Lyckade offentliga upphandlingar kräver insikt i snårig lagstiftning – kunskapsnivån varierar mellan kommunerna
Vissa kommuner har lämnat ut städningen av sina lokaler på entreprenad medan andra har städningen i egen regi. Foto: Linnea de la Chapelle/SPT
Beklämmande. Med det ordet beskriver både Svenska folkpartiets riksdagsledamot Mikko Ollikainen och Socialdemokraternas riksdagsledamot Johan Kvarnström de oegentligheter inom städbranschen som Helsingin Sanomat (HS) rapporterade om i söndags.
Enligt HS utnyttjar en del städföretag asylsökande som befinner sig i en osäker situation och som kanske inte känner till finländsk arbetslagstiftning genom att låta dem göra oskäligt långa arbetspass och vägra betala full lön för arbetet. I vissa fall påminner situationen om människohandel, skriver HS.
Åtminstone Esbo och Vanda har upphandlat städtjänster av ett företag som pekas ut i HS artikel.
Arkiv/Linnea de la Chapelle– Man ska ha kunskap om det man beställer, det är klart. Företagen försöker naturligtvis maximera sin vinst och därför måste kriterierna för upphandlingen sättas upp noggrant, säger Mikko Ollikainen (SFP), riksdagsledamot och tidigare kommundirektör. Linnea de la Chapelle/SPT
Kommunerna söker besparingar
Mikko Ollikainen var kommundirektör i Vörå från 2015 tills han blev invald i riksdagen 2019. Han säger att han inte läst HS artikel men misstänker att det brustit i det kommunala upphandlingsförfarandet och övervakningen av företaget som erbjöd städtjänsterna.
— Överlag handlar det om hurudana kriterier man sätter upp för upphandlingen. Man fastställer kriterier för vad man beställer och vad som ingår i beställningen. Sedan viktar man de olika delarna, det vill säga bestämmer vad som avgör. Det kan vara till exempel priset, kvaliteten eller miljöaspekter, men det ekonomiska är ofta lättast att mäta.
— Den kommunala ekonomin är och har redan en längre tid varit ansträngd, och då man lägger ut tjänster på entreprenad vill kommunerna ofta se det ur kostnadsinbesparingsperspektiv.
Vörå har inte gått in för att upphandla städtjänster. De städare som städar kommunens lokaler är anställda av kommunen.
”Komplicerad och finsnårig juridik”
Kommunala och andra offentliga upphandlingar styrs av lagen om offentlig upphandling och koncession. Mikko Ollikainen säger att kunskapen om upphandlingsförfaranden generellt sett kunde vara bättre i de finländska kommunerna.
— Det varierar kraftigt från kommun till kommun, och kompetensen är ofta bunden till enskilda tjänstemän. I stora kommuner kan man ha egna avdelningar som sköter om upphandlingar men särskilt i mindre kommuner kan situationen vara svårare.
Han påpekar att lagstiftningen kring offentliga upphandlingar kan vara mycket krånglig och ge utrymme för tolkningar. SDP-riksdagsledamoten Johan Kvarnström, som också sitter i Raseborgs stadsfullmäktige, är inne på samma linje.
— Det är otroligt komplicerad och finsnårig juridik när det handlar om offentliga upphandlingar, säger Kvarnström.
Johan Kvarnström (SDP), ledamot i riksdagen och Raseborgs stadsfullmäktige, säger att det kan vara svårt för en kommun att upptäcka oegentligheter i ett företags verksamhet. Foto: Catariina Salo/SPT
Fokus på slutresultatet
Kvarnström förmodar att kommuner i första hand följer med om det företag som kommunen köper en tjänst av klarar av att leverera tjänsten medan själva arbetsprocessen får mindre uppmärksamhet.
— När det gäller att hålla reda på om avtal följs ligger fokus kanske i överdriven grad på att granska om man fått det man betalat för. Ansvaret för hur allt går till skyfflas över på producenten, säger Kvarnström.
— Och det är ju helt naturligt, man utgår från att allt är korrekt. Underbetalning är olagligt. Varför skulle kommunen utgå från att någonting är fel?
Kvarnström påpekar också att ett företags verksamhet kan se bra ut på ytan och att kommunens misstankar kanske aldrig vaknar om alla dokument är i sin ordning.
Kommunförbundets rådgivningsenhet får tusentals frågor
Kommuner och andra aktörer som omfattas av lagen om offentlig upphandling och koncession kan få hjälp från rådgivningsenheten för offentlig upphandling som upprätthålls av Finlands Kommunförbund och Arbets- och näringsministeriet.
Upphandlingssakkunnig Olli Jylhä säger att enheten får över 1 000 mejl och 2 000–3 000 telefonsamtal per år. Rådgivningsenheten gör inte upphandlingar för kommunerna utan hjälper till genom att svara på frågor.
Jylhä säger att kommuner och andra aktörer som gör offentliga upphandlingar kan skriva in klausuler och villkor i kontrakten med företag för att kunna säga upp kontraktet om det framkommer oegentligheter i företagets verksamhet.
— Men också då måste kommunen på något sätt få kännedom om att allting inte står rätt till. Den informationen är inte alltid tillgänglig, och i praktiken kan det hända att den kommer fram endast via en tredje part, säger Jylhä.
Precis som Mikko Ollikainen säger Olli Jylhä att upphandlingskompetensen varierar stort mellan olika kommuner i Finland. Jylhä tycker dock att kunskapen ökat de senaste åren.
— Situationen är bättre än för fem år sedan.
Mikael Piippo/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.