Marthor är inte rädda för insektmat – expert säger att mjölmaskar och kackerlackor går att äta
Från vänster Michaela von Hellens, hennes mamma Martina Nyberg-von Hellens och Camilla Hautala.
Det smakar bra – men varför skulle jag köpa det?
En klok konsument är kritisk. Då marthorna i Åbo ordnar temakväll om mat som innehåller insekter tycker de flesta att det smakar bra – men att det är dyra produkter.
– Jag vet inte riktigt vilket mervärde jag skulle få ut av att köpa så mycket dyrare müsli än vanligt, bara för att det innehåller syrsa, säger Camilla Hautala.
Jennifer Forss håller med.
– Jag har inga problem med att äta insekter. Jag äter också gärna inälvsmat. Men insektmaten måste bli betydligt förmånligare om den ska slå igenom, säger Forss.
Jennifer Forss äter syrsesnacks. Sonen Vilmer är 3 månader gammal.
I höstas blev det tillåtet att sälja livsmedel som innehåller insekter i Finland.
Hypen har varit enorm.
Men någon stor business i Finland blir insektlivsmedelsproduktionen knappast.
Det säger Lena Huldén, insektsforskare vid skogsvetenskapliga institutionen vid Helsingfors universitet.
Lena Huldén.
Hon höll ett initierat föredrag om insekter som mat för marthorna.
Själv har hon odlat och ätit insekter i över 15 år – att odla för eget bruk har varit tillåtet, men inte att sälja.
– Varför man ska äta insekter? För att det är gott!
Över 2 miljarder människor i världen äter redan insekter regelbundet.
– Det finns en stor praktisk erfarenhet av att använda insekter i maten.
Men i Finland blir genomslaget knappast så stort.
– Det finns fortfarande olösta frågor vad gäller produktionen. Vi har mycket litet erfarenhet och ännu mindre kunskap i vårt land om att odla insekter. Insektmjölet borde dessutom bli verkligt billigt för att vara ett reellt alternativ, säger Huldén.
Hon jämför med de massiva odlingarna i Kina och den samlade kunskapen där.
– Man måste kunna mycket om hygienen. Det finns exakt vetenskap kring hur insekter ska odlas och behandlas. Vi är vana vid hög matsäkerhet i vårt land och nu står vi inför något nytt, säger Huldén.
Själv har hon vanan inne.
– Mjölmaskar blir gott med lite vitpeppar på! Men man ska inte plocka mjölmaskarna man hittar i köksskåpet eller silverfiskarna från badrumsgolvet. De måste odlas under kontrollerade former.
Och insekter ska man behandla som när man tillagar kräftor.
Nästan 2 000 insektarter anses vara ätliga. Till och med kackerlackor går att äta.
Chokladgodis som innehåller syrsa.
Huldéns studenter brukar experimentera flitigt med att odla ätbara insekter.
– Själv tycker jag att vandringsgräshoppor är gott. Jag brukar till exempel laga risotto. Och syrsor rostar jag i ugnen.
Miljömässiga skäl talar klart för att välja insekter istället för kött.
Insekter producerar mycket mindre växthusgaser, ingen skog behöver huggas ner för betesmarker och foderproduktion, det går åt betydligt mindre vatten vid produktionen.
Soppa gjord på mjöl av syrsa, med smak av ingefära och kokos.
Proteinhalten är hög, det finns gott om näringsämnen i många insekter.
Vi äter redan en hel del insektprodukter, utan att vi tänker på det. Tillsatsämnena E120 (en röd livsmedelsfärg) och E904 (ett slags vaxlack, används t.ex för att ”polera” äpplen) är framställda från koschenillsköldlusen och lacksköldlusen.
– I livsmedel som kakao,kaffe, rödvin, grönsaker, finns spår av insekter. Allt går aldrig att helt rengöra från till exempel insektägg, säger Huldén.
Idun Hellström och Kira Wahlstedt-Lindström.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.