Nya Åland 08.07.2023 09:30

Ålands demilitariserade status diskuteras återigen i riket – och återigen luftas åsikten om att Finland ensidigt skulle kunna avskaffa den. En ny undersökning visar att 58 procent av finländarna vill avskaffa demilitariseringen.

– I en demokratisk stat tycker jag att det är viktigt att också ställa sådana frågor som kanske i dag inte är aktuella, men som någon gång kanske blir, säger en av forskarna bakom undersökningen till Nya Åland.

För tre veckor sedan uttryckte president Sauli Niinistö i Yles A-Studio åsikten att den åländska demilitariseringen kunde ifrågasättas.

– Det är något man som helhet borde fundera kring, sade han då.

Uttalandet väckte uppseende och gjorde Ålands vice lantråd Harry Jansson (C) ”konfunderad”:

– Detta är inte ett område där Finland själva kan fatta beslut. Det måste tas tillsammans med resterande länder involverade i avtalen om demilitariseringen, sade han då till Nyan.

58 procent för avskaffande

Diskussion i riket fortsätter dock om den åländska demilitariseringen. I en enkät presenterad i torsdagens Hufvudstadsbladet får 2 877 deltagare svara på påståendet ”Ålands demilitarisering bör avskaffas”. Det visade sig att 58 procent höll med helt eller delvis. Bara 26 procent var av en annan åsikt.

– Man ska alltid vara försiktigt med att tolka dylika resultat, men bortsett från de internationella avtalen om demilitarisering är det Finland som skulle försvara Åland, om en situation skulle uppstå. Det är premissen vi lever efter, säger Albert Weckman.

Han är forskare vid Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi, undervisar i internationell politik och säkerhetspolitik och är en av dem som gjorde undersökningen.

– Men jag antar också att, eftersom Åland är en rätt strategisk plats, och mot bakgrunden av Rysslands aggressiva beteende, så har fler människor kommit till slutsatsen att det kunde vara vettigt att avskaffa demilitariseringen. För att faktiskt kunna försvara Åland och Finland överlag.

Viktig fråga att ställa

Frågan om huruvida Finland ensamt skulle kunna avskaffa demilitariseringen är omstridd. Anser ni som ställt frågorna att det vore möjligt?

– Det är en problematisk fråga och jag vill inte personligen ta ställning i om det vore möjligt eller inte. Men alla frågor är viktiga att ställa, också sådana frågor som kan anses vara av känsligare natur. Vad gäller de internationella avtalen så är jag inte juridiskt sakkunnig, så jag ska inte uttala mig i frågan.

Den åländska hållningen är att ett ensidigt avskaffande inte vore möjligt. Varför ställer ni då alls frågan? Finns det inte en risk att ni ger finländarna en felaktig bild av läget?

– Det är en mycket bra fråga. Personligen ser jag den frågan som lika viktig som alla andra frågor, alltså vad människor tror och tycker och tänker om frågor som berör Finlands utrikes- och säkerhetspolitik.

– I en demokratisk stat tycker jag att det är viktigt att också ställa sådana frågor som kanske i dag inte är aktuella, men som någon gång kanske blir.

Åbo Akademi

Men om ni ställer frågan, riskerar ni inte att väcka den till liv i folks medvetande?

– Du har helt rätt i det, men den principen kan ju appliceras på alla frågor man ställer. Jag upplever ändå att, om det finns en opinion så är det viktigt att den kartläggs.

– Däremot måste man alltid vara försiktig med tolkningen.

Kan publiceringen av resultatet i sin tur driva på opinionen ytterligare?
– Det är teoretiskt möjligt. Det vi alltid eftersträvar är att presentera resultaten så neutralt som möjligt.

Michael Hancock

Nya Åland
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln