Marginaliserad litteratur har en plats vid självständiga bokförlag i Åbo
Självständiga förläggare i Åbo har ett viktigt ansvar att ge ut litteratur. Det medför både frihet och utmaningar.
Diktaren, författaren och förläggaren Seppo Lahtinen grundade år 1996 förlaget Kustannusosakeyhtiö Sammakon, specifikt för att ge ut böcker som intresserade honom själv. I dag kretsar hans liv kring Sammakon kirjakauppa, den lilla bokaffären i hörnet av Universitetsgatan i Åbo.
Lahtinen talar varmt om förlagets startskott och den första boken som Sammakon gav ut på finska; ”The Days Run Away Like Horses Over the Hills” av Charles Bukowski.
– Jag ville översätta Bukowski till finska men inga förlag var intresserade så jag grundade Sammakon och började ge ut böcker själv i stället, säger Lahtinen.
Den allra första utgivningen vid Sammakon var i själva verket underground-tidningen ”Napa” som bara trycktes i 200 exemplar och inte ens hade ett ISBN-nummer.
Åbo välkomnar självständiga förläggare
Självständiga förläggare dras till Åbo och det finns ett tiotal små förlag som har grundats just i Åbo.
– Det finns en aktiv tredje sektor i Åbo och många evenemang för oss som jobbar inom branschen, säger Petri Tähtinen, verksamhetsledare och förläggare vid förlaget Kita.
Åbobaserade Förlaget Kita grundades 2019 och fungerar sedan våren 2024 som självständigt bokförlag i anknytning till Kirjan Talo – Bokens hus. Kita ger ut flerspråkig poesi i olika former, fascinerande och speciell kortprosa samt samlingar av ordkonstartiklar.
Förlaget grundades med avsikt att ge ut litteratur på många olika språk och idag erbjuder de litteratur på finska, engelska, arabiska samt den första diktsamlingen på svenska; ”Gud var min pappa men han kunde inte krama mig” av Jennifer Granqvist.
– Det finns en bred diaspora av språk i Norden och vi försöker ge ut litteratur som många kan känna igen sig i. Marginaliserad litteratur har en speciell plats vid självständiga bokförlag, förklarar Tähtinen.
Marginaliserad litteratur verkar vara ledordet för många små förlag som bedriver sin verksamhet av kärleken för litteratur snarare än möjligheten till vinst, men hur överlever man utan att gå på vinst?
– Marginaliserad litteratur för oss på Kaarna innebär att ge en röst åt dem som inte har en. Det är viktigare än den ekonomiska aspekten, säger Sara Nyyssölä, utgivningsansvarig för förlaget Kaarna.
Kvalitet går före kvantitet
Petri Tähtinen samstämmer i detta.
– Ibland måste man kunna säga nej till författare. Alla manus är inte menade att publiceras och alla författare passar inte alla förlag. Vi försöker istället ställa texten i centrum. Ett bredare utbud av litteratur uppmuntrar till språkets och textens utveckling vilket är förlagens viktigaste roll enligt mig, säger Tähtinen, förläggare vid förlaget Kita.
Självständiga förläggare kan åtnjuta stor frihet när det handlar om att ge ut egna böcker men man måste också tänka realistiskt om utgivningen.
– När en författare publiceras finns det sällan en strikt tidsram. Det kan ta allt från några månader till ett år eller längre att få texten publicerad. Vid varje publicering köper vi in ungefär 300 exemplar av en upplaga och aningen flera när det handlar om läroböcker. Så fort texten på något sätt är klar skickas den omedelbart i väg till tryckeriet så att författaren inte hinner ändra sig, säger Tähtinen skämtsamt.
Urvalsprocessen och utgivningen kan se väldigt olika ut för små förlag. För många större förlag är utgivningen en kontinuerligt pågående process men bokförlaget Kaarna tar emot manus endast en viss tid på året.
– Vi tar emot texter under våren och går sedan igenom dem för att bestämma vad vi vill ge ut, om vi inte redan har tankar om en viss författare. Det kan ta allt från 10-20 timmar i veckan, beroende på hur mycket resurser vi har. Arbetet är trots allt frivilligt, säger Nyyssölä.
Litteraturen angriper svåra diskussionsämnen
Förlaget Kaarna Kustannus grundades 2020 i Åbo och ger ut gränsöverskridande, marginaliserad litteratur på finska; främst poesi men även noveller, serieböcker, enstaka romaner och barnböcker. Huvudsakligen ger förlaget ut böcker med ett ekokritiskt perspektiv och litteratur som på ett eller annat sätt skildrar olika aspekter av natur och miljö.
Kaarnas senaste utgivna verk ”Rai Vaahtera ja kadonneet jääpuikot” av Sakari Oka och Nina Inkiläinen riktar sig till barn men ger även föräldrar råd för hur de kan tala om klimatförändringen med sina barn.
– Vi ger bara ut ekokritisk litteratur men har en etablerad roll i studerandekretsar. Många av dem som jobbar för Kaarna eller understöder oss, är studerande. Det skiljer oss rätt mycket från andra små förlag, tillägger Sanni Heino, redaktör vid förlaget Kaarna.
Petri Tähtinen håller med om att det är viktigt att skapa en enhetlig profil.
– När man väl har hittat sin nisch bör man också hålla sig till den, annars glöms man bort. Man måste bara tro att man kan, säger han.
Förlaget Kita är en förlängning av den verksamhet som Kirjan talo – Bokens hus upprätthåller. De ordnar bland annat skolbesök, ordkonst, poesikvällar, skrivkurser och författarsamtal. Bokförlaget blev ett naturligt tillägg till verksamheten.
– Kita har alltid gett ut marginaliserad litteratur men det svåraste är att nå ut till läsarna. De är inte intresserade av andra språk, det enda som går hem är litteratur på finska och svenska, förklarar Tähtinen.
Små förlag är resurskrävande. De största utmaningarna för små förlag är ofta att få synlighet och ekonomiskt understöd. Förlaget Kaarna ingår i ett andelslag som består av ett antal självständiga förlag som ger ut böcker på frivillig basis.
Kaarna deltar i bokmässor och ordnar bland annat gemensamma bokförsäljningar vilket underlättar försäljningen men vinsten har aldrig varit relevant.
– Kanske vi någon dag kan få lön för vårt jobb men just nu är litteraturen det viktiga. Vår försäljning har dubblat det senaste året och jag tror att det finns ett stort intresse för alternativ litteratur, påpekar förläggare Heino.
Teknologin samverkar med litteraturen
Allt flera läsare väljer att lyssna på ljudböcker framom att läsa fysiska sådana vilket gör det svårt för mindre bokförlag att överleva i och med att deras huvudsakliga inkomst bygger på att ge ut och sälja fysiska böcker.
– Teknologin har medfört ett brett utbud på litteratur men det är svårt att konkurrera med ljudböckerna, säger Seppo Lahtinen.
Petri Tähtinen håller inte helt med om saken. Mot slutet av året ger förlaget Kita ut en diktskiva som kombinerar olika element av poetiska och audiovisuella uttryck.
– Jag skulle inte säga att det är ett problem för oss. Litteratur är inte bara böcker. Litteratur kan också vara videopoesi, estradpoesi eller filmer och man måste erbjuda läsarna andra alternativ. Intresset för läsning kommer aldrig att dö, påpekar Tähtinen.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.