Många svenskspråkiga skolbarn har upplevt psykiskt våld hemma – THL-expert spekulerar kring möjliga orsaker
En större andel av elever i svenskspråkiga skolor har upplevt psykiskt våld i hemmet jämfört med elever i finskspråkiga skolor. Detta framkommer i en enkät som Institutet för hälsa och välfärd, THL, har gjort.
Enligt Anni Matikka, sakkunnig på THL, kan man inte utifrån enkätens resultat avgöra vad resultatet beror på. Hon är ändå villig att spekulera kring möjliga orsaker.
– Var gränsen för psykiskt våld går är luddig. I enkäten nämns dessutom många alternativ på vad det kan vara, säger hon.
I enkäten frågade man eleverna om deras föräldrar har vägrat prata med, sårat, förödmjukat, skämt ut eller hotat överge eleven.
Man frågade också om föräldrarna har kastat, slagit eller sparkat föremål, låst eleven in någonstans eller hotat eleven med våld.
Beror kanske på ankdammen
Matikka säger att hon till en början funderade om det överraskande resultatet beror på de svenskspråkiga skolornas geografiska läge.
– Vi tänkte att skolorna kanske ligger på områden där psykiskt våld förekommer oftare. Vi gjorde regionala jämförelser, men det visade sig att det inte förklarar skillnaden, säger hon.
En annan förklaring kan vara kulturella skillnader i uppfostringen. Också det mindre utbudet av tjänster för familjer och föräldrar kan inverka, tror Matikka.
Elever i svenskspråkiga skolor söker sig oftare till elevhälsovården, men upplever att de mer de sällan får hjälp än finskspråkiga.
Matikka tror att det bland experter kan finnas en fördom att svenskspråkiga alltid har det bättre, även om det nödvändigtvis inte är så. Det kan också ligga något i den finlandssvenska ankdammen, menar Matikka.
– Till exempel en skolpsykolog i små kretsar kan uppleva att hen inte ids ingripa om det handlar om en bekants familj, säger hon.
Matikka tror inte enkätens resultat har påverkats av hur frågorna har översatts från finska till svenska. Enligt Matikka har hennes kollega Christine Söderek, undervisningsråd vid Utbildningsstyrelsen, granskat att frågorna motsvarar varandra på bägge språken.
Matikka berättar att hon dessutom har diskuterat frågorna i enkäten med svenskspråkiga elever i den modersmålsinriktade finskaundervisningen.
Svenskspråkiga mår bättre
Av resultaten framgår att svenskspråkiga barn i övrigt mår bättre i skolan än finskspråkiga.
Det visar sig bland annat i att svenskspråkiga elever mer sällan är inblandade i mobbning.
Svenskspråkiga elever upplever också oftare att lärarna är intresserade av hur eleven mår och att de hade en möjlighet att diskutera sådant som tynger dem med en vuxen i skolan.
I enkätens resultat påpekas att det behövs ytterligare forskning om särskilt våldserfarenheter och upplevelser av elevvårdstjänsterna.
Enkäten Hälsa i skolan besvarades våren 2023 av sammanlagt dryga 182 000 elever inom den grundläggande utbildningen. Av dem gick sex procent i en svenskspråkig skola.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.