Många satsar på bättre utrustade fritidshus – ofta är de personer som siktar på att flytta in på heltid när de pensioneras
Anders Laurén och Lilian Karlsson ska se till att det här huset är klart till midsommaren. Foto: Stefan Holmström
Det här ska vara klart till midsommaren, säger Anders Laurén, vd för byggföretaget Soila i Kimitoön.
– Det är ett utmanande projekt, säger han om Kimitohuset som genomgår en total förnyelse.
Allt började i augusti med rivning och markarbeten. Sedan började man resa huset igen, med de gamla stockarna.
Södra sidan hade ändå så dåliga stockar att väggen fick byggas om.
– Nya stockar skulle ha satt sig för mycket, förklarar Laurén
Trots att bygget nu ser ut som det gör ska huset inte bli så värst annorlunda.
– Utseendet kommer att motsvara det tidigare, huset blir bara lite högre.
Här sker en total modernisering nedifrån upp. Foto: Stefan Holmström
Två–tre gånger i veckan får bygget besök av övervakaren Lilian Karlsson från företaget Byggnadsplanering Lilian K.
Det är hon som ser till det blir så som beställaren önskar samt att allt går tryggt till.
Det att bygget är helt inkapslat minskar risken för olyckor vintertid, samtidigt som arbetet underlättas, säger Karlsson.
– Det är en kostnad men det finns många fördelar att bygga på det här viset, för man sparar på andra sätt.
Den här dagen vill Karlsson reda ut om det blir 175 eller 200 millimeters bjälkar i övre bjälklaget, som samtidigt är golv för den stora balkongen på andra våningen.
Ett stort vinterprojekt som sysselsätter flera byggarbetare betyder också mindre logistikutmaningar, då verktyg och arbetskraft kan hållas på ett ställe.
Tillgången till hantverkare med specialkunskap är också bättre.
– Vi har ett bra nätverk av entreprenörer som samarbetar, säger Laurén.
Hur var det nu med måtten på bjälkar och fönster? Foto: Stefan Holmström
Karlsson och Laurén ser vissa trender. Det byggs kanske inte så många traditionella, enkla fritidshus mer.
– I stället väljer många att bygga egnahemshus med högre standard, sådana hus de besöker året runt, säger Laurén.
En grupp som bygger är äldre par som kanske ska gå i pension efter tio år och räknar med att fritidshuset blir deras hem då.
Laurén har också sett flera yngre medelålders familjer som bygger så. De bor kanske i en stad och har där ett hem som växer med familjen: först en tvåa, sedan en trea, så en fyra.
– För dem kan fritidshuset vara stödjepunkten som inte förändras, säger Laurén.
– En grupp är de som utvecklar det de har och bygger till, ibland så att barn och barnbarn kan komma med på samma fritidstomt, säger Karlsson.
Den invidliggande ladugården ska få något av en ”man cave”. Foto: Stefan Holmström,
Det har blivit vanligare med energisparande lösningar, bättre teknik, tjockare väggar… vilket i sin tur är en följd av byggbestämmelserna. Användningssättet styr kraven på hur man måste bygga.
– Folk känner överlag bra till regler, säger Karlsson.
– Folk är också nu för tiden kanske mer delaktiga, tillägger hon.
De vill se och välja lösningar efter hand som allt avancerar.
Ritningar på nybyggen är trots allt skisser och det kan vara svårt att på förhand välja detaljer, instämmer Laurén.
Det är också svårt att föreställa sig hur ett nytt hus sitter i sin omgivning.
– När man väljer golvhöjd kan det vara väldigt avgörande för hur man ser ut över havet.
En metod är stolar eller ställningar av olika höjd och så får kunden kliva upp för att kolla hur det kan bli.
– Folk vill ha utsikt men inte att husen ska synas som en kyrka ut mot havet.
Cellulosabaserad isolering verkar ha gjort något av en comeback. Foto: Stefan Holmström
I materialväg märks också trender, säger Laurén. I huset där vi står handlar det om lösull av träfiber.
– Cellulosabaserad isolering har kommit tillbaka, säger Laurén.
Det finns också de som är intresserade av återanvända gammalt, som spegeldörrar och fönster, säger Karlsson. Sådan återvinning förutsätter förstås också mer tid och engagemang, vilket alla kanske inte har.
Laurén skulle gärna se en helt ny trend som gäller alla de fina hus som står tomma eller nästan oanvända, fastigheter som ännu ägs av sverigefinländare som flyttat bort för länge sedan.
– De kan äga verkligt vackra ställen men hur ska vi få deras barnbarn intresserade? Där finns stor potential.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.