Mer cyanobakterier än förut i Skärgårdshavet – tjocka algmassor täcker vattenytan på naturfotografs bilder
Cyanobakterieblomningar är en vanlig syn på Skärgårdshavet den här tiden på året. Nu finns det ändå mer av dem än tidigare somrar, hävdar projektet Det unika Skärgårdshavet.
Syftet med projektet är att arbeta för ett renare hav. I ett pressmeddelande lyfter projektledare Kari Veijonen fram det aktuella läget med allt rikligare cyanobakteriemängder i vattnen kring Nådendal och Skärgårdshavet.
Veijonen tar fram utmärkelsen Årets sjusovare som avslöjas i Nådendal på lördagen, och enligt traditionen kastas sjusovaren i sjön i Nådendals hamn. Just nu är hamnens vatten ändå grönfärgat av cyanobakterier.
För två år sedan då Jenni Haukio blev Årets sjusovare valde man att inte slänga henne i vattnet just på grund av algläget, och då beskrev hon det som ett ”alarmtillstånd” för Skärgårdshavet.
Färska bilder tagna av naturfotografen Jaakko Ruola visar områden i Nådendal som ser ut att vara helt täckta av algmattor.
Jaakko Ruola– Värmen är den stora boven. Jämfört med sommaren i fjol har det varit varmare väder och mer vindstilla, säger Jari Hänninen, chef för Skärgårdshavets forskningsinstitut på Själö.
Hänninen påpekar att cyanobakterier, eller blågröna alger alltid finns i vattnet, men att dessa gynnsamma väderförhållanden med värme, sol och stiltje får algerna att blomma.
Algmängderna i Skärgårdshavet uppskattas regelbundet med observationer, men också med hjälp av automatiska mätningsinstrument.
En sensor som är fäst i en boj i vattnet rör sig automatiskt från ytan ner till havsbotten och mäter cyanobakteriehalten, förklarar Hänninen.
Arkiv/Monica ForssellHan är själv på utlandsresa och har inte tagit del av den allra senaste mätningsdatan från Själös mätningsboj, men säger att algmängden är större än i fjol.
– Nu finns det mer cyanobakterier i Skärgårdshavet än förra sommaren, och många forskarkollegor delar också den uppfattningen. Mängden är större än normalt egentligen överallt, både vid stränder och på öppna havsområden.
Jari Hänninen säger att allmänheten också hört av sig något mer till forskningsstationen med bilder och observationer på algblomningar. Under våren hände det att pollen från olika träd som färgat vattenyten misstogs för alger, men just nu finns inte den risken.
– Inga träd blommar, så om man ser något som liknar blågröna alger så är det högst sannolikt blågröna alger, säger Hänninen.
Jaakko RuolaAlgernas gifter kan vara riktigt farliga
Docenten och biokemisten Jussi Meriluoto arbetar som forskare vid Åbo Akademi och har forskat kring cyanobakterier.
Meriluoto kan inte uttala sig om huruvida mängden alger har ökat sedan fjolåret, men säger att de observationer han gjort med blotta ögat pekar på att det finns mycket av dem.
PressbildPå vilket sätt kan cyanobakterier vara skadliga för människor?
– Vanliga symtom som förekommer är hudsymtom, magsymtom och förkylningssymtom, säger Meriluoto.
Det finns dessutom farligare algsorter som kan ge kraftigare symtom, men att skilja på mer eller mindre farliga alger är så gott som omöjligt.
– Det är inget en lekman kan skilja på, det måste göras med laboratorietest.
Vissa av de gifter som finns i cyanobakterier kan till och med vara cancerframkallande, om man utsätts för långvarig exponering. Det här är dock inte ett problem i Finland.
– Alggifterna blir farligare i kombination med andra faktorer. Till exempel i Kina är det ett större problem, där finns det ofta mögelgifter i födan vilket i kombination med alggifter i dricksvatten kan öka risken för cancer, säger Meriluoto.
Långvarig exponering är förstås inte att rekommendera någonstans, tillägger han.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.