Marcus Henricson till Pargasfullmäktige: Landskapet prioriterar inte tvåspråkighet
Informerade Pargasfulllmäktige om vårdreformen. Marcus Henricson. Foto: Anja Kuusisto
Korrigerad med ett tillägg 19.10: Escherska stiftelsns intresse att träda till är som fastigshetsägare.
Oberoende av hur snacket går i riksdagen gäller det att förbereda sig på vårdreformen, säger utredningsman Marcus Henricson. Kommer inte reformen nu och med den här regeringen, betyder det enbart längre planeringstid, för den kommer i någon form ändå.
– Det man kan göra i Åboland innan vårdreformen träder i kraft är att skapa en organisation, ett bolag som är så starkt att den klarar konkurrensen under de hårda villkor som reformen kräver. Och eftersom landskapet inte kommer att prioritera tvåspråkighet, inte för att vara elak, men för att det kommer att vara så dyrt, så kunde en garant för tvåspråkigheten vara ett bolag.
Det här budskapet förde Marcus Henricson fram till Pargasfullmäktige på tisdagskvällen, när han var inkallad att informera om vårdreformens nuläge. Något beslut i frågan var det inte tänk att fullmäktige nu skulle fatta.
– Ett sådant bolag kunde bildas av Pargas stad, Kimitoöns kommun, Åbolands sjukhus, delar av Åbo stad och universitetssjukhuset och en privat aktör, säger Henricson, ett budskap som inte borde vara nytt för fullmäktigeledamöterna.
En modell Henricson presenterar är att kommunerna kunde äga 19 procent av bolaget, landskapet 15-30 procent och ett privat vårdbolag kunde äga 51-66 procent av bolaget.
Det finns en idé med att hålla det privata bolagets andel vid 66 och inte 67 procent, eftersom man inte vill att en ägare ska ha två tredjedelars majoritet i ett sådant bolag.
– Eschnerska stiftelsen är en privat aktör som också i offentligheten meddelat att stiftelsen är villig träda som fastighetsägare i ett kluster där privata och offentliga aktörer samverkar. Klustret kunde bestå av flera slags tjänsteproducenter, säger Henricson, och även inkludera den tredje sektorn.
– Det här kunde byggas upp kring det som är Åbolands sjukhus i dag, säger Henricson. Diskussioner med privata aktörer har förts och förs, och dessutom behövs ett bra samförstånd med sjukvårdsdistriktet och sjukhusen. Och där har samarbetet gått mycket bra framåt.
Henricsons uppfattning är att reformen leder till en modell där det som landskapet betalar till producenterna som sköter en operation, tandvård eller vad det är, blir för lite. Man kommer inte att kunna garantera jämlika tjänster i alla regioner och för alla.
– Det kommer ännu mer än i dag handla om att folk skaffar privata vårdförsäkringar och att arbetshälsovårdens roll blir ännu tydligare.
Nina Söderlund, Vänsterförbundet, vill genast efter Henricsons anförande höra om han redan vet vilket privat bolag han talar om. Hon ifrågasatte nämligen att fullmäktige om bara någon månad ska fatta principbeslut i frågan. Henricson nämnde inget bolag vid namn.
Sverker Engström, SFP, ville tacka Henricson speciellt för matematiken kring bolagsbildningen. Han menade att procentsatserna 19 för kommunerna, 51 för det privata bolaget och 30 procent för landskapet kunde vara rätt bolagsbildning.
Social- och hälsovårdsreformen; nuläget vad gäller planeringen
- Om lagen träder i kraft 1.1.2020 övergår all social- och hälsovård från kommuner och samkommuner (som Kårkulla) till landskapet.
- Landskapet skulle då överta samkommunernas verksamhet, fastigheter, skulder, personal.
- För kommunerna skulle det gälla verksamheten, finansieringen av verksamheten, skulder och personal, men inte fastigheterna – enligt förslaget ska landskapet hyra fastigheterna av kommunerna för tre år.
- Budgetfinansiering för de flesta social- och hälsovårdstjänster kommer inte att finnas. Tjänsteproducenterna ska efter reformen klara sig med det de får in av sålda tjänster. Det här gäller inte specialsjukvården som finaniseras av landskapen.
- Nu i beredningsskedet planeras reformen på landskapsnivå i Egentliga Finland av en politisk styrgrupp plus en tjänstemannagrupp, två förändringsdirektörer och en grupp med tjänsteinnehavare. I tjänstemannagruppen ingår Patrik Nygrén, stadsdirektör i Pargas.
- I beredningsorganisationen i Egentliga Finland finns en svenskspråkig sektion, där är Nygrén ordförande och Marcus Henricson är sekreterare.
- Tidtabeller i Åboland: Om och när lagarna träder i kraft i höst ska kommunala principbeslut fattas i augusti-september.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.