SPT 10.08.2021 18:31

Statsminister Sanna Marins (SDP) regering förhandlar om nästa års statsbudget i början av september. Finansministeriets interna förhandlingar börjar redan på onsdag denna vecka.

Tre oberoende experter efterlyser politiska beslut som stimulerar den ekonomiska tillväxten och balanserar budgetunderskottet.

— Jag tror inte att några större beslut är att vänta om skuldsättningen eller de ekonomiska ramarna för statsbudgeten nästa år. När det gäller nästa års utgifter kommer budgetmanglingen främst att handla om vilka investeringar som ska prioriteras framom andra, säger Vesa Vihriälä, fristående ekonomisk expert.

Enligt statsrådets plan för de offentliga finanserna är underskottet i statsbudgeten 7,6 miljarder euro nästa år. Regeringen räknar med att statsskulden ökar till 145 miljarder euro 2022. Enligt statsrådets prognos skulle skuldbördan växa till sammanlagt 167 miljarder euro 2025.

— Trots den stora skuldbördan finns det på kort sikt ingen anledning till panik. Finlands förmåga att amortera sina lån är god. Men på lång sikt måste vi lösa de strukturella problemen som handlar om en åldrande befolkning, sviktande skatteintäkter och en skral tillgång på utbildad arbetskraft, säger Vihriälä.

Vårens överenskommelse består

Enligt Finansministeriets senaste prognos ökar den ekonomiska tillväxten till 2,6 procent i år.

— Visst kan det hända att budgetunderskottet minskar aningen nästa år tack vare de förbättrade utsikterna för den ekonomiska tillväxten. Jag tror ändå inte att regeringen vill riva upp den överenskommelse om skuldsättningen som uppnåddes i våras, säger Vihriälä.

Utöver den gynnsamma ekonomiska tillväxten kan vissa utgiftsposter försvinna när coronaepidemins förlamande effekter mattas av.

— Tack vare en bättre vaccinationstäckning når vi säkert en situation där kostnaderna för hanteringen av coronaepidemin kommer att sjunka. Det här borde ha gynnsamma effekter på statsbudgeten, säger en regeringskälla som SPT har talat med.

Sysselsättningsgraden på tapeten

Å andra sidan kan nya varianter av coronaviruset möblera om alla ekonomiska prognoser, i synnerhet om hälsovårdsmyndigheterna förordar en tredje dos coronavaccin med nya statliga utgifter som följd.

— Det viktigaste är att regeringen fattar beslut som höjer sysselsättningsgraden. Det vore också fint om regeringen kunde förlita sig på Finansministeriets kalkyler i stället för sina egna siffror om sysselsättningen, säger ekonom Sanna Kurronen på Näringslivets delegation EVA.

EVA får medhåll av Löntagarnas forskningsinstitut.

— Sysselsättningsåtgärderna måste bygga på sådana lösningar som stödjer sig på forskning så att vi med säkerhet vet att besluten ger önskad effekt. Regeringen borde också omvärdera sitt tidigare beslut att avvika från budgetramen, säger direktör Mika Maliranta på Löntagarnas forskningsinstitut.

I synnerhet Centern förväntas ställa hårda krav på nya sysselsättningsåtgärder. Centerns krav på tuffare budgetdisciplin orsakade en regeringskris vid halvtidsöversynen av regeringsprogrammet i våras då regeringen till sist beslöt att slussa 110 miljoner euro till sysselsättande åtgärder.

— En seg dragkamp om strukturella reformer som berör anställningstryggheten och arbetslöshetsförmånerna är att vänta, säger Vihriälä.

Danska modellen ett alternativ

Löntagarnas forskningsinstitut efterlyser en helhetsreform enligt dansk modell.

— Den danska ekonomin var i en djup kris på 1980-talet. Tack vare en strukturell reform som å ena sidan försämrade anställningstryggheten, men å andra sidan gav frikostigare socialskydd, lyckades Danmark vända den negativa trenden till det bättre, säger Maliranta.

Ett annat tvistefrö gäller klimatpolitiken. De grönas ordförande Maria Ohisalo har krävt handfasta åtgärder som minskar på klimatutsläppen inom jordbrukssektorn. Kravet kan vara ett rött skynke för såväl SFP som Centern.

— Vi behöver snabba beslut om klimatpolitiken. Företagen och konsumenterna måste kunna förutse den statliga reglering som är i görningen. Hurdana statliga stöd är till exempel att vänta för de hushåll som vill avveckla fossila bränslen och satsa på förnybara alternativ i uppvärmningen av hus, frågar Kurronen.

Klimatkrisen öppnar å andra sidan upp nya möjligheter för investeringar, som kan gynna tillväxten.

— Vi behöver beslut som gör det dyrare att smutsa ned miljön, men också större anslag för klimatforskning som tar fram ny miljöteknik. Den globala konkurrensen om utsläppssnål teknik är hård. Finland måste kunna hävda sig i den konkurrensen, säger Maliranta.

Mikael Sjövall/SPT

SPT
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln