Spannmålsskörden pågår för fullt i Finland. Enligt nuvarande uppskattningar blir skörden medelmåttig, cirka 3,4 miljarder kilo. Det är 15 procent mindre än i fjol, skriver Naturresursinstitutet i ett pressmeddelande.
För de olika spannmålsslagen är uppskattningen i år 1,4 miljarder kilo korn, 1,1 miljarder kilo havre, 750 miljoner kilo vete och knappt 70 miljoner kilo råg.
Jämfört med 2019 minskar skörden av alla spannmål. Proportionellt sett minskar rågskörden mest. Alla spannmål förutom råg räcker till för den inhemska årskonsumtionen, enligt institutets uppskattning.
— Rågskörden har varierat väldigt mycket de senaste åren, främst till följd av variationerna i den sådda arealen, säger Anneli Partala, överaktuarie vid Naturresursinstitutet i pressmeddelandet.
— Rekordskörden i fjol, 183 miljoner kilo, föregicks 2018 av futtiga 42 miljoner kilo.
Den uppskattade havreskörden på 1,1 miljarder kilo innebär en minskning med några procent jämfört med i fjol, men överskrider ändå tioårsmedeltalet med åtta procent.
Havre odlas i Finland inte bara för den inhemska konsumtionen. I fjol gick över en tredjedel av havreskörden, mer än 400 miljoner kilo, på export.

Ärtodlingen har ökat

Den uppskattade ärtskörden på cirka 64 miljoner kilo är nästan dubbelt större än i fjol. Rekordskörden har vuxit på en rekordstor yta. För första gången under de över hundra år som statistiken täcker är ärtarealen större än potatisarealen.
Potatisskörden förväntas bli medelmåttig, cirka 650 miljoner kilo. För potatisens del har skördevariationerna från år till år varit relativt små, trots att odlingsarealen har krympt under åren.
Odlingsarealen för rybs och raps har minskat under de senaste åren, vilket avspeglas på skördenivåerna. I år blir skörden sannolikt en femtedel mindre än i fjol, vilket är den minsta noteringen på över 40 år.

Nyland

Coronaepidemin har inte haft någon större inverkan på spannmålsodlarna, skriver Bjarne Westerlund, verksamhetsledare i Nyland för Svenska lantbruksproducenternas centralförbund (SLC), i ett mejl till SPT.
— Risker fanns, och finns, för att odlaren och arbetskraften insjuknar vid en kritisk tidpunkt, såsom sådd och skörd, och för att det uppstår problem med leveranserna av förnödenheter och vid försäljningen av spannmålen. Men hittills har inga större problem förekommit.
Westerlund bekräftar att Naturresursinstitutets uppskattning stämmer.
— Skörden blir mängdmässigt klart sämre än i fjol och förväntas stanna något under medelskörd.
Det som såddes i maj i Nyland led av kölden i början av månaden och det var även ovanligt många frostnätter i maj månad. I juni kom det på många håll ingen nederbörd under 3 veckor och i slutet av perioden var det mycket varmt.
— Grödorna led då av torka, medan det i juli kom dubbelt mer nederbörd än normalt. Detta har medfört mycket sidoskott och nu mycket brokiga skiften, vilket kan innebära problem med kvaliteten i höst, skriver Westerlund.

Österbotten

I Österbotten är man ännu så i början av skörden att det är svårt att säga mycket om hur stor den blir, säger Fredrik Grannas, ombudsman för Österbottens svenska producentförbund (ÖSP).
— I juni då det var hett trodde man att det skulle gå riktigt dåligt. Sedan kom fukten i juli och då reagerade många växter med att skjuta sidoskott, säger Grannas.
Att det växer sidoskott, eller grönskott som det också kallas, innebär att det på åkrarna kan växa ax i olika åldrar. Det gör skördandet till en utmaning.
Grannas säger att den stora bilden är att skörden inte når några rekordtoppar, men att den heller inte blir så dålig som man i ett skede väntade sig.
Det har skett en markant ökning av odlingen av ärtor i Österbotten, säger Grannas.
— Den importerade sojan ska ersättas med inhemska proteiner och det finns därför en efterfrågan på ärtor hos foderindustrin. De erbjuder ett konkurrenskraftigt pris, säger Grannas.

Åboland

Situationen är i stort sett likadan i Åboland som i övriga kustregioner, säger Helena Fabritius som är verksamhetsledare för SLC i Åboland.
Men i Åboland är de lokala variationerna stora.
— Vi har områden som inte fått regn i juli och områden där det regnat tillräckligt. Och våren var väldigt olika på olika ställen. Ställvis går det inte att få en fullgod skörd, säger Fabritius.
Även i Åboland har skörden knappt börjat så det är svårt att ställa någon tydlig prognos om slutresultatet, säger Fabritius.
— Höstsåddens grödor ger bra skördar men för vårens sådd ser det sämre ut.
Fabritius säger att man även i Åboland har utmaningar med grönskotten på åkrarna.
En ljuspunkt finns ändå i den Åboländska jordbrukssommaren.
— Skörden av nypotatis blev hyfsat bra.
Höstpotatis odlas inte i någon större skala i Åboland.