Medborgarinitiativet om en ändring av gruvlagen överlämnades till riksdagen på tisdagen. I regeringens plan för lagstiftningsarbetet i höst finns dessutom redan ett ändringsförslag till gruvlagen. Hur skiljer sig dessa lagar åt och varför behöver man uppdatera en lag från 2011?
Enligt initiativtagaren Jukka Leppänen handlar den största skillnaden mellan de olika laginitiativen om vem som äger mineralerna i marken.
I medborgarinitiativet föreslår man att staten och markägarna ska äga de gruvmineraler som finns på deras mark. I nuläget ägs mineralerna av de företag som gräver upp dem, om staten har beviljat tillstånd att utvinna dem.
Enligt Leppänen ska lokalsamhället kring en gruva få ersättning för att man bryter malm. Han tillägger att det finns stora förutsättningar för att politikerna beaktar medborgarinitiativet.
– Vi har hittat samförstånd bland regeringspartierna. Nu är frågan hur snabba och hur stora förändringarna blir, säger han.
I medborgarinitiativet finns också en skrivelse om att det ska grundas en fond för att säkerställa att miljöskador kan ersättas om gruvbolagen går i konkurs. Fonden skulle finansieras av en gruvskatt. Just nu pågår en utredning om det här som leds av Finlands miljöcentral.
I dag betalar gruvbolagen dels en avgift för att leta efter malm, dels en särskild utgrävningsavgift. Enligt Leppänen skulle man kunna höja avgiften för tillstånd att bryta malm, för att minska att gruvbolag reserverar områden för gruvdrift. Han säger att gruvindustrin har tillstånd på cirka en sjättedel av landets areal. Det gör att bostäder och mark tappar i värde.
– Vi föreslår att det tydligare ska skrivas i lagen att kommunerna med hänsyn till gruvindustrins miljöpåverkan ska kunna avfärda sådan verksamhet. Nu kan kommunerna bara låta bli att planlägga ett område för gruvdrift. Planläggning är fel verktyg att använda.

Stor politisk uppbackning

När initiativtagarna överlämnade medborgarinitiativet till riksdagen fanns flera partier på plats trots att riksdagen hade fullt upp med att debattera statsbudgeten.
– Vi värdesätter ert arbete. Kristdemokraterna omfattade medborgarinitiativet direkt och lyfte frågorna om att uppdatera gruvlagstiftningen i vårt valprogram. Nu hoppas vi att regeringen håller sina löften och gör tillräckliga ändringar i lagstiftningen, säger KD:s partiordförande Sari Essayah.
Riksdagsledamot Jukka Kopra (Saml) håller med om vikten av att uppdatera lagstiftningen.
– De projekt som har gått snett är belysande exempel på varför det krävs en förändring. Ni gör ett bra jobb, säger han till initiativtagarna.
De gröna och Vänsterförbundet meddelade också att de stöder en uppdatering av gruvlagen.

”Lobbning gav den nuvarande lagen”

Om både oppositionen och regeringen är överens om att Finland behöver en ny gruvlag kan man ju fråga sig hur den nuvarande lagstiftningen egentligen kom till. Enligt Jukka Leppänen skrevs lagen utifrån gruvindustrins behov. Man tog inte hänsyn till miljöfrågor eller kommunernas bestämmanderätt.
– Pekka Suomela som i dag är verksamhetsledare för branschorganisationen Gruvindustri satt då på ministeriet och beredde lagen. Han satte sin prägel på lagtexten, säger Leppänen.
Pekka Suomela avfärdar Leppänens påstående. Enligt honom var det fråga om en långvarig lagberedning som tog över 12 år. De som kritiserade den nya lagen 2011 var gruvindustrin.
– Vi behöver någon som har helhetsansvaret för att lagen om gruvindustrin blir så bra som möjligt. Jag hoppas att beredningen görs grundligt och att lagen bearbetas i flera ministerier efteratt riksdagen har behandlat medborgarinitiativet.
Enligt Suomela finns det flera punkter i medborgarinitiativet som inte hör hemma i gruvlagen utan i miljölagen.
– Lagen i den form som medborgarinitiativet är skriven skulle innebära att flera dagbrott skulle få stänga igen och att Finland i stället skulle vara tvunget att importera malm, säger han.
Han hoppas att politikerna inser vilken betydelse gruvindustrin har för Finland. Utan gruvindustri skulle det inte gå att övergå till ett fossilfritt samhälle och sänka landets koldioxidutsläpp, säger han.
Matti Hietanen, verksamhetsledare för Suomen Malmijalostus, är inne på samma linje.
– Det väsentliga är att lagen blir tydlig och lätt att tolka. Dessutom vill vi att reglerna går att förutse, det vill säga att man inte gör plötsliga ändringar.
Gruvindustrin är en kapitaltung industri som är mycket hårt reglerad. Enligt Hietanen måste gruvbolagen kunna lita på att deras stora investeringar också gäller i framtiden.