Medborgarinitiativ för ett slut på kalhyggen överräcktes – ”Klimatförändringen ökar riskerna med ensidig skog”
Miljöorganisationer demonstrerade mot kalhyggen utanför Lilla parlamentet i Helsingfors. Foto: SPT
På tisdagen överräcktes ett medborgarinitiativ till riksdagen om att stoppa kalhyggen i statens skogar. Frågan väcker starka känslor bland miljöaktivisterna, som ser kalhyggen som ett hot mot klimatet och den ekologiska mångfalden, och därmed också människornas förutsättningar att klara sig.
– Vi borde inte lägga för höga resultatkrav på Forststyrelsen, som ska vara en föregångare inom skogsindustrin, säger De grönas riksdagsledamot Pirkka-Pekka Petelius under diskussionen.
Resonemanget att kalhyggen är den mest lönsamma formen av skogsbruk håller ändå inte, enligt Olli Tahvonen, professor i skogsekonomi och skogspolitik vid Helsingfors universitet.
– Motståndet mot kontinuerligt skogsbruk byggde på att det är ekonomiskt omöjligt att sluta med kalhyggen. Nu är det påståendet antagligen vetenskapligt motbevisat, säger Tahvonen.
Enligt Tahvonen går det inte entydigt att säga att den ena formen av skogsbruk är mer ekonomiskt lönsam än den andra. Det beror på skogen och situationen.
Kalhyggen med jämnåriga träd ger större produktion, men kontinuerligt skogsbruk kan i många fall bli billigare, enligt Tahvonen. Skillnaden beror främst på kostnaderna för att förnya skogen.
– Om kostnaderna är höga så lönar det sig att låta naturen sköta det hela.
Pirkka-Pekka Petelius, riksdagsledamot för De gröna, Heli Siitari, Finlands Jägarförbunds verksamhetsledare, Anniina Kostilainen, PR-ansvarig för Finlands sågindustri och Saara Kankaanrinta, Qvidja gårds delägare, debatterade kalhyggen i Lilla parlamentet i Helsingfors på tisdagen. Foto: SPT
Riskerna med för ensidiga skogar en stor fråga
Tahvonen lyfter också fram planerna på att göra kolsänkan till en del av utsläppshandeln. Med handelns nuvarande priser blir kalhyggen mindre lönsamt då kolsänkan så gott som nollas. En annan möjlighet är att sätta ett pris på biologisk mångfald. En av de stora frågorna är också riskerna med ensidig skog.
– Klimatförändringen ökar riskerna för hetta, torka, insektsangrepp och sjukdomar. Till exempel i Tyskland har torka lett till att stora skogsområden har dött. Mångfald är antagligen det enklaste sättet att minska riskerna, säger Tahvonen.
ArkivSaara Kankaanrinta, delägare till Qvidja, tycker att man inte bara kan se på vinsten när man talar om kalhyggen, utan också helhetskostnaderna. Foto: Anja Kuusisto
Saara Kankaanrinta, delägare till Qvidja gård, undrar vem som ska betala för de förstörda sjöarna och Östersjön. Hon tycker att man inte bara kan se på vinsten när man talar om kalhyggen, utan också helhetskostnaderna.
Ur jägarnas perspektiv är så mångsidig skog som möjligt bäst för jakten.
– Vilt är den viktigaste orsaken för skogsägare att hålla skogen mångsidig, säger Heli Siitari, verksamhetsledare för Finlands Jägarförbund.
Anniina Kostilainen, PR-ansvarig vid Finlands sågindustri, anser att kalhyggen i vissa fall kan vara både mer ekonomiskt lönsamma och bättre för naturens mångfald då det finns många arter som trivs på området. Hon tror ändå att kalhyggena kommer att minska.
– Det är oundvikligt att kontinuerligt skogsbruk blir vanligare. Men man borde inte stirra sig blind på metoden, utan se på helheten. Vi kan inte genomföra enorma omvälvningar i produktionen om vi inte kan garantera tillgången till virke på lång sikt, säger Kostilainen.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.