Matsvinn spelar roll i Kimitoöns skolor – eleverna får direkt respons med sur min eller glad min
Där eleverna i Amosparkens skola lämnar sin matbricka efter avslutad måltid står en stor apparat på hjul, försedd med en digital skärm. Denna är ett led i Kimitoöns kommuns strävanden att tänka klimatsmart kring skolmaten.
Matsvinn har en nyckelroll och den här apparaten ger omedelbar och enkel feedback till matgästerna: häller du mindre än tio gram matrester i apparaten får du ett glatt ansikte i skärmen, häller du mer får du en sur min.
Emilia ÖrnmarkÅU:s reporter står med kameran i högsta hugg då en elevgrupp lämnar tillbaka sina brickor. Långt ifrån alla i kön har lämnat något kvar av dagens fisksoppa och de som lämnat överskrider ändå inte gränsen för att få en sur min.
Vi måste trixa för att få apparaten att visa upp den sura minen.
Emilia ÖrnmarkKöksförman Hanna Lehtola konstaterar att svinnet har minskat under åren. Medvetenheten bland eleverna är större.
– Då vi har favoriträtterna, som till exempel kebab, blir det mer svinn. Då tar eleverna åt sig stora portioner, men orkar kanske inte äta upp allt, säger Lehtola.
Hon är en eldsjäl då det kommer till matsvinn och ansvarar för svinnprogrammet i alla Kimitoöns kök. Innan coronan drev hon ett eget projekt med eleverna i skolan där man räknade om matsvinnet till konkreta pengar.
De flesta elever tänker efter och äter upp
Några elever berättar vad de tänker om svinnet.
– Jag har ju redan gått fyra år här i skolan, så jag vet vilken mat jag tycker om och tar en lämplig mängd. Jag brukar inte lämna kvar, säger Noa Pomrén från årskurs fyra.
En av hans favoriträtter är kebab. Det händer att han tar en för stor portion, men han äter ändå upp.
– Hemma ger vi resterna åt hunden, säger Noa.
För Márus Fuchs, årskurs fem, är det lite knepigt med fisksoppa eftersom han inte gillar fisk. Han försöker undvika fisken, men de bitar som ändå hamnar på tallriken får svinnapparaten.
– Thaimat är godast! Då tar jag mycket, men jag äter nog upp, säger Márus.
Arkiv/Emilia ÖrnmarkFör Clarissa Blomberg, årskurs 4, är det morötterna i soppan som blir kvar. Men i dag handlar det bara om två små bitar – de väger nog inte många gram.
– Jag brukar nog äta upp allt. Vi har pratat om svinn hemma. Pappa säger att maten kostar pengar.
Bäst tycker Clarissa om citronfisk med kall sås. Hon brukar börja med att ta en fiskbit och tar sedan till.
Emilia ÖrnmarkKlasslärare Christian Thomasson bekräftar att eleverna inte kastar speciellt mycket mat. Inom temat hållbar utveckling har man lyft fram matsvinnet som en viktig sak.
– Alla äter duktigt och det har vi köket att tacka för. Stämningen vid bordet är bra, maten god och betjäningen bra, säger Thomasson, som ibland får påminna sina elever om att äta upp allt.
Köken turvisas om apparaten
Innan matresterna blir bioavfall väger man hur mycket som kastas bort totalt. Det här gör man inte bara här i Amosparken, utan matsvinnsapparaten cirkulerar mellan de större köken.
Svinnet rör sig om 6-8 gram per person och dag. Räknar vi med sju gram betyder det att tallrikssvinnet från hela Amosparkens skola (cirka 145 elever) blir ett drygt kilogram per dag.
Även i de kök som inte är med i projektet väger man svinnet, det har man gjort redan i två år. En ny lag säger att offentliga kök ska kunna uppge svinnet.
– En orsak till tallrikssvinnet är brådskan. Barnen har bara tjugo minuter på sig att äta, men under den tiden ska de också hinna köa, säger Lehtola.
Skolkök på Kimitoön
Skol- och dagismaten i Kimitoöns kommun tillreds i följande kök:
- Kimito skolcentrums kök
- Amosparkens skolas/Silva daghems kök
- Dalsbruks skolas kök
- Västanfjärds skolas/Sofia daghems kök
- Rosala skolas kök
- Hulta daghems kök.
I Taalintehtaan koulu finns ett utdelningskök, dit maten kommer från Dalsbruks skola.
Birgitta Parikka, Kimitoöns städ- och kostchef, konstaterar att eftersom Kimitoön inte har några stora centralkök är det här lättare att minska svinnet. I de små matsalarna på Kimitoön är det möjligt för de vuxna att hålla lite koll på eleverna.
Minskat svinn sparar pengar men diskussionen har även ett fostrande syfte. Parikka tycker det är viktigt att få barn och unga att inse vikten av att använda jordens resurser på ett smart sätt.
Emilia ÖrnmarkInte bara från tallriken blir det svinn
På Kimitoön följer man också med serveringssvinnet och tillredningssvinnet. Tillredningssvinnet får man hjälp att minska då matsvinnsapparatens siffror kan samköras med ett receptprogram i köket.
Serveringssvinnet är det svårare att minska, eftersom det som lagts upp i disken för servering inte får sparas.
– Det är ju ett galet samhälle. Förr användes det som blev över följande dag, men i vårt välfärdssamhälle gör vi så här, säger Parikka.
Mer serveringssvinn blir det eftersom de yngre dagisbarnen äter på sina egna avdelningar. I vagnarna ska det finnas mat så att det säkert räcker till. Tankar finns om att ta serveringssvinnet till vara – eventuellt kunde man dela ut det i samarbete med någon aktör från tredje sektorn.
Emilia Örnmark
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.