Med nytt konstgräs kan Hicken satsa på det sportsliga – ”Vi kan bara bli bättre”

FC HIK i Hangö samlade in 150 000 euro och kan äntligen stoltsera med en konstgräsplan som kan jämföras med underlaget på Veritasstadion i Åbo. För det belönade Hangö stad Hicken med utmärkelsen Årets bragd.
På Hickens kansli på Berggatan mitt i stan sitter styrelsemedlemmarna Mauri Forsblom och Mikael Alopaeus. Forsblom tog över som ordförande 2019 men har nu gett över klubban till Mikael Österlund. Det var ändå under Forsbloms första år som ordförande som konstgräsprojektet tog fart.
– Jag intervjuade dåvarande idrottschef Tommy Gröndahl för Hickens tidning. Han konstaterade att konstaterade att det inte gjorts några stora satsningar på idrottssidan på flera år och tyckte att man borde satsa på ett konstgräs. Jag föreslog att Hicken kan delta ekonomiskt. Vi var antagligen den enda staden i Finlands som inte hade en konstgräsplan.
I maj 2021 bildades en arbetsgrupp med Hickens och stadens representanter. Under en rätt kort tid höll man 14 möten och hade också Bollförbundets och gräsleverantörernas representanter på plats. Det var från början klart att planen inte ska ha gummikross eftersom det kommer att förbjudas om sju år. Planen har därför samma specialsand (Bioflex) som Veritasstadion i Åbo.
I mitten på december i fjol var planen färdig men något otypiskt för Hangö var det en så pass ordentlig vinter att man inte kunde använda planen direkt. Det fanns också vissa problem med den nya belysningen.
Men nu har konstgräset varit i användning några veckor.

Konstgräset på idrottscentret mellan den nya tennishallen och Hickens hemmaplan Rukki Arena kostade drygt 600 000 euro. Hicken deltog med 150 000 euro. Av det utgjordes 85 000 euro av bidrag av olika stiftelser och samfund. Resten sköts till av sponsorer och privatpersoner. Dessutom har FC HIK ett eget taxibolag som kunde bidra till potten. Man fick också 20 000 euro i så kallat Hattrick-bidrag från Bollförbundet.
Mot sin insats får FC HIK använda planen gratis de följande tio åren.
– Att en liten lokal förening samlar ihop 150 000 euro är ganska stort och speciellt. Det motsvarar ungefär hela vår budget för två år, säger Forsblom.

Med konstgräset vill man hänga med i utvecklingen och skapa ordentliga träningsmöjligheter för fotbollen i Hangö.
– Hangö kanske lämpar sig bäst i landet för konstgräsplaner eftersom vi brukar ha milda och snöfattiga vintrar, även om det inte var så i år, säger Alopaeus.
Forsblom menar att träningsförhållandena i Hangö i slutet av 90-talet och i början av 2000-talet fortfarande var bättre än på många andra orter tack vare just ett gynnsamt klimat och Cuplishallen där man kunnat träna inomhus även om varken underlaget eller storleken är optimala för just fotboll.
– Men sedan började hallar och konstgräsplaner byggas på andra orter. Då hamnade Hangö och Hicken på efterkälken. Det är inte hela förklaringen på varför framgången har uteblivit men det har betydelse. Nu finns i alla fall förutsättningar för fotbollens framtid i Hangö, säger Forsblom.
– Åtminstone går vi inte under. Det är kanske lite lättare att få nya juniorer om de kan träna ute tidigt på våren, säger Alopaeus.

FC HIK har haft i stort sett samma styrelse i fem år. Under dessa år har man fått ekonomin i balans, köpt en klubblokal och kansli på Berggatan och skaffat flera nya samarbetspartners. Man ger också ut en tidning två gånger per år.
– Lite krasst kan man säga att vi har lyckats med allt utom att bli bättre på planen.
Herrlaget håller till i fjärde divisionen, vanligtvis i mitten. Här är ett av problemen att många av spelarna jobbar i skift. Studerande som kommer hem till sommaren kanske också gör det på sina sommarjobb.
– Det är ytterst sällan vi har det bästa laget på planen, för att inte tala om att ha samma lag på benen två matcher efter varandra. Det gör tränarens jobb svårt, säger Alopaeus.
Det största problemet i Hangö är befolkningens storlek och ålder. Om det föds mellan 30 och 40 barn per år är det ganska många som ska välja fotboll för att man ska få ihop ett lag.
– Därför är det svårt att nå en högre sportslig nivå, säger Forsblom.
– Å andra sidan ha vi lyckats hålla vårt juniorantal på samma nivå trots att åldergrupperna har blivit mindre. Det kan man nästan betrakta som en ökning, säger Alopaeus.
FC HIK har i dag drygt 100 juniorer jämfört med mellan 80 och 90 för fem år sedan.
Och attityden är det inget fel på.
– Vi kan bara bli bättre, konstaterar Alopaeus.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.