Lysmaskar får brått att para sig, då det nästan aldrig är mörkt — lär dig mer om ljusföroreningar på föreläsning i Pargas
Lysmasken är en av de organismer som pvåverkas av ljusföroreningar. Foto: Jouni Valkeeniemi
Den karismatiska lysmasken – en av de få lysande organismerna vi har i vårt land – har det kämpigt värre i sitt sexliv.
Det är när lysmaskens hona lyser i mörkret hon lockar till sig den flygande hannen – men om hon lyser i ett redan upplyst område hittar han kanske inte henne, eller så undviker han det område där hon finns eftersom det i hans tycke är för ljust.
Och inte nog med ljusproblemet – att våra samhällen så gott som aldrig är mörka – lysmasken har dessutom begränsat med tid för sin fortplantning.
– Lysmasken kan leva i larvstadiet i två, tre år. Men som vuxen lever den bara några veckor, eftersom de inte äter alls. Så den har bråttom att hitta en partner, säger Christina Elgert, som forskar i lysmaskar och i ljusföroreningar.
Besöker Pargas 28 oktober och berättar om ljusföroreningar
Att det nästan aldrig är helt mörkt har de flesta noterat, vilka följderna är vet vi mindre om. Ljusföroreningar är ett relativt färskt forskningsområde, som Elgert kommer till Pargas och föreläser om i en för allmänheten öppen föreläsning.
Hennes doktorandstudier bedrivs vid programmet för forskning av vilda organismer (Luova) vid Helsingfors universitet. Hon undersöker ljusföroreningars inverkan på djur, med speciellt fokus på lysmasken, Lampyris noctiluca.
Elgert är också medlem i forskningsgruppen “glow-worm” som leds av professor Arja Kaitala vid Uleåborgs universitet.
– Med ljusföroreningar avses alla konstgjorda ljuskällor om natten, belysningen som sipprar ut från byggnader och fönster, upplysta trädgårdar och gatlampor.
– De flesta organismer, inklusive människan, vet att efter dag kommer det natt. Vi försöker välja att få vår vila under den mörka tiden av dygnet.
Ljus vid fel tidpunkt, på fel plats eller fel intensitet stör
– Sett ur organismernas synvinkel är ljusföroreningarna ljus på fel plats, vid fel tidpunkt och med fel intensitet, säger Elgert.
Den ökande mängden nattligt ljus är ett växande problem världen över. Elgert talar om hur exponering för ljusföroreningar kan störa såväl dygnsrytmen som årstidsbundna fenomen, såsom förökning och flyttrörelser.
– Ljusföroreningar hamnar ofta i skuggan av andra miljöförändringar. Det vi med forskningsgruppen i Uleåborg bland annat försöker göra, är att skapa ett kompakt informationspaket för beslutsfattare och andra. Det är viktigt att känna till och beakta ljusföroreningar för att skydda naturen till exempel vid planeringen av samhällets belysning.
Lysmaskarna som är hennes specialområde finns nästan i hela landet, mest i södra Finland men ända upp till Kajana har de noterats.
De trivs bäst i halvöppna landskap, och smakar troligen illa
De trivs bäst i halvöppna landskap, där gräs eller vägrenar övergår i ängar, till exempel. Lysmasklarverna livnär sig främst på sniglar, lundsnäckan är en favorit.
– Lysmaskarna har inga naturliga fiender, eftersom de uppenbarligen smakar illa. Man har provat med grodor, och de grodor som en gång ätit en lysmask ville ogärna göra det igen. Själv har jag inte provsmakat!
Christina Elgert doktorerar vid Helsingfors universitet. Till Pargas kommer hon 28 oktober och föreläser.
Föreläsningen som Christina Elgert håller i Pargas arrangeras av Pargas naturskyddsförening.
Den är gratis för alla och hålls måndagskvällen den 28 oktober klockan 19 i Livia, Fiskeriskolvägen 72. Föreläsningsspråket är svenska, frågor får även ställas på finska.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.