förnyas flottan och utsläppen minskar.

Kimitoöns skärgårdsnämnd pekar på kapacitetsbrist

I Pargas och Kimitoöns skärgårdsdelar är förbindelserna ett diskussionsämne som sällan svalnar. Med siktet på en ny riksdag finns önskemål.

I Kimitoön lyfter skärgårdsnämnden upp kapacitetsbristen i skärgårdstrafiken. Nämndens ordförande Johan Fredriksson (SFP), som framför nämndens åsikter, svarar ÅU att det här är ett aktuellt problem året om, inte bara under sommarmånaderna.

– Nu används resurserna fullt ut men trots det tillåter inte tidtabeller att bo och pendla till fastlandet på jobb.

Arkiv/Emilia Örnmark

Skärgårdsbor som på grund av bristande förbindelser rör sig med egna fordon drabbas av de höga bränslepriserna.

Enligt nämnden räcker kapaciteten sommartid inte till vare sig på landsvägsfärjor eller på förbindelsefartyg i Kimitoöns skärgård.

Vidare ser nämnden att det nu är utmanande att göra digitala sökningar i de tjänster som erbjuds. Då tidtabellerna ständigt lever är det svårt att bygga upp en effektiv och fungerande kommunikation om dem.

Man hoppas också på att resekedjorna synkroniseras.

– Fungerande förbindelser möjliggör året runt-vistelse i skärgården vilket möjliggör mera näringslivsverksamhet och en starkare livskraft, konstaterar nämnden.

Slår ett slag för tryggheten

Nämnden i Kimitoön kommer vidare med ett förslag om att ett joursystem vid färjorna, så att man bättre kunde svara på olyckor, som till exempel eldsvådor.

På tal om trygghet slår skärgårdsnämnden gärna ett slag för att sjöbevakningsstationen i Hitis ska bli kvar, eftersom den utgör en viktig länk i tryggheten i skärgården.

Även digitala förbindelser viktiga

Även de digitala förbindelserna är viktiga för ett fungerande modernt samhälle. Nämnden poängterar dels att de trådlösa förbindelserna är otillräckliga, dels vikten av att fiberförbindelser är tillgängliga både för fast- och visstidsboende till ett rimligt pris.

Nämnden vill också att en fungerande postgång säkras i skärgården.

”Skärgårdstrafiken hela tiden på tapeten”

Pargas nya skärgårdsnämnd har än så länge inte haft fler än två möten och inte hunnit diskutera eventuella önskelistor till nästa riksdag.

– Men skärgårdstrafiken är nog hela tiden på tapeten, säger ordförande Christer Friis (SFP). Nyligen har nämnden genom ett utlåtande till NTM-centralen engagerat sig för Iniöbornas vädjan om att få tillbaka M/S Aura på rutten Heponiemi-Kannvik, som sedan årsskiftet sköts av landsvägsfärjan Sterna. Främst är det de bristfälliga passagerarlokalerna på Sterna som har kritiserats.

Vidare säger Friis att flottan är i behov av förnyelse, även om det redan gjorts en hel del. Ett nytt fartyg, som byggs i Pargas, är som bekant i vår klart för Nagus norra rutt. Fartygen Falkö (Nagu södra), Finnö (Houtskärsrutten) och Kivimo (Iniörutten) har alla nya motorer.

Arkiv/ÅU

Friis ser gärna att man även kunde komma åt problematiken kring att förbindelsefartygen mellan Houtskär och Iniö är av olika storlek.

– Den ena tar två fordon och den andra tar åtta. Här uppstår det problem med kapaciteten, säger han.

Arkiv/Carina Holm

Balansgång att se även till fritidsbornas behov

Friis poängterar att staten enligt lag har skyldighet att stöda förbindelsefartyg för fast boende, men samtidigt är det en svår balansgång att se till att även fritidsbornas behov blir tillfredsställda.

– Här finns en problematik. Fast bosatta i skärgården har sina näringsgrenar där, som till exempel stuguthyrning. Men hur ska då fritidsfolk använda servicen om de inte kan ta sig ut? Det här sätter dessutom företagen i olika situationer, säger Friis och syftar på att de som driver verksamhet i skärgården inte nödvändigtvis är registrerade som fast bosatta i skärgården.

Emilia Örnmark
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln