Tuuli Meriläinen 11.06.2023 10:001

Korna från Hvits gård betar på naturbeten som det inte går att odla på. Och där köttdjuren gått fram trivs en uppsjö av växter, insekter och fåglar – många av dem utrotningshotade.

Det är en kylig dag i slutet av maj och några enstaka regndroppar landar på den torra marken. Men på strandängen i Sandlax i Nagu är gräset ännu frodigt under alarna och de sex betande korna som främst är av köttrasen Aberdeen Angus river av gräset i stora tuggor.

– Kalven heter Vicky, säger Magdalena Ek från Hvits gård om den svarta lilla kalv som diar sin mamma på tryggt avstånd från besökarna.

Valde gamla platser

Tillsammans med sin man Mats Eriksson har Ek sammanlagt 36 kor som sommartid betar på ett tiotal naturbeten som hagar, skogar och strandängar. Betesmarkerna finns på Nagu huvudö och på Innamo, där Eriksson vuxit upp och äger mark, men också på holmarna Kaiplot, Kråkholm, Paukut, Kuddholm och Styrholm. De två sistnämnda hör till Skärgårdshavets nationalpark.

– Då vi valde betesmarker så valde vi områden som våra föräldrar redan tidigare använt som sommarbete för sina kor. En del av platserna var ännu ganska öppna medan andra hade vuxit igen helt. Det fina med naturbete är att vi kan utnyttja sådan mark som det inte går att odla på för att producera kött, säger Ek.

Massiva gräsklippare

Djuren är effektiva landskapsvårdare. Efter att man med människokraft röjt bort sly och träd från igenvuxna områden håller djuren området öppet och miljön blir alltmer artrik. Det finns betade områden som är extra skyddsvärda och kallas för vårdbiotoper – dit hör till exempel de sällsynta lövängarna och hassellundarna. Men djuren gör ett viktigt arbete på alla typer av naturbeten.

– Man ser tydligt att betet gjort att de blommande växterna blivit fler och att det finns fler insekter och fåglar på alla de betade områdena, säger Ek om jobbet för den biologiska mångfalden som de massiva ”gräsklipparna” på över 500 kilo gör i skärgården.

Det finaste området finns enligt Ek på holmen Paukut där Hvits djur nu betat i 16 år.

– Där syns det bra hur de format landskapet. Där finns lite hasselbuskar och alkärr och stränderna som förut var täckta med vass är nu öppna och lockar fåglar.

Tuuli Meriläinen

Köttet från djuren säljs som så kallat naturbeteskött och sedan vintern har Hvits gård djur som också uppfyller kraven för ekologiskt kött. Att gå över till ekologisk produktion är enligt Ek ett naturligt steg eftersom varken hon eller maken varit speciellt förtjusta i att bespruta odlingarna. Man måste räkna med 1,5 hektar med bete per djur och Hvits är helt beroende av betesmarkerna på holmarna för att betet ska räcka till. Men torkan som drabbat skärgården de senaste åren har varit problematisk.

– Förra året var jag tvungen att tilläggsutfodra betydligt tidigare – redan i september, säger Ek.

Grisarna blev kossor

Utmaningar är inget nytt för Ek och Eriksson. År 2012 valde de att lägga ner sin svingård då det blev ohållbart ekonomiskt att producera svinkött. Något år innan det köpte de in några kor som de övade sig att sköta och när grisarna var borta gick de helt över till att producera nötkött.

– Jag var lite rädd för korna först men växte in i det med tiden. För mig är det viktigt att ta fram djur som har ett lugnt lynne, säger Ek.

Tuuli Meriläinen

Skulle inte bli jordbrukare

Ek är den sjunde generationen på Hvits gård som befinner sig ett par kilometer från Nagu Kyrkbacke. I år firar hon 30 år som jordbrukare, något som hon egentligen inte tänkt bli.

– Jag är utbildad skogsbruksingenjör, men arbetsläget var dåligt då jag blev utexaminerad. Jag hjälpte min far på gården några år och sedan blev jag kvar, säger Ek.

Slutligen hälsar vi också på de kor som ännu väntar i lösdriftsgården på Hvits gård att få komma ut till holmarna.

– Jag njuter själv då djuren får komma ut på bete! De är trevliga arbetskamrater och den dag jag går i pension så kommer jag att sakna umgänget.

Hvits gård deltar i De vita päron- marknaden i Nagu den 17.6 och säljer grillkorv tillverkad av eget kött, olika bakverk och rabarbersaft.
Skärgårdshavets Unesco-biosfärområde har i år velat lyfta fram naturbetets betydelse med sin kampanj på Facebook: www.facebook.com/ArchipelagoBiosphere

Magdalena Ek

• Ålder: 55 år
• Bor: på Hvits gård i Nagu.
• Utbildning: skogsbruksingenjör, mathantverkare som vunnit pris för sin ostsylt med päron, lingon och chili
• Familj: Maken Mats Eriksson, tre vuxna barn, hunden Arielle
• Favoritmat och -dryck: kåldomar och mjölk
• Fritid: går på yoga

Nationella naturbetesdagen firas den 17 juni

• Ett naturbete är en äng eller ett område med ett fåtal träd som ligger i jordbruksmiljö och som inte gödslas.
• Bete i naturmiljö är ett av de få sätten att producera mat som förbättrar naturens mångfald. Med hjälp av betande djur kan man rädda vårdbiotoper som håller på att försvinna, såsom ängar och beteshagar.
• Betet gynnar bland annat fjärilar och pollinerare, strandängarnas fåglar och torrängarnas växter.
• Betet bidrar till att bevara en fjärdedel av de utrotningshotade arterna i vårt land.
• Läs mer om naturbete på https://luonnonlaidunlihantuottajat.fi/

Tuuli Meriläinen
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln