Marin om EU:s återhämtningspaket: I reda pengar fick vi mer än frugala fyran
Aaro Taina/Statsrådets kansli
Aaro Taina/Statsrådets kansliStatsminister Sanna Marin (SDP) anser inte att rabatter på EU-avgifter är rättvisa, men har inget problem med att ta emot 500 miljoner euro i öronmärkta stöd. Foto: Aaro Taina/Statsrådets kansli
På onsdagen ordnade statsminister Sanna Marin (SDP) ytterligare en presskonferens EU-ledarnas överenskommelse om budgetramen för 2021–2027 och återhämtningspaketet.
— Det var till Finlands fördel att vi alls nådde en överenskommelse. Vissa soliga dagar kan man glömma att vi fortfarande lever mitt i en kris, sade Marin.
Argumentet var bekant, Finland är ett exportberoende land som kommer att lida klart mer än andra länder om den europeiska ekonomiska återhämtningen inte kommer i gång. Enligt Marin gick Finland på många punkter som en segrare ur förhandlingarna.
Enligt Europeiska kommissionens förslag, och även Europeiska rådets ordförande Charles Michels uppdaterade förslag skulle återhämtningspaketet bestå av 500 miljarder i bidrag till medlemsländerna och 250 miljarder euro i lån. Finland hade som mål att minska andelen bidrag eftersom Finland är en av nettobetalarna. Slutsumman landade på 390 miljarder euro i bidrag och 360 miljarder euro lån.
— Summan är klart mer i balans, närmare 50–50 än två tredjedelar som i det tidigare förslaget.
Framför allt betonade statsministern att Finland lyckades få ländernas maximigarantier fastslagna. Det finns alltså en övre summa för hur stora summor Finland ansvarar för.
— Det betyder att det egentligen inte är frågan om gemensam skuldsättning.
Många ser återhämtningspaketet som ett stort steg mot ökad EU-integration, men inte Marin.
— Eftersom varje lands maximala garantier har slagits fast anser jag inte att det leder till djupare integration. Samtidigt är det ett verktyg för en exceptionell situation och inte permanent. Däremot kan EU:s egna intäkter ses som ett steg mot djupare integration, men de kommer att granskas av riksdagen innan de godkänns.
Statsministern stoltserade också med att stödåtgärderna efter förhandlingarna i större grad kommer att riktas för att stödja länder som uttryckligen drabbats av coronakrisen. Hon såg det också som positivt att 30 procent av återhämtningsfonden ska delas ut enligt ländernas ekonomiska utveckling år 2021.
— Nästa skede av krisen ser ut att slå hårt mot exportberoende Finland, så därför är det viktigt att den framtida utvecklingen beaktas.
Ett av de mest omdebatterade ämnena har handlat om hur mycket Finland kommer att tvingas betala för helheten. Marin lyfte fram att brexit lämnade ett hål i budgeten, vilket höjer betalningarna.
— Vi är nettobetalare eftersom vi hör till de rikare länderna, det är ingenting nytt.
Många inom oppositionen hade krävt att Finland skulle sälla sig till den så kallade frugala fyran, Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike. De facto gjorde Finland det under själva toppmötet, enligt statsministern. Samtidigt sade Marin att Finland lyckades bättre än de fyra när man synar pengarna. Fyran fick rabatter på sina betalningar till EU, medan Finland fick 500 miljoner euro.
— I reda siffror kan man säga att vi lyckades bättre. Vår andel av nettobetalningarna minskade mer än de minskade för Sverige, Danmark, Nederländerna eller Österrike.
Enligt Marin är rabatterna inte är ett rättvist system eftersom det i praktiken innebär högre avgifter för de andra.
Finns det en verklig skillnad mellan att få hundratals miljoner i stöd och att få rabatt på medlemsavgiften?
–Vi räknade kallt att det inte skulle ha varit möjligt för oss att vinna 500 miljoner euro på rabatter, så stödet var en bättre lösning för oss.
Men rabatterna är inte rättvisa?
— Rabatterna är inte ett bra sätt att bygga upp budgeten, men de är viktiga enligt många medlemsländer, bland annat Tyskland. På lång sikt skulle det ändå vara bra att slopa dem.
Marin svarade också på kritiken om att medlen för forskning minskade. Bland annat poängterade hon att medlen ändå är större än i förra budgeten, trots att de minskade jämfört med kommissionens förslag.
— Kommissionens budgetförslag var klart större överlag och det skulle ha inneburit att Finland skulle ha betalat mer. Vi kan inte samtidigt kräva en mindre helhet och mer av allting.
Financial Times rapporterade på onsdagen att många ledare trodde att hela paketet skulle falla samman efter att Sanna Marin konfronterade Spaniens statsminister Pedro Sánchez. Under en middag på söndagen rapporteras Marin ha gett ett väldigt direkt svar på Sánchez krav på mer finansiering:
— Det finns ledare kring det här bordet som har rört sig från ingenting till 350 miljarder. Vad har ni gjort? Vi har kommit emot i förhandlingarna. Nu är det er tur, lär Marin ha sagt enligt Financial Times.
På presskonferensen berättar Marin att förslaget i det skedet var 450 miljarder i bidrag, vilket Finland inte kunde godkänna.
— Jag konstaterade att om de inte kommer emot i förhandlingarna så uppstår ingen kompromiss. Jag är kanske inte en så mjuk förhandlare som vissa vill låta förstå.
Erik Sandström/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.