Mat, el och grannar
Nyheterna om de utdragna elvavbrotten i Kajanaland sände kalla kårar längs ryggen. Tanken på att vara utan ström i flera dagar är i högsta grad obekväm så här års.
Maten kan man ju flytta ut från kylskåp och frys till något lämpligare ställe, men det svåra är att hålla ett hus varmt. Eller nåja, det är kanske inte alltid så svårt om man har tid och ork att elda med ved, men om man är lite äldre kan det vara oöverkomligt jobbigt, särskilt om vedlidret ligger bakom meterhöga drivor.
I Kajanaland skjutsade det lokala räddningsverket somliga av traktens äldre till tillfälliga inkvarteringar, bland annat till hälsostationer, då dessa personer inte klarade av att hålla sina hus varma.
Den första signalen om att det inte handlade om några snabbfixade elavbrott var varningsmeddelandet som myndigheterna skickade ut dagen före nyårsafton. Över sextusen hushåll var då utan el som en följd av snöfallet som fällt träd och böjt grenar.
Knappt hade montörerna hunnit ut i skogen innan det kom mer snö och nya elavbrott. Över hundra montörer arbetade långa dagar. Armén bistod med speciafordon i den besvärligaste terrängen. Ändå tog det över en vecka att fixa (nästan) alla elavbrott. Det lokala elbolaget Loiste uppskattar att räkningen för reparationerna kan stiga till cirka fem miljoner euro.
Så här omfattande elavbrott har inte inträffat tidigare i Kajanaland, enligt regionens räddningsverk. Motsvarande är ändå att vänta i framtiden i östra och norra Finland, då snömängderna förutspås öka.
Sist och slutligen handlar det kanske inte om så mycket mer snö totalt, men mer av den riktigt besvärliga sorten. Kanske bra för turismen, men jobbigt för invånarna.
I sydvästra Finland är verkligheten lite annorlunda. Vi kan sannolikt se fram emot allt mörkare, snöfattigare vintrar. Läget för södra Finlands skidbackar är bedrövligt den här säsongen och barndomens gnistrande vita långa vintrar gör aldrig comeback – också om tiden säkert förgyller minnen.
Det finns de som säger att man i alla fall inte ska lite på gamla fotografier: med moderna maskiner skrapas nästan all snö bort, medan man förr plogade upp den till höga vallar. Därför ser vintrarna på gamla bilder vitare ut än de egentligen var.
Det må nu vara hur det är med den saken, men Åboland och Åbotrakten får sannolikt allt mindre snö för varje år år som går, i alla fall så som det ser ut nu. Då allt fler elkablar grävs ned, minskar risken också den vägen för katastrofala elvabrott – i alla fall för sådana elavbrott som är kopplade till snötyngda träd. Men visst kommer vi att få snö också i framtiden, då kanske just av den besvärliga sorten.
”Vi har de senaste åren fått vänja oss vid allt mer extremt väder och snabba svängningar i väderförhållandena. Snö hör inte längre automatiskt vintrar till men när den kommer är den många gånger både tung och blöt och nederbörden är dessutom riklig”, som Lotta Sjöblad skrev i sin ledare i Syd-Österbotten (11.1).
Det handlar inte bara om snö. Stormarna blir allt häftigare, enligt Meteorologiska insitutet, också om det är omöjligt att säga hur det blir i just sydvästra Finland och i skärgården. Det är ändå bra att minnas hur det blåste på annandag jul 2011. Tre dagar senare var ännu 17 000 hem i sydvästra Finland utan el.
Många hade också stumma telefoner. Det är svårt att ringa med mobiltelefoner om antennerna slås ut. I det här fallet var det armén som körde ut generatorer för att hålla igång mobilantenner. Kommuner ordnade nödinkvartering och fixade vattentankbilar. I Pargas kunde man åka till Skräbböle för att få vatten, Kimitoön ordnade nödinkvartering i en skola i Dalsbruk. FBK:are åkte omkring och knackade på hos folk för att fråga hur allt stod till. De körde också ut vatten och bar in ved till somliga.
Det som vi kan notera då det gäller Kajanaland är hur det lokala räddningsverket påminde om behovet av grannhjälp och det att folk borde vara bättre förberedda på långa elavbrott. Med det här i åtanke: Kolla läget där hemma. Tändstickor och ljus är självklara, men det är kanske bra med också en ficklampa som fungerar med vev- eller annan muskelkraftsteknik. Det är därtill viktigt att ha bra kärl om man måste hämta vatten. Lite konservburkar och ”torrfoder” på någon hylla skadar inte heller. Kanske det också är bra att veta vem i byn som har en generator och bra flyttbara värmeelement?
Man behöver inte bli någon survivalist, överlevnadsexpert, men det är bra att veta hur bra utrustat både det egna hemmet är – och hur grannarna har det. Det finns trots allt en gräns för vad elmontörer och myndigheter hinner med när vinden nästa gång viner riktigt ordentligt i trädtopparna.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.