Maratondebatt i Åbo fullmäktige om åtgärdsprogram prövade ledamöters tålamod
Överläggningar i fullmäktige. Fr. v. Jaakko Lindfors och Pirjo Rinne (VF), Muhis Azizi (Saml) och Elina Rantanen (Gröna). Foto: Dan Lolax
Fullmäktige i Åbo behandlade i kväll åtgärdsprogrammet för att minska på bostadslösheten i staden.
I fjol fanns det 475 bostadslösa i Åbo. Det var en ökning med 23 personer, jämfört med 2017. Åbo har tredje flest hemlösa i Finland efter Helsingfors och Esbo.
Programmet innehåller förebyggande åtgärder som till exempel att anställa bostadsrådgivare i vräkningsfall och ordna med ekonomisk rådgivning i skolor och på ungdomsgårdar. Det sistnämnda för att utbilda unga i hur de hanterar sin personliga ekonomi. Det här på grund av att fler unga är bostadslösa och ett problem är att allt fler ungdomar har kreditstörningar.
Dessutom ska tillfälliga alternativ för bostadslösa utvecklas.
Åtgärdsprogrammet gäller till 2021, alltså till mandatperiodens slut. Stadsstyrelsen ska få årliga rapporter om hur programmet implementerats och situationen i Åbo ska jämföras med dem i andra storstäder i Finland.
Det godkända programmet innebär att tjänstemännen förbinder sig vid att förverkliga de olika punkterna. Förtroendevalda ska i beslut om detaljplaner beakta behovet av tomter som lämpar sig för statligt ARA-finansierat byggande.
Närmare 3 000 utslagna ungdomar
Stadsfullmäktige tog under måndagen också del av ett åtgärdsprogram som ska hindra utslagning och trygga en socialt hållbar stadsutveckling.
Tyngdpunkten är på unga mellan 15 och 29 år, och själva programmet har stadens välfärdssektor byggt på forskning, på resultat av workshops och på samarbeten med aktörer från tredje sektorn.
Det finns ett behov för programmet. I Åbo finns 2 739 marginaliserade ungdomar i den nämnda åldersgruppen, konstaterar Maarit Luukkaa, utvecklingschef vid staden.
För att komma åt problemet betonar staden stödtjänster i ett tidigt skede i ungas liv, betydelsen av att gjuta framtidstro i unga och vikten av att följa upp arbetet. Luukkaa underströk också vikten av att stödtjänster är tillgängliga under veckoslut och utanför kontorstid.
Satsningar kan höja stadsdelars image
Christina Hovi, chef för stads- och miljösektorn, säger att en socialt hållbar stadsutveckling kräver att man engagerar de som bor i stadsdelarna.
Deras kunskap och hur de upplever sin boendemiljö är information som staden måste ta vara på. Också i det här avseendet finns ett behov för åtgärdsprogrammet. Ojämlikheten mellan olika stadsdelar i Åbo har ökat de senaste åren, men det finns fortfarande tid för åtgärder, bedömer Hovi.
Enligt henne har man hittills inte i Åbo satsat på nybyggen och renovering i de perifera stadsdelarna som man gjort i stadens centrum.
Gör man det kan också mindre attraktiva stadsdelars dragningskraft höjas, säger Hovi.
Åtgärder som söker sina former
Efter sektorchefernas presentation hade ledamöterna många frågor om åtgärderna.
Bland annat frågade Anna Mäkipää (VF) hur unga och speciellt sexuella minoriteter tagits med i arbetet med programmet och beaktats i det.
Luukkaa svarade att arbetet tagits fram med organisationer där unga är representerade och de kommer att beaktas ännu mera när programmet implementeras.
Sexuella minoriteter har inte uppmärksammats på något speciellt sätt, inte heller har flickors och pojkars olika behov noterats särskilt i programmet.
De olika behoven får åtgärderna ta fram, som, programmen till trots, ännu söker sina konkreta former.
Lång diskussion om åtgärdsprogram
Vänsterförbundet var på måndagskvällen inte nöjt med åtgärdsprogrammet mot social utslagning. VF efterlyste bland annat konkreta måttstockar som visar hur väl man lyckats med åtgärderna.
Partiets förslag var inte det enda under måndagskvällens diskussion. Många ledamöter bad om ordet och förslagen handlade bland annat om gratis skolmaterial för andra stadiets utbildning och om lägre tröskel för socialsektorn att ingripa om misstankar om utslagning finns.
Diskussionen om programmet pågick i flera timmar, och ledde till stor irritation. Diskussionen kom till slut att handla om själva om diskussionen: hurdana förändringar kan fullmäktigeledamöter överhuvudtaget föreslå?
De gröna och VF kom i luven på varandra och Jukka Vornanen (Gröna) beskyllde en del inlägg för att handla mera om riksdagsvalet i vår än programmet.
Lauri Kattelus (Saml) ondgjorde sig över att VF inte offentliggjort sina förändringsslag när fullmäktigegruppernas ordförande möttes tidigare under måndagen.
Nu kom förslagen ”ur buskarna”, kritiserade samlingspartisten. Enligt Kattelus handlade VF:s förslag bara om att få utrymme i nyhetsmedierna.
Ändringsförslagen ledde till åtta omröstningar och samtliga ändringsförslag röstades ner. Då hade diskussionen pågått i ungefär tre timmar.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.