Jean Lindén 03.06.2022 05:00

– Jag fick en verklig ögonöppnare när det gäller hur jag sjunger. Det handlar om rytmen, fraseringen och pauserna, och om att det inte bara är trummorna och basen som gör att en låt svänger.

Det säger musikern och läraren Lotta Svartsjö i Åbo. Hon talar om 2020, då hennes band Tears Aparts andra platta egentligen skulle ha kommit ut.

I stället kom coronan och samhället stängdes ner. Det gjorde också ett samarbete som bandet hade på gång med ett litet bolag i USA.

Svartsjö säger att Tears Apart hade ett bra ”flow” på gång med livespelningar också, men den kalendern tömdes.

För en dryg vecka sedan släpptes äntligen skivan ”Love”, nästan två år försenad. Med facit på hand är Lotta Svartjsö glad över plattans långa, krokiga väg. Skulle den ha släppts för två år sedan hade den inte låtit som nu.

Svartsjö är lite hemlighetsfull angående USA-samarbetet som inte blev av, men berättar att hon i samband med det fick viktiga råd av en person som själv är sångare.

– Det var bra att få kommentarer av någon som lade sig i så mikroskopiska detaljer i min sång. Jag har arbetat med min man Jani (Lankinen, bandets producent) i 20 år. Det är alltid bra när någon utifrån kommer och ställer relevanta frågor om exempelvis produktionen. Vi tänkte om, och hela skivan blev mycket bättre, säger Svartsjö.

Arto Arvilahti

Måste slita för att nå ut

Tears Apart beskriver sin musik som ”soul, pop och akustisk rock kryddat med en smula dramatiska electrovibbar”.

Svartsjö säger att den bottnar i rythm & blues-traditionen och soulen mixad med den lätta skandinaviska poptouchen.

Jag konstaterar att ljudbilden ibland är rockigare, tidvis med distorsion på sången, och andra gånger mer mjukt poppig. Svartsjö säger att man satsat mycket på att få skivan att smälta till en helhet, vilket bland annat innebar att bandet debatterade låtordningen in i det sista.

Ett par singlar som ni släppt under coronan, bland annat ”Say You Love” som låg på Vegatoppen i Radio Vega, är inte är med. Varför?

– Livet förändras och skivans innehåll med det. Två år är en lång tid i kreativa musikers huvuden, och det räcker inte bara med att ha tio färdiga låtar. Man måste vara lyhörd för vad albumet vill. Av de låtar vi släppte före albumet är det bara en som är med i oförändrad form.

På tal om radio säger Svartsjö att det väldigt svårt att komma in på kanalernas spellistor utan ett större skivbolag i ryggen, eller att hamna på en kuraterad spellista på Spotify.

– Lyckligtvis finns det en del radioprogram som spelar musik utanför spellistorna, och man blir lycklig varje gång man hör sin låt. Synligheten, också i tidningar, kan i sin tur ge mer publik och spelningar. Man måste orka jobba för det, och nu känner jag att jag bygger upp de kontakterna igen, säger Svartsjö som slog igenom som medlem i popgruppen I’Dees i början av 2000-talet.

När det gäller spelningar säger Svartsjö att det alltid finns beställningar på coverband. Men ett oberoende band som spelar egna låtar måste jobba för att skapa ett rykte som ett bra liveband.

Arto Arvilahti

”Bara måste göra det här”

När Svartsjö snart blir sommarledig från klass- och musiklärarjobbet i Sirkkala skola kan hon se fram emot en fullspäckad sommar.

Tears Apart har några inbokade spelningar i Åbo och i skärgården, och fler lär vara på väg. Dessutom sjunger Svartsjö på bland annat på många bröllop.

– Jag minns inte när det skulle ha känts så bra att se på min kalender. Det här är jag, säger hon om chanserna att sjunga inför publik.

Pengarna som Tears Apart får för sina spelningar delas jämnt i bandet. Pengarna Svartsjö tjänar på sina andra uppträdanden återinvesterar hon i sitt eget skapande.

Hon är tacksam att ett stipendium från Kulturfonden hon fått gick att senarelägga och omformulera när coronan slog till, och lärarjobbet ger en grundtrygghet.

Men det är inte en guldgruva att ge ut ambitiösa plattor.

– Jani och jag har jobbat med musik i 20 år och har samlat på oss utrustning och har en studio. Vi kan skapa stort med ganska liten budget. Men i perioder tar man risker, och lån. Det gör jag ibland, för större satsningar. Det är ingen trygg väg att gå, men jag bara måste göra det här, säger Svartsjö.

När hon nyligen stod med Tears Aparts färdiga cd-skiva i handen gav hon upp ett gjädjetjut.

– Vi hör till generationen som vill ha den fysiska utgåvan som bevis på det arbete vi lagt ner. Och vi har så gamla bilar att vi lyssnar på cd-skivor i dem, skrattar hon.

Skivan finns också på en uppsjö av digitala musiktjänster.

Tears Apart och Princes of Nigeria spelar på Utopia Club på Humlegårdsgatan 8 i Åbo fredagen den 3 juni.

Jean Lindén
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln