Många säger nej till att bli SFP-kretsens nya ordförande – val om tio dagar

I fjol när SFP i Egentliga Finlands kretsmöte skulle välja ny ordförande var det första gången på nästan tio år som det blev kamp om ordförandeklubban.
Regina Koskinen hade varit kretsordförande i fyra år, men ställde inte upp för återval.
Valet för ett år sedan stod mellan Åboborna Cecilia Achrén och Anna-Karin Tötterman. Achrén valdes med 24 röster medan Anna-Karin Tötterman fick nio.
I mars meddelande Achrén att hon inte ställer upp för återval.
Vill hellre satsa på annat
Inte heller fjolårets motkandidat Anna-Karin Tötterman står till förfogande i år.
– Nej, jag beslöt redan i mars att jag inte ställer upp. I fjol var jag villig att lägga ner många år på kretsordförandeskapet och göra en insats för att höja den politiska profilen i SFP, men nu vill jag i stället satsa på mina andra förtroendeuppdrag, min familj och annat i livet.

Hon säger att hon i nästan fem år har lagt ner nästan all sin lediga tid på politiken.
– Mitt beslut har inget med riksdagsvalet att göra. Jag har fått mycket beröm för min synliga kampanj, även om det inte syntes i antalet personliga röster. Jag är ändå glad att jag gjorde min andel för att SFP skulle kunna behålla sitt mandat. Även min synliga insats behövdes för att säkra mandatet.
Väntar på nästa steg i jobbkarriären
Oscar Byman från Kimitoön har varit specialmedarbetare för avgående justitieminister Anna-Maja Henriksson och han fick 896 röster i riksdagsvalet. Inte heller han står till förfogande som kretsordförande.
– Vad som står näst på tur i min egen karriär är ännu inte spikat. Jag vill vara så flexibel som möjligt för intressanta utmaningar på jobbfronten. Jag hoppas vi hittar en entusiastisk och samarbetsvillig lagspelare, eftersom kretsordföranden har ett viktigt jobb i att engagera vårt fält så att vi kan trygga vårt riksdagsmandat också om fyra år.

Nej till att bli kretsordförande säger också kända SFP-profiler som Åboborna Kjell Wennström och Ulla Achrén samt Åsa Gustafsson i S:t Karins. De svarar alla att de redan har varit kretsordförande, Achrén redan i mitten av 1990-talet ”i ett antal år”.
Inte tillräckligt med tid
Inte heller riksdagskandidaten Terhi Vörlund-Wallenius från Åbo står till förfogande.
– Jag har inte tillräckligt med tid, svarar hon.
Åbobon Niklas Guseff sade nej redan dagen efter riksdagsvalet (ÅU 3.4.2023).
Uppdraget kräver tid
Inte heller Roger Hakalax från Kimitoön och en av de två vice ordförandena i kretsen, vill bli kretsordförande.
– Nej, den som står till förfogande ska ha tid att ge för uppdraget, och den tiden har jag inte.
Däremot står han till förfogande för att bli omvald som vice ordförande, om det inte finns andra kandidater i kö.

Hakalax säger att hans arbeten tar mycket tid, samtidigt som han vill sköta sina lokalpolitiska uppdrag, som ordförande för vattenverkets direktion, medlem i kommunstyrelsen och -fullmäktige och i bygg- och miljötillsynsnämnden ordentligt.
– Det är viktigt att kretsordföranden förutom tillräckligt med tid har ett brett stöd. Ordföranden är ansiktet utåt och sitter också med i partistyrelsen med kontakter till Helsingfors och ska driva regionens intressen där. För tillfället har jag inte den tid som krävs, kanske är jag intresserad en annan gång.
Nej, nej och nej
Regina Koskinen från Pargas lotsade kretsen genom fyra val på fyra år, men ställer inte upp.
Det gör inte heller Åbos gruppordförande i stadsfullmäktige Nicke Wulff eller Mathias Mattsson, ordförande för SFP i Åbo.
– Jag har inte tänkt ställa upp. Jag tror att det finns andra lämpliga kandidater i tur för den posten. Det är inte ännu min tur, säger Mattsson, som valdes till ordförande för lokalavdelningen i Åbo i november i fjol.

Inte heller Conny Granqvist, ordförande för SFP i Pargas, ställer upp.
Det gör inte heller Ghita Edmark, ordförande för partiets lokalavdelning på Kimitoön.
– Nej, men jag sitter med i nomineringsgruppen som jobbar med att hitta en ny kretsordförande och delvis ny kretsstyrelse. Nu efter riksdagsvalet och påsken kommer vi i gång på allvar.
Edmark hoppas på en kretsordförande som vill leda kretsen i ett antal år.
– Det är alltid nya val i antågande. Vi ska också göra en analys av riksdagsvalet och fundera på hur det egentligen gick.
SFP i Egentliga Finland fick 1 451 röster färre i vårens riksdagsval jämfört med valet 2019.
– Vi ska hitta de svaga punkterna och jobba på att minimera dem till följande gång, säger Edmark.
Artikeln korrigerad 12.4. kl. 9.50. Det var i mitten av 1990-talet som Ulla Achrén var kretsordförande, siffrorna hade blivit fel i hennes svar.
Hej! Har kollat med Ulla och jo, du har rätt. En siffra hade blivit fel i svaret. Artikeln är nu rättad. /Carina, ÅU
Ulla Achren torde ha varit kretsordförande 93-97, inte på 70-talet.