Nagubarn byggde vulkan av citron och leksaksbåt av skräp – och fick fint pris för sina experiment
Här har vi vetenskapsteamet: Gustav Gråhn, Santtu Sjöblom, Molly Karlsson, Agnes Rönnberg och Ise Adamsson firar sin framgång tillsammans med förskolelärare Maria Östman-Löfroth (t.v.) och specialklasslärare Anne Levón (t.h.). De randiga strumporna hör till Misella Sandell, som också var med. Foto: Stefan Holmström
Det är glada barn som bänkar sig i förskolerummet i Kyrkbackens skola i Nagu: Gustav Gråhn, Santtu Sjöblom, Molly Karlsson, Agnes Rönnberg, Ise Adamsson och Misella Sandell.
Barnen är nu ettor och fjolårets förskolevår känns redan fjärran, men då förskolelärare Maria Östman-Löfroth frågar om fisken, så minns alla den.
– Jo, jo, jo!
Fisken var projektlogo för barnens team i vetenskapsprojektet Hi STEM, där också barn i fem andra europeiska länder deltog.
– De andra teamen tyckte fisken var toppen, minns Löfroth.
Ordet ”vetenskap” är förstås något svårgreppat då man ännu går i förskola. Men då det gäller att bygga en vulkan av en citron eller blåsa såpbubblor utomhus då det är 18 minusgrader – det klarar nyfikna barn man av.
– Bubblorna frös och sprack och man kunde hålla i bitarna, säger Agnes Rönnberg.
En leksaksbåt byggd av skräp, en programmerbar Beebot-robot, vattenhjul av äpplen och en vulkan gjord av en citron. Allt det här fick Nagubarnen pyssla med ifjol. Foto: Kollage från barnens videor
Och allt det här är ju vetenskap. Experimentera, observera och dokumentera. Somliga experiment filmades. På så vis kunde barn i de andra länderna kunde in vad som hände i Nagu – som då ett äpple blev ett vattenhjul som snurrade runt med fart i vårflödet.
Nagubarnen var så nyfikna och duktiga att projektet valdes till årets bästa av Finlands eTwinning-team. Det betyder att de också gick vidare till en europeisk final för likadana experiment.
Initiativet kom från specialläraren Anne Levón. Hon är även eTwinning-ambassadör, en av dem som handleder och utbildar lärare att använda eTwinning. Hon jobbar numera på S:t Karins svenska skola, men jobbade i Nagu i fjol.
– Vi önskade att barnen skulle få en grundläggande bild av hur man utför experiment, med dokumentation av material, process och resultat. Därtill ville vi involvera hemmen och även utnyttja de möjligheter vi hade att arbeta tillsammans med andra elever, oberoende av ålder eller språk, säger Levón.
Projektet var kopplat till läroplanen och tanken var även att öva kritiskt tänkande, att fundera på alla aspekter och möjligheter inom många slags frågor, berättar Levón.
Ett eTwinning-projekt kan pågå under ett par lektioner, men kan också sträcka sig över fler terminer.
– Det handlar inte om att jobba mer utan om att jobba smartare, säger Levón, som är så kallad ambassadör för eTwinning.
I en liten skola kan exempelvis en ämneslärare känna sig väldigt ensam. Då kan ett samarbete underlätta jobbet genom utbyte av idéer och en chans att se vad andra gör.
Lärare från Kyrkbackens skola, S:t Karins svenska skola och Karlbergs skola samarbetar: Maria Sjöblom-Lehtinen, Fredrik Borg, Lina Bergman, Carola Wallin, Anne Levón, Åsa Sundström, Lena Nordström, Natasa Kolarevic, Lotta Liljeström, Elaine Buultjens, Anki Johansson och Miriam Grosin. Foto: Stefan Holmström
Samarbetet ska inte heller vara något ”extra” utöver det egentliga jobbet, utan en del av det som man även annars behandlar i skolan. Innehåll och form bestäms av de samarbetande skolorna.
– Du kan göra något så litet som du vill eller så stort som du önskar, säger Natasa Kolarevic, som är på besök från Karlbergs skola i Stockholm.
Förklaringen till varför Kolarevic är på plats är det Erasmus+-projekt som ÅU skrev om den 6 april. Inom projektet kring inkluderande undervisning gör lärare från Kyrkbackens skola, S:t Karins svenska skola och Karlbergs skola skolbesök. Denna dag var alla lärare på besök i Nagu.
Även detta projekt fick sin början föregående läsår, men då det är ett större projekt som förväntas utmynna i en handbok kom själva projektfasen igång först i år.
Kolarevic kan snabbt räkna upp exempel på samarbetsformer. Elever från en skola kan till exempel göra mattegåtor åt elever i andra länder eller tillsammans skriva berättelser: En elev fortsätter där som en annan elev slutat.
Samarbete kan handla om något så enkelt som att skolor i flera länder delar mig sig av bilder under en enda dag – till exempel med tema ”jul”. Det viktiga är att det är eleverna som är med och skapar projektet.
– Vi vill alla åt samma håll och kämpar med samma utmaningar, säger Kolarevic om det internationella samarbetet.
Målet med projektet i Kyrkbackens skola var att väcka förskolebarnens intresse och förståelse för forskning och experiment. I de loggböcker som barnen tog med hem kunde föräldrarna läsa om forskningsfartyg som byggdes av tomflaskor och programmering med Beebot-robotar.
Vulkanen med ett helt eget vulkanutbrott är kanske det som alla minns bäst.
– Vi gjorde den av en citron, minns Agnes Rönnberg.
– Det kom rött och blått ur den, säger Misella Sandell.
– Jag vill bygga en egen vulkan. En megavulkan! säger Gustav Gråhn.
eTwinning
Målet är att främja digitalt skolsamarbete – från förskola till gymnasium – med temat ”Öppna ditt klassrum mot Europa”.
Ungefär 6 900 lärare i Finland och cirka 675 000 lärare i Europa deltar i eTwinning, som också omfattar kostnadsfri fortbildning.
eTwinning startade år 2005 och är en del av Erasmus+, EU:s program för internationellt samarbete och utbyte inom utbildning, ungdom och idrott.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.