Marthaförbundet polerar sitt varumärke – ”Många tänker felaktigt att en martha är en kaffedrickande äldre dam”
Surdegsbakning, klimatsmarthet och personlig ekonomi är teman som just nu trendar i samhället. Och det är man medveten om på Marthaförbundet.
— Vi är verkligen i tiden. Vi jobbar exakt med de frågor som trendar just nu. Alla vill vara miljömedvetna, sortera avfall och ta hand om Östersjön. Det är så trendigt att vara martha.
Det säger Annika Jansson som är verksamhetsledare för Marthaförbundet sedan tre år. Under hennes tid vid rodret har förbundet genom stadgeändringar börjat förenkla sin struktur som hittills har bestått av fyra olika nivåer. De ska nu bli tre för att föra förbundet och föreningarna närmare varandra. Den organisation som inte utvecklas, avvecklas, säger hon.
— Mindre byråkrati och mer tid för marthorna – det har varit guldtanken i det hela, säger Jansson.
Inte bara kaffedrickande äldre dam
När Martharörelsen startade i slutet av 1890-talet var det främst för att upplysa och underlätta husmödrars vardagsliv. Världen såg annorlunda ut då, men Jansson säger att förbundet ännu i dag vill främja en hållbar vardag och ett gott liv.
— I grund och botten handlar det fortfarande om att dela vardagskunskap. Det kommer hela tiden nya generationer som måste lära sig ekologi, ekonomi och grunderna i att sköta ett hushåll, säger Jansson.
Sofie Fogde/SPTUnder årens lopp har målgruppen också vidgats. Jansson välkomnar alla med i förbundet som just nu består av 9 500 medlemmar. Av dem är 60 män. Jansson säger att förbundet borde göra en aktiv kampanj på den fronten och betonar att det är coolt att vara martha också som man.
— Det krävs att vi polerar vårt varumärke hela tiden. Men vi har tillräckligt att kämpa med. Många tänker att en martha är en kaffedrickande äldre dam. Men det är helt fel. Och de som säger så känner inte till Marthaförbundet, säger Jansson.
Enligt Jansson grundas det i dag många nya kretsar av unga kvinnor som vill ha råd om till exempel hälsosam barnmat och giftfria leksaker.
— Det är ett faktum att en 25-åring inte går med i en förening där medelåldern är 70-80 år. Det är viktigt med generationsöverskridande verksamhet, men man ska också få hitta sin egen krets och göra sådant man själv är intresserad av.
Ett viktigt samhällsuppdrag
Jansson tycker det är viktigt att hitta balans mellan förbundets samhällsuppdrag och medlemsverksamhet. De två benen ska stå lika stadigt.
— Under coronaepidemin såg vi att man vänder sig till tredje sektorn när det blir kris. Då var Marthaförbundet aktivt framme och gav till exempel tips på menyer till barnfamiljer som plötsligt hade alla familjemedlemmar hemma på dagarna.
Men lika viktig är medlemsverksamheten. Det att man hör till en gemenskap förebygger ensamhet och ger mening i livet, framhåller Jansson.
— Marthorna jobbar ideellt och jag skulle säga att de gör en enorm insats för folkhälsan. De som är med mår bättre än de som sitter ensamma hemma. De som är med har ett skyddsnätverk.
Just nu pågår dessutom ett projekt som ska motarbeta ensamhet bland äldre. Marthor värvas som volontärer till ett matprojekt som ska skapa matglädje bland äldre genom att tillreda mat och sedan äta den tillsammans.
Fiskar smarthfisk
I dag jobbar Marthaförbundet med miljö- och ekologifrågor som bland annat innebär att fasa ut plast ur köket och bli kvitt giftiga leksaker. Mycket arbete går också åt till att jobba för ett renare Östersjön genom att till exempel använda sig av så kallad skräpfisk som marthorna i stället kallar smarthfisk.
Under åren på förbundet har Jansson själv blivit mycket inspirerad av marthornas vardagstänk. Surdegsbak har blivit hennes stora hobby och hon har bytt ut alla plastföremål i köket till trä, glas och metall.
Ute på hennes sommarstuga i Lillpellinge i Borgå skärgård har hon dessutom börjat fiska smarthfisk.
— Jag lägger nät här ute och sedan tillreder jag mörtceviche, braxen eller gädda till alla mina vänner. Det är mitt sätt att bidra till ett renare Östersjön, säger Jansson.
Kan bidra till stress
Jansson är ändå medveten om att jakten på den perfekta vardagen kan skapa stress för en del. Speciellt kan det skapa stress om man tar sig an för många projekt samtidigt. Ta ett steg i taget och sätt din egen ribba, föreslår hon.
— Om man lever ett hektiskt småbarnsliv är det kanske inte rätt tidpunkt för att påbörja allt. Då kan man i stället fokusera på att barnen inte leker med giftiga leksaker, och kanske lära sig att laga lite egen barnmat som är både billig, bra och lätt att laga.
Men Jansson vill ändå uppmana alla att pröva på och känna glädjen i att lyckas med sina små vardagsprojekt, oavsett vad det är. Hon framhåller också vikten av att se sig själv i spegeln och fundera på vad man själv kan göra för att skapa en framtid också för de kommande generationerna.
— Om alla bidrar med något litet bildar det ringar på vattnet.
Marthaförbundet då och nu
Martharörelsen i Finland grundades våren 1899 i Helsingfors under namnet Bildning i hemmen. Man ville då att folkbildning skulle nå ut till alla kvinnor.
Man utgick då från kvinnans roll som uppfostrare av kommande generationer av ”ansvarsmedvetna och dugande medborgare”. Det skulle på lång sikt få följder för hela samhället.
En av de första åtgärderna var att sända så kallade emissarier till landsorten för att sprida upplysning och folkbildning.
Föreningen godkändes inte av generalguvernör Nikolaj Bobrikoff. År 1900 antogs det nya namnet Martha.
Martha var officiellt en opolitisk frivilligorganisation, men man tog ändå aktivt ställning i aktuella frågor, som förverkligandet av kvinnlig rösträtt.
År 1924 delades den tvåspråkiga organisationen på språklig grund i Suomalainen Marttaliitto och Finlands svenska Marthaförbund.
Genom Marthaförbundets insats upplevde också den finlandssvenska hemkulturen en blomstringstid på 1920- och 1930-talen.
Vid krigsutbrottet 1939 blev hemmafronten och beredskapsarbetet Marthas främsta fokus. Till exempel ordnade marthorna kurser i hur man gör nytt av gammalt, tillverkar inneskor och vantar av tyg, hur man tvättar utan tvål och kokar kaffe av maskrosrötter.
Under 1950- och 1960-talen riktades verksamheten mot konsumentupplysning och praktisk varukunskap.
De aktuella temana under 1970-talet var exempelvis miljövård och könsrollsfrågor, husmorsrollen och de hemarbetandes pensionsförmåner.
Under 1980- och 1990-talet gick Marthaförbundet in för att profilera sig som en konsumentrådgivande organisation som känner sitt ansvar för miljön.
I dag är förbundets verksamhetsidé fortfarande nära målsättningen i Marthas barndom: att dela kunskap och erbjuda utbildning i frågor med anknytning till kvinnans vardag och en hållbar livsstil.
Källa: Marthaförbundet
Sofie Fogde/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.