Förflytta dig till innehållet

Formellt har ärkebiskopen större makt i förhållande till kyrkan än vad presidenten har i förhållande till staten. Det gemensamma för dem är att de vardera också har ett mera informellt, och därför mindre kontrollerbart, inflytande över större delen av Finlands folk.

Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.


Två höga poster i vårt land får nya innehavare detta år. Vår nya president är samtidigt gammal – på posten. En ny ärkebiskop i vår lutherska kyrka har när detta skrivs, den 6 februari, ännu inte valts. I vartdera fallet är det fråga om positioner med en stor portion makt inbakad.
Också om vår grundlag i stor utsträckning begränsat presidentens inrikesroll, så är hans möjlighet att utöva inflytande inte obetydlig. Och det gäller inte bara utrikespolitiken.
Också ärkebiskopen kan i sina dubbla funktioner, som ledare i ärkestiftet och i helhetskyrkan, ha ett stort inflytande på hur vår lutherska kyrka utvecklas och fungerar.
Formellt har ärkebiskopen större makt i förhållande till kyrkan än vad presidenten har i förhållande till staten. Det gemensamma för dem är att de vardera också har ett mera informellt, och därför mindre kontrollerbart, inflytande över större delen av Finlands folk. Det inflytandet har att göra med värden och värderingar.
I YLE-fems valvaka, när Sauli Niinistö valdes till president, diskuterades om inte presidenten borde vara en värde ledare. En av kommentatorerna sade då att han inte riktigt förstår vad det kunde betyda. På vilket sätt kunde presidenten styra folks värden, tycktes han undra. Eller om han kan, borde han i så fall göra det?, ville han fråga.
Det finns mycket som talar för att både presidenten och ärkebiskopen såväl kan som bör påverka vilka värden som uppfattas som viktiga i vårt samhälle. Brännande frågor är förstås hur det här kan äga rum och varför.
På Facebook stötte jag en gång på en kommenterad bild av en vargflock på vandring. Först kommer de tre svagaste individerna, för att marschtakten skall vara anpassad efter dem. Därefter kommer några av de starkaste för att kunna försvara förtruppen. I mitten kommer en större skara honor, ungar och hannar. De följs igen av tre speciellt starka individer, som skyddar huvudtruppen. Sist kommer ledarvargen. Hans håller uppsikt över dem alla.
Bilden illustrerar något av vad gott ledarskap kan vara. Det handlar om att vara så placerad att man kan följa med vad som sker, och att sätta måttstocken efter de svagaste. Men gott ledarskap är förstås mycket mera. Människor i det moderna samhället uppfattar sig ofta som fria individer som inte vill ha vägledning i hur man kan eller skall leva. Ifall en god ledare respekterar det här, kan hen då egentligen ha något att säga? Det är kanske det som låg bakom TV-kommentatorns tvekan. Få människor i vår tid vill höra på predikningar i ordets negativa bemärkelse.
Det finns ett gammalt talesätt som lyder ”Du skall inte göra som jag gör, utan som jag säger!” Men för att vara en ledare i dagens individualistiska värld får man vända på steken. ”Du behöver inte lyssna på vad jag säger, men se på vad jag gör!” Det vill säga, värden kommunicerar man genom handling och inte genom moralpredikningar.
En god ledare fungerar som ett gott exempel. Då Sauli Niinistö avstod från en del av det presidentarvode han skulle få var det en fingervisning till andra: visa måttlighet.
En ledarposition innebär i sig ett frågetecken inför en alltför långt driven individualism. Ifall vi inte var beroende av att hålla ihop, ifall vi inte bildade ett gemensamt samhälle, eller en gemensam kyrka, så behövde vi ingen person på toppen. Personen på toppen signalerar genom vad hen gör och hur hen lever, vilka sociala värden hen sätter högst. Och det som en ledare sätter högst det är lätt för de andra att ta efter.
Det är därför inte oviktigt vilka värden en president eller en ärkebiskop uppfattas stå för.
Tage Kurtén
Professor em. i teologisk etik och religionsfilosofi

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter