Många lediga jobb, men också många arbetssökande i Åbo – jobben och arbetslösa hittar inte varandra
Matchningsproblem på arbetsmarknaden, alltså samtidig brist på lediga jobb och arbetstagare, är ett problem speciellt i tillväxtcentrum.
Det visar en undersökning som gjorts vid handelshögskolan vid Jyväskylä universitet.
Matchningsproblemen mellan lediga jobb och arbetslösa arbetssökande gäller framför allt arbetsmarknaderna i de ekonomiska regionerna Helsingfors, Åbo, Tammerfors, Uleåborg, Jyväskylä, Kuopio och Seinäjoki. I de här regionerna har antalet lediga jobb och arbetslösa arbetssökande ökat kontinuerligt och samtidigt under 2013-2016.
I landets övriga 63 ekonomiska regioner har arbetslösheten ökat utan några betydande förändringar. I ekonomiska regioner som genomgått konjunkturväxlingar och strukturreformer, som till exempel Kouvola, Imatra och Salo, har den ökade arbetslösheten haft en koppling till ett minskat antal lediga jobb.
För att råda bot på den här situationen är det, enligt undersökningen, motiverat att arbetskraftspolitiska åtgärder som främjar geografisk och yrkesmässig rörlighet. Undersökningen förespråkar också att jobbsökning riktas till stora ekonomiska regioner. I andra områden finns det skäl att vidta ytterligare åtgärder som stöder efterfrågan på arbetskraft.
Resultaten baserar sig på arbets- och näringsministeriets och Statistikcentralens material. Materialet på individnivå omfattar 14,6 miljoner sysselsatta personer och 1,3 miljoner arbetslösa arbetssökande under 2001-2016. Publikationen utarbetades inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2017. Den svarar särskilt på ekonomiska rådets informationsbehov.
Matchningsproblemen mellan lediga jobb och arbetslösa arbetssökande gäller framför allt arbetsmarknaderna i de ekonomiska regionerna Helsingfors, Åbo, Tammerfors, Uleåborg, Jyväskylä, Kuopio och Seinäjoki. I de här regionerna har antalet lediga jobb och arbetslösa arbetssökande ökat kontinuerligt och samtidigt under 2013-2016.
I landets övriga 63 ekonomiska regioner har arbetslösheten ökat utan några betydande förändringar. I ekonomiska regioner som genomgått konjunkturväxlingar och strukturreformer, som till exempel Kouvola, Imatra och Salo, har den ökade arbetslösheten haft en koppling till ett minskat antal lediga jobb.
För att råda bot på den här situationen är det, enligt undersökningen, motiverat att arbetskraftspolitiska åtgärder som främjar geografisk och yrkesmässig rörlighet. Undersökningen förespråkar också att jobbsökning riktas till stora ekonomiska regioner. I andra områden finns det skäl att vidta ytterligare åtgärder som stöder efterfrågan på arbetskraft.
Resultaten baserar sig på arbets- och näringsministeriets och Statistikcentralens material. Materialet på individnivå omfattar 14,6 miljoner sysselsatta personer och 1,3 miljoner arbetslösa arbetssökande under 2001-2016. Publikationen utarbetades inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2017. Den svarar särskilt på ekonomiska rådets informationsbehov.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.