Lokala störtskurar på asfalt leder till översvämningar i Åbo – det här vill experten se mer av i stället
I måndags var det dags igen. Knappt hade kläderna torkat från förra veckans plötsliga och väldigt lokala störtskur som ledde till översvämningar till exempel vid Tavastgatan i Åbo, medan den officiella mätstationen i Artukais knappt visade någon nederbörd alls, förrän det hällregnade igen.
Den här gången var regnområdet mycket större och också nu kom det väldigt mycket vatten på en gång.
Olika regn blir en utmaning
Att regn är så olika är en av utmaningarna för en stad som Åbo, säger Anna Räisänen, expert på dagvatten vid staden.
– Stadens regnvattenbrunnar är gjorda för normalt regn, som faller jämnt. Men om det kommer mycket vatten på kort tid samlas stora mängder vatten på fel ställen då rören inte hinner leda undan vattnet.
Carina HolmDet går att planera in plats för stora regnmängder då nya områden planläggs.
– Parker, grönområden och öppna diken kan ta emot betydligt mer vatten än rör. I dag bygger man inte längre rör under jord om man kan undvika det, just för att kunna hantera stora mängder regnvatten, säger Räisänen.
Centrum är redan tätt bebyggt
Men i en stad som Åbo är stadskärnan redan tätt bebyggd. Då är det betydligt svårare att kontrollerat förhindra att de asfalterade gatorna översvämmas.
– Definitionen av dagvatten är just vatten som rinner på ytor som inte släpper igenom det. I en skog är det inga problem, för där sugs regnvattnet upp av marken. Men på stadsgator i centrum rinner vattnet på ytan, om det inte har någonstans att ta vägen, säger hon.
Räisänen ser framför allt fram emot den nya stadsdelen Rönnudden, eftersom den bland annat ska ha en kanal som tar emot regnvatten ända från Kuppisområdet. Också våtmarker är viktiga för att rena dagvattnet, om det bara går att planera in sådana redan när ett nytt område planeras.
– En trend är att stadens centrum ska förtätas med nya byggnader. Men när varje tom fläck bebyggs med ett nytt höghus minskar de ställen som kan suga upp regnvatten.
Systemen klarar inte hällregn
Det går att fördröja vattenmängderna vid nya höghus till exempel med behållare som samlar upp en del, så att inte allt rinner ut på samma gång och svämmar över gatorna.
I stället portioneras vattnet ut och vidare in i stadens dagvattensystem. Men vid ösregn räcker systemen inte till.
– När nya områden planeras är det alltid en fråga om kompromisser. Ofta kör de ekonomiska intressena över, så att det sällan blir sådana grönområdeslösningar som skulle behövas.
Gårdsdäck kan inte ha träd
Enligt stadens byggnadsordning måste en viss andel av en tomt vara grön. Men när staden förtätas byggs det ofta gårdsdäck för parkeringen.
Trots att de kan få en yta med planteringar kan det inte växa stora träd på dem.
– Skulle jag få bestämma skulle det finnas stora och gamla träd i centrum. De behövs också för att skapa skugga och sänka temperaturen i staden under heta sommardagar.
Carina HolmÅbos utmaning är också närheten till havet. Högt vattenstånd i kombination med störtregn kan ställa till det rejält. Det måste beaktas när staden planerar den nya gemensamma passagerarterminalen i hamnen, det nya museet för historia och framtid och stadsdelen Slottsudden.
– Vi försöker få in fördröjningssystem för att förhindra översvämningar. Hur och var dagvattnet ska rinna måste finnas med redan från början i planeringen, säger Räisänen.
Berg eller lera
Till Åbos utmaningar hör också jordmånen: berg eller lera. Ingendera suger upp vatten till skillnad från sandåsar, som samtidigt filtrerar vattnet.
Så vad tänkte du på när du tog dig hem i ösregnet i måndags?
– När jag cyklade från centrum mot Österås tittade jag bara på var vattnet samlades på gatorna och tänkte på hur man kunde leda bort det. Till exempel vid åstranden borde det finnas hål i kantstenarna så att det kunde rinna ner i ån. Det borde inte vara omöjligt att ordna. Och så undrade jag när vi senast hade putsat våra takrännor hemma.
Så kan Åbo förhindra översvämningar
Allt som kan förhindra översvämningar i en stad behöver inte synas.
Anna Räisänen säger att man till exempel kan skapa parker som ser ut som en vanlig park på ytan, men som är byggd i en grop som kan samla upp vatten vid häftiga regn.
– Lösningarna kan också vara vackra. Uppsamlat vatten kan via en ränna ledas till en prunkande blomrabatt, med blommor som tål varierande mängder vatten.
Carina HolmHon lyfter också upp gröna tak.
– Ett tak på ett cykelskjul eller soptak kan vara ganska trist. Det blir ett betydligt finare inslag i landskapet om det finns ett grönt tak med blommande fetknopp på.
Men av kostnadsskäl stryks ofta gröna tak som finns inritade på till exempel nya offentliga byggnader, säger Räisänen med en liten suck.
– Det är alltid frågan om kompromisser. Men allt grönt vi får är bättre än inget alls.
Flera lager grönska
Hon talar också varmt för flera lager av grönska på den egna gården.
– Det räcker inte med en tuja i en kruka på gården. När väderväxlingarna blir allt mer extrema får träden allt större betydelse som stadens lungor.
Jan-Ole EdbergMånga tror felaktigt att dagvattnet rinner från gatubrunnarna till vattenreningsverket i Kakola.
– Men det är bara fasta partiklar som filtreras bort. Dagvatten renas inte. Det rinner ner i närmaste dike och därifrån vidare till större vattendrag och sedan till havet. Därför är det inte bara viktigt att vi kan hantera stora mängder dagvatten, utan också dess kvalitet har betydelse.
Det betyder till exempel att allt skräp som hamnar bredvid papperskorgen förr eller senare hamnar i havet.
– Så skräpa inte ner. Och fundera om det är alldeles nödvändigt att asfaltera den egna gården. Det bösta resultatet för att förhindra översvämningar får vi om alla gör sin andel. Gröna ytor är värdefulla.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.