Lobbaren som talar varmt om Ekenäs: ”Det här är vårt Venedig”
Tuomo Yli-Huttula jobbar med att upplysa toppolitiker i Helsingfors om finansbranschens synpunkter på kommande lagstiftning. Sedan ett par år tillbaka gör han det delvis från sin lägenhet i Norra hamnen i Ekenäs.
Han har nyligen haft ett Teamsmöte när han tar emot mig i en ljus lägenheten i Port 19 i Ekenäs, de relativt nya höghusen i Norra hamnen.
– Vi tittade först på en mindre bostad i samma hus. Men i den här lägenheten blev vi förtjusta på en gång, säger han.
Från hans balkong ser man ut över en lummig innergård och längre fram glittrar Stadsfjärden. Att bo i Ekenäs har varit en dröm för Yli-Huttula i över 20 år.
– Vi har varken släkt eller vänner här sedan tidigare. Men vi har tillbringat många midsomrar i Ekenäs centrum.
Gillar mentaliteten
Yli-Huttula bor till vardags i centrum av Helsingfors men har drömt om ett ställe i en helt annan miljö dit man kommer snabbt på helgerna.
– Vi besökte också Hangö. Men redan då var jag mer förtjust i Ekenäs. Den här delen av Ekenäs är så otroligt idyllisk. I Hangö finns strandboulevarden men centrum är inte samma sak. Här finns Gamla stan bevarad, här finns Finlands äldsta gågata med överraskande många butiker kvar. Detta i kombination med gästhamnen sommartid gör att det känns som att vara på semester när man kommer hit.
– Vi reste mycket före pandemin och trivdes speciellt bra på de lugnare ställena i Venedig. Men vi har minskat på resandet sedan dess tack vare vår bostad i Ekenäs och tänkt att det här är vårt Venedig. Vi kommer loss från vardagen.
Det är någonting med det västnyländska sättet att vara och tala som Yli-Huttula gillar.
– Inte är ju finländare så olika men det finns någon skillnad i mentaliteten – den är mer avslappnad här och det tilltalar mig.
Yli-Huttula kommer ursprungligen från Uleåborg men har bott i Helsingfors största delen av sitt liv.
– Vi bor på ett trevligt och relativt lugnt område i Främre Tölö men jag jobbar hellre distans från Ekenäs. Jag slappnar av på ett annat sätt här. Till exempel i dag har jag kommit hit tidigt på morgonen och redan hunnit jobba i tre timmar.
Kristoffer NöjdSom många andra skaffade han lägenheten i Ekenäs under pandemin. Under pandemin jobbade Yli-Huttula helt och hållet från Ekenäs.
– Jag hade som vana att gå en rask promenad på morgonen. Jag som är intresserad av historia älskade att få bekanta mig med de små gränderna i en fullständigt tyst stad och tänka mig in i hur världen har sett ut för 100 eller 200 år sedan då alla hantverkare var verksamma.
Under sina promenader har Yli-Huttula funderat på skillnaden mellan de gamla städerna i Borgå och Ekenäs.
– I Borgå är Gamla stan också väldigt idyllisk. Men där finns mer liv och rörelse. Min första tanke var att det är synd att samma sak inte finns i Gamla stan i Ekenäs. Men jag vet inte om det stör mig längre. Fast sett till turismen skulle det säkert finnas mycket att göra här. Gamla stan skulle må bra av någonting till förutom YLP och Café Gamla stan. Men inte drömmer jag om en likadan turistfälla som i Borgå. Här finns ju ändå gågatan och Rådhustorget.
Det överraskade Yli-Huttula att det fortfarande finns försäljare på torget i Ekenäs två gånger i veckan sommartid.
– Det finns inte många ställen i den här storleken i Finland som har det. Inte ens i Nyslott där jag bodde fem år när jag jobbade som chefredaktör på tidningen Itä-Savo hade man torgverksamhet året om.
Chappe ger synlighet
Ännu för ett par år sedan var det många av Yli-Huttulas bekanta som aldrig hade besökt Ekenäs men nog Hangö.
– Någon känner kanske till Knipan och någon har fått nya höfter på sjukhuset. Men många av mina bekanta besökte Ekenäs på sommaren – många till och med för första gången. Det var tack vare Chappe. Tidigare har de alltid kört förbi och farit till Hangö. Jag tror att Chappe kan få folk att stanna i Ekenäs lättare och se den äkta idyll som finns här.
Yli-Huttula överraskades av reaktionerna då han delade med sig av sitt första besök på Chappe i en lokal Facebookgrupp.
– Jag förvånades av hur kritiskt man förhållit sig till museet här. Sett med utomstående ögon trodde jag att Chappe var en grej som alla uppfattar som en otrolig grej. Jag tänkte lite stereotypt att ”alla finlandssvenskar förstår sig väl på kultur”.
Man måste erkänna och acceptera att de olika områdena i Raseborg har olika styrkor och lyfta fram dem. Man får inte tappa bort Ekenäs som varumärke.
Yli-Huttula säger att han har funderat på vad staden gör för att förstärka de olika orternas dragningskraft.
– Folk förstår inte genast att den här staden heter Raseborg. Man måste göra platsen känd genom marknadsföring men också berätta vad staden kan erbjuda. Man måste erkänna och acceptera att de olika områdena i Raseborg har olika styrkor och lyfta fram dem. Man får inte tappa bort Ekenäs som varumärke. Man måste förstå att det inte är till skada för den nya staden fast man kör fram en speciell stadsdel som det starka varumärket.
Är det så att beslutsfattarna inte riktigt kan bestämma sig för var man ska satsa? frågar sig Yli-Huttula.
– Karis, Ekenäs och Pojo är väldigt olika. Det är klart att man ska utnyttja de olika områdenas styrkor men nog borde man förstärka turismens dragningskraft här i Ekenäs. Det känns som att det fortfarande finns mycket outnyttjad potential.
I Bryssel finns ett par som Yli-Huttula känner. De har barn under 10 år. De bor i Bryssel men funderar på vart de skulle kunna flytta på en timmes avstånd från Helsingfors där de kommer att ha sina jobb framöver.
– Esbo är inte ett alternativ för dem. De söker idyll, trygghet och lugn. För dem är det också viktigt att man förstår sig på mångkulturalitet. Jag kan tänka mig att allt detta skulle vara lättare att finna här än någon annanstans. Om jag tänker på Ekenäs så finns det, förutom idyllen, tillsvidare skäliga vårtjänster och en omedelbar närhet till hav och natur. Jag kan föreställa mig att det är en trygg miljö för barnfamiljer med fungerande skolor och daghem.
Kulturskillnader
Den svenska miljön har inte varit något problem för Yli-Huttula, tvärtom.
– Jag är en typisk finländare i det avseendet att jag inte är speciellt modig att tala svenska. Men vi har tagits bra emot. Jag sitter i bostadsbolagets styrelse och där pratar vi blandat svenska och finska. Men bra går det. Jag trivs med att höra svenska runt mig. Det ger mig en avslappnad känsla.
Han trivs och tillbringar mycket av sin fritid i Östra Finland.
– Där är människorna mer reserverade när man möts. Det är också intressant att jämföra hur det är att gå till ett konditori här och i Savolax. Det är en enorm skillnad. Där finns inga bakelser. Där finns mer salt i stället. Utbudet är fattigare. Fast man skulle tro att det inte är så stora skillnader i matkulturen så är det nog. Men därför är det roligt att få bekanta sig med olika områden.
Yli-Huttula säger att han inte hör till dem som vill slopa ”tvångssvenskan”.
– Det är viktigt att man värnar om det svenska språket fast engelskan har tagit över i finländarnas språkkunnighet. Vi har en så stark svensk befolkning. Ibland har vi glömt att vi har en ganska stark koppling till Sverige genom vår långa gemensamma historia. Den kopplingen framhävs ännu mer i detta världsläge.
Att Yli-Huttula trivs i Ekenäs går det inte att ta miste på. Han har till och med börjat snegla på fritidsställen fast han har ett familjeställe i trakterna av S:t Michel.
– Stugan i skärgården får vänta tills pensionsåren. För visst drömmer vi om att bo här helt och hållet i något skede. Fast vi trivs med att bo i Helsingfors så blir den här bostaden i Ekenäs allt viktigare för oss efter hand.
”Lobbning är en del av demokratin”
Tuomo Yli-Huttula har varit direktör för samhällskontakterna vid centralorganisationen för Finansbranschen (Finanssiala) i 11 år.
– Vi är bankernas, försäkringsbolagen, och arbetspensionsbolagens och placeringsfondernas intressebevakare eller ”lobbare” som vi helt öppet kallar oss själva. Vi jobbar för den finska finansbranschen och vi ser lobbning som en del av det politiska systemet och demokratin. Tjänstemän bereder och politikerna bestämmer. De kan inte leva i ett vakuum. Vår uppgift är att komma med sakkunnighet till beredningen och föra fram vilka följderna av olika reglemente kan ha för finansbranschen och för dig och mig. Ingen av oss kan ju leva utan banker och försäkringsbolag.
Finansbranschens lobbare jobbar mycket i Bryssel eftersom mycket av regleringen av till exempel bankerna kommer därifrån.
– Reglering är helt nödvändigt om man tänker på till exempel finanskrisen fast den inte drabbade våra banker alls. Men nu börjar vi vara i en situation där regleringen bara ha byggts på efter hand. Regleringen görs för att det finns problem men problemen finns i mellersta och södra Europa. Ändå tillämpas regleringen på våra banker. Dessutom vill våra tjänsteinnehavare skapa en nationell reglering för att vi ska vara lite bättre än de andra. Men då finns det en risk för att den finländska finansbranschens konkurrenskraft försvagas.
– Mitt ansvar är att fundera på det bästa sättet att påverka i olika frågor. Vi träffar också finländska beslutsfattare ofta och kommer att träffa regeringens toppministrar under de kommande veckorna och gå igenom de viktiga skrivelserna i regeringsprogrammet.
Öppenhet i fokus
Till Yli-Huttulas uppgift hör också att fundera på när man ska offentliggöra sina ståndpunkter. I början av nästa år kommer det att införas ett lobbningens öppenhetsregister. Med en ny lag som träder i kraft nästa år är Finland först i Norden med att kräva att alla som sysslar med lobbning delar med sig av informationen till medborgare, journalister och forskare. Lagen gäller också arbetsmarknadsorganisationer.
Nu finns det en skrivelse i regeringsprogrammet om att undvika nationell reglering och att utvärdera den befintliga regleringen.
– Vi eftersträvar öppenhet. Lobbning kan inte handla om en hemlig agenda som körs fram. Allt ska vara gå att bedömas i offentligheten. I tre års tid har vi offentliggjort alla våra möten med beslutsfattare och berättat om vilka ämnen vi har diskuterat. Allt finns att läsa på vår hemsida.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.