Många donerar pantpengar till Rädda Barnen: I Åbo skänker folk ofta, i Reso mer sällan – men då högre summor
Varje dag donerar över 100 människor i Egentliga Finland den pant de fått. Foto: Pressbild
Ungefär tre av hundra butikskunder i Åbo donerar pengarna från affärers pantautomater till organisationen Rädda Barnen. Det betyder knappt 60 donationer, varje dag – i snitt 67 cent varje gång.
Viljan är särskilt stark bland kunder som handlar i Lidl i Långbacka.
Åboborna är de som allra oftast skänker pengar, enligt den sammanställning som har gjorts av Parpa, företaget bakom donations- och lotterisystemet.
Resoborna donerar kanske inte lika ofta, men då de gör det, är summan större, i snitt 90 cent per gång. Skillnaderna är ändå överlag små mellan de olika orterna.
I Egentliga Finland finns 25 affärer med totalt 48 pantautomater som ger en möjlighet att delta i ett lotteri och samtidigt skänka flaskpengar till Rädda Barnen.
– Över 110 000 barn lever i mindre bemedlade familjer. Fattigdom kan leda till mobbning, försvåra skolgången och försvaga möjligheterna till fritidssysselsättningar, säger insamlings- och kommunikationsdirektör Sanna Kuusisto vid Rädda Barnen.
Norsk modell
Automaterna hittas i affärer i 13 kommuner eller städer, bland annat Kimitoön, Nådendal, Pemar, Reso, Salo, S:t Karins och Åbo. Förebilden för insamlingsmodellen är det norska Pantelotteriet.
Av de pengar som satsas i pantlotteriet returneras 35 procent som vinster i form av presentkort till matbutiker. Det finns också ett förstapris på 10 000 euro.
Av intäkterna går 3,5 procent till att täcka affärernas kostnader för skötseln av automater. Målet är att den resterande donationspotten delas jämnt mellan Rädda Barnen och Parpa, som opererar insamlingen.
De insamlade medlen går till Rädda Barnens program Vägkost för livet, som stöder medellösa familjer i deras studier studera vid gymnasier och yrkeskolor. I Finland stöder Rädda Barnen barnfamiljer, bland annat genom stödfamiljsverksamhet. På webben har organisationen kris- och stödchattar för barn och ungdomar.
Jag har inget emot att folk donerar pengar till typ Rädda Barnen men att det görs via returautomaterna är ytterst tveksamt. Det är ingen utanför PALPA som har insyn i själva penningflödet i pantsystemet och de kan meddela precis vad som behagar dem. De multinationella bryggeriernas ägare tar ut den outtagna panten som är ca 20 miljoner € årligen men de donerar inga pengar till Rädda Barnen. Pantsystemet fungerar nämligen som så att ju sämre folk är på att ”panta” desto bättre business. Orsaken till att de tillåter funktionen med att kunna donera är för att allmänheten skall få en känsla av att aktörerna bakom pantsystemet är seriösa men de motsäger sig själva genom att icke donera en endaste cent? Varför?
Det allra viktigaste är förstås att rädda familjerna. Jag är vice ordförande för en liten förening som heter Pelastakaa perheet, Rädda familjerna. Enligt europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna har var och en rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv. Bland dom som förtjänar pengar på det gammaldags ”barnskyddet” finns förstås många inflytelserika individer. Många rika har länge velat att fattiga inte ska få uppfostra sina barn. I stället för att ge några hundra euro till till fattiga familjer ger man tusentals euro till barnhemsföretag. Detta gäller nödvändigtvis inte klubben Rädda Barnen men det finns många som upplever dagens system som totalitaristiskt.