Under 2020 ska regeringen Marin tillsätta en ny delegationsgrupp för metropolpolitiken i Finland. Två städer känner sig ändå helt utelämnade ur landets metropolpolitik, trots att de anser sig ha alla förutsättningar för att få sitta med vid förhandlingsborden.
Städerna är Borgå och Lojo, två städer som bägge ligger omkring 60 kilometer från huvudstaden, ena mot öst och andra mot väst.
I en färsk utredning som städerna gemensamt låtit göra konstaterar politices doktor Timo Aro detsamma: gränsdragningen för vilka städer som anses höra till metropolområdet i Finland är konstlad.
— De stora beslut som ska fattas inom metropolpolitiken på 2020- och 2030-talet berör ett bredare område än det som nu representeras. Besluten berör mer eller mindre både Borgås och Lojos kommande utveckling, sade Aro då han på tisdagen presenterade sin utredning tillsammans med Lojos stadsdirektör Mika Sivula och Borgås stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula.
— Även om delegationen för metropolpolitiken bara är en delegation bland alla de andra, så anser jag att dess betydelse är mycket stor då linjedragningar och konkreta målsättningar fastställs för den kommande metropolpolitiken.

Saklig grund saknas

I den färska rapporten har Aro tagit fasta på vilka kriterierna är för de städer som nu är representerade då beslut om metropolpolitiken fattas. Utöver det har han kartlagt läget i såväl Lojo som Borgå för att kunna jämföra hur väl de skulle platsa i delegationen.
Sex olika helheter har analyserats, bland annat befolkningsutvecklingen, flyttningen till och från städerna och den dagliga pendlingen in och ut ur städerna.
Slutsatsen av rapporten är enligt Aro att den nuvarande gränsdragningen som använts under de två senaste regeringsperioderna saknar saklig grund.
— Då man ser på områdenas flyttrörelser, trafik och liknande så är det nuvarande metropolområdets gränser väldigt konstlade. Gränserna utesluter städer som också berörs av besluten. Utöver Borgå och Lojo utesluts specifikt också Sjundeå kommun.
Aro ser ingen grund för att Borgå och Lojo inte skulle uppfylla kraven för att passa in bland de övriga metropolstäderna. Exempelvis är andelen utländska invånare inom metropolområdet i regel högre än i övriga landet. Aros utredning visar att andelen i Borgå 2019 var 4,9 procent och i Lojo 3,3 procent.
I Borgnäs, en av de tio så kallade Kuuma-kommunerna som utöver huvudstadsregionen ingår i delegationen, var andelen utländska invånare endast 1,8 procent.

Lojo och Borgå slog ihop sig

Lojos stadsdirektör Mika Sivula säger att staden länge har förundrats över varför Lojo inte anses höra till delegationen.
— Vi har aldrig fått något entydigt och klokt svar. Ingen har sagt emot det, men ingen har heller varit villig att driva frågan framåt. Därför bestämde vi oss för att tillsammans med Borgå ta tag i saken och inledningsvis utföra denna utredning.
Metropolbeslut har enligt Sivula stor betydelse för stadens invånare. Han lyfter fram ett exempel.
— I samband med regeringens fjärde tilläggsbudget för någon vecka sedan kom informationen om att staten tillsammans med kommunerna börjar förhandla om trängselavgifter. De kommuner som fanns med vid förhandlingsborden var metropolområdets 14 kommuner. Trängselavgifter är också ytterst viktiga för tusentals Borgå- och Lojobor som dagligen pendlar, men ändå satt vi inte med vid borden.
Den nuvarande gränsdragningen för metropolområdet är enligt Sivula en historisk gränsdragning som saknar grund.
— Nu har den här rapporten klargjort att det inte finns grunder för varför vi inte skulle kunna vara med.