Avfolkningen är ingen naturkraft. Det kommer alltid finnas människor som gärna bor utanför stan, så länge det finns jobbförutsättningar och någon sorts regional rättvisa i fråga om service.
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Landsbygden måste inte vara skräpyta
Framtidsvisionären och doktorn i ekonomi Kjell A. Nordström har rivit upp starka känslor i Sverige med sina uttalanden om att stora områden på landsbygden, såsom Värmland och Gotland, riskerar bli ”skräpytor”, där ingen längre vill bo i och med att urbaniseringen accelerar.
I en artikel som publicerades på ÅU-webben i söndags förutspådde han att en typisk sån här skräpyta kommer att bebos av ”tre alkoholister, några barn, och ett par knäppgökar”. Där finns inga universitet, ingen underhållning, ingen shopping, bara träd, säger han.
För att vara framtidsvisionär är det en ganska dammig gammal tanke han uttrycker. Jag hittade samma farhåga, med samma motivering, beskriven i ÅU år 1928. I en text som handlar om en ”luftambulans” till skärgården, talar en anonym ÅU-skribent om utmaningarna som följer då glesbygden utarmas. Skribenten förutspår att avfolkningen kommer öka i omfattning, eftersom skärgårdsbornas längtan att flytta ökar allt eftersom de ”genom tidningar, böcker och radio kommer i kontakt med kulturvärldens livsformer”.
Man ska inte avskriva tanken om att urbaniseringen kan vara ett stort bekymmer. Fråga bara Houtskär där man nyligen anställde en person för att vända skutan mot positiv befolkningsutveckling.
Men hur stor betydelse har utbudet av nöje, shopping och det vi kan kalla stadsliv, på riktigt? Ett exempel är min morfars pyttelilla perifera hemby Hästö i Kronoby kommun, som har tappat nästan varenda en av de invånare som bodde där då han växte upp. På den tiden bodde där ett 70-tal. Nu har invånarantalet i byn stabiliserats till närmare 30 personer, av vilka majoriteten är inflyttade.
Utan någon form av service eller för den delen shopping. De vill helt enkelt bo där, på grund av naturen, stillheten eller någon annan orsak som jag inte känner till.
Med sin raljerande stil förenklar Nordström avfolkningen närmast till en naturkraft. Men det kommer alltid finnas en del av befolkningen som gärna bor utanför stan, så länge det finns jobb där och någon regional rättvisa i fråga om service.
Norge är med sin aktiva landsbygdspolitik ett av bevisen. Ett generöst kommunalt skatteutjämningssystem och differentierade arbetsgivaravgifter är konkreta åtgärder som lett till att befolkningsminskningen i norra Norge är mindre än i norra Sverige och Finland.
Nackdelarna då? Det är givetvis en fråga om högre kostnader och politisk motivation. Men avfolkningstrenden behöver inte vara orubblig.
Källor: Statistiska centralbyrån, Statistisk sentralbyrå, Statistikcentralen
Läs också: Framtidsvisionär: Finlands glesbygd kan snart bli ”skräpytor”
Fredrik Häggman
fredrik.haggman@aumedia.fi
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.