Förflytta dig till innehållet

Material från Rävsundsbron och Hessundsbron krossas i Kirjala – ”kan spara hundratals ton koldioxidutsläpp”

Lucas Ekblad
bro
Så här såg det ut då locket på den nya Hessundsbron gjöts.

Då Rävsundsbron och Hessundsbron förnyas krossas betongmaterial i Kirjala för att sedan återvinnas.

Tanken är att betongen från de två gamla rivna broarna sedan utnyttjas för att bygga konstruktionsskikt för vägar, även Skärgårdsvägen.

Trafikledsverkets mål är att främja och öka användningen av återvunnet material.

– Med hjälp av återvunnen betong kan man spara hundratals ton koldioxidutsläpp, säger Janne Wikström som är ansvarig projektchef för broprojekten.

— Kring 3 000 kubikmeter betong kan återvinnas från respektive bro, alltså totalt 6 000 kubikmeter betong, säger han.

LÄS OCKSÅ

Att bygga ny infrastruktur leder till utsläpp. Allt som kan motverka det är välkommet konstaterar Wikström.

Betongen ska krossas på deponeringsområdet för jordmassor i Kirjala.

Kortare transporter bättre för miljön

Det är regeringens förordning om när betongkross slutar att klassificeras som avfall som ligger bakom.

Förordningen öppnar nya möjligheter för återvinning av betongavfall och minskar mängden avfall som uppstår vid byggande.

Krossad, återvunnen betong har motsvarande egenskaper som naturmaterial. Det blir snabbt hårt och genom att använda det minskar användningen av nyproducerat material, enligt Trafikledsverket.

När betong som återvunnits från Hessundsbron och Rävsundsbron används på samma område blir det också kortare transportsträckor för materialet.

Betongkross kan binda koldioxid och fungerar alltså som en kolsänka. Fenomenet kallas karbonatisering.

— Allt detta har inte bara stor inverkan på omgivningen kring infrastrukturbygget och bevarandet av landskapen, utan också på betydelsen av projektets koldioxidavtryck och utsläppskalkyler. Projektet är ett av de första infrastrukturprojekten i Finland där man använder återvunnen betong i en så omfattande skala, säger Wikström.

Krossandets konsekvenser för närområdet, till exempel då det gäller buller, avviker inte från de övriga konsekvenserna då broarna byggs.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter