Förflytta dig till innehållet

Lintilä jämför Ingåaktuella Blastr med Tesla – norske vd:n: ”Industrin behöver utmanare som kommer utifrån och tänker annorlunda”

Kristoffer Nöjd
Hans Fredrik Wittusen och Antti Kaikkonen.
Blastr-vd:n Hans Fredrik Wittusen har gjort en strategisk rekrytering och utsett Antti Kaikkonen till Blastrs Finlandschef. Som före detta strategidirektör på Fortum är Kaikkonen den som bäst känner till tomten i Ingå och dess egenskaper.

Det var fullt hus, ministernärvaro och direktsändning hos Business Finland i Helsingfors när norska Blastr presenterade sina planer för produktion av fossilfritt stål i Ingå. Detta skulle vara den egentliga introduktionen till miljardplanerna men nyheten läckte ut för två veckor sedan.

– Bra att media är på hugget, konstater näringsminister Mika Lintilä.

Nu ringer inte kommundirektör Robert Nymans telefon riktigt lika mycket längre. Men det var lite hektiskt ett tag.

– Den första dagen var helt galen. Men nu fick vi ut informationen strukturerat så som det var meningen från början, säger Nyman.

För det stora medieuppbådet visar Nyman upp en karta med Ingå mitt emellan Hangö och Helsingfors och lyckas framkalla några mumlande skratt då han konstaterar att Ingå de facto är Nylands centrum. Med det vill Nyman visa att det finns tillgång till kunnande på nära avstånd, ett kunnande som kommer att behövas redan i byggskedet.

Mika Lintilä håller tal.Kristoffer Nöjd
Mika Lintilä påpekar att också Tesla var ett start up-företag.

Nyman konstaterar, som så gott som alla de övriga talarna, att Joddböle är unikt med stamnätet intill, en isfri djuphamn, en befintlig infrastruktur, en beredskap för ett stickspår från Kustbanan och möjligheter till diverse stödfunktioner på samma område.

För kommunen blir det nu aktuellt att stöda markägaren Fortum som ska låta göra upp en detaljplan för området.

– Vi måste också vara ett stöd i miljötillståndsprocessen. När ett bygglov väl lämnas in kräver det en ganska stor ansträngning från vår sida. Det är inte som att bevilja lov för en vanlig industrihall. Vi får se om vi måste köpa den hjälpen eller ha den själva.

Kommundirektör Robert Nyman får äntligen tala högt om vad som är på gång i Joddböle. I bakgrunden skymtar det strategiskaKristoffer Nöjd
Kommundirektör Robert Nyman får äntligen tala högt om vad som är på gång i Joddböle. I bakgrunden skymtar det strategiska

Blastr har kallats för start up -företag. Det har väckt frågor om hur stadig grund Blastr bygger på. Men Lintilä ser inte detta som ett problem.

– Det är ett ambitiöst företag som vill förnya den traditionella industrin. Också Tesla var en start up, säger Lintilä.

– Vi är små i dag. Det är sant. Men industrin behöver utmanare som kommer utifrån och tänker annorlunda, säger Blastr Green Steels vd Hans Fredrik Wittusen.

Han baserar sin tilltro till konceptet först och främst på efterfrågan, de goda förutsättningarna på tomten i Ingå och på det stora intresset bland investerare och leverantörer.

Två miljarder ton stål behövs årligen globalt. Stålproduktionen står för 8 procent av de globala koldioxidutsläppen.

– Det kan inte bli någon grön övergång om vi inte kan göra utsläppsfritt stål. Vi vill visa att det går att tillverka grönt stål industriellt och hållbart.

Wittusen säger att befintliga tillverkare kämpar med att balansera nuet med framtiden.

– Det går inte att börja tillverka grönt stål genom att göra finjusteringar i en konventionell fabrik. Det måste komma nytt tänk och nya fabriker.

Blastr Green Steels vd Hans Fredrik Wittusen vid platsen där kolkraftverket i Joddböle tidigare stod. Här kommer i huvudsak stålverkets lager att finnas.Kristoffer Nöjd
Blastr Green Steels vd Hans Fredrik Wittusen vid platsen där kolkraftverket i Joddböle tidigare stod. Här kommer i huvudsak stålverkets lager att finnas.

Wittusen har en stark tilltro till processen att tillverka grönt stål.

– All teknik har testats kommersiellt. Det handlar om att skala upp den teknik som bevisligen fungerar i liten skala, säger Wittusen.

Det gröna stålet beräknas vara cirka 20 procent dyrare än konventionellt stål. En stor del av det gröna stålet kommer sannolikt att gå till bilindustrin.

– Men fabriken ska vara flexibel att tillverka det stål som har den största efterfrågan, säger Wittusen.

För att kunna förverkliga pelletsfabriken i Norge, från vilken pellets ska transporteras till fabriken i Ingå, behöver man fortfarande 1,5 miljarder euro.

– Produktionen i Ingå är inte beroende av fabriken i Norge. Men vi hoppas kunna integrera dem i varandra, säger Wittusen.

Fabriken i Ingå kommer också att behöva mellan 0,5 och 1 miljon ton metallskrot årligen. Metallskrotet kommer främst att levereras sjövägen.

– Det kommer att vara konkurrens om metallskrotet eftersom det återvinns i stor utsträckning i Europa. Men vi kommer också att kunna samla upp sådant skrot som kanske annars skulle transporteras längre bort.

Projektets tidtabell

2023: Finansiering och miljökonsekvensbedömning
2024: Lovprocesser och finansiering
6/2025: Slutliga tillstånd och finansieringsbeslut
12/2025: Byggstart
10/2026: Produktionsstart
2027–2030: Produktionskapaciteten trappas upp
2031: Produktion av 2,5 miljoner ton grönt stål årligen

När Blastr sonderade den finska kusten var också Kotka-Fredrikshamn och Vasa-Kokkola alternativ till placeringsort. Men enligt Fortums chef för kraft­pro­duktion, Simon-Erik Ollus, är det ingen slump att valet föll på Ingå.

– Vi har jobbat aktivt för detta i flera år. Vi har åkt runt och letat efter investerare till ett färdigt paket.

När det norska företaget försökte sig på en etablering i Nordnorge, var tanken att tillverka pellets och slutprodukten grönt stål på samma ställe. Att det strulade till sig i hemlandet beror enligt Wittusen på att man inte fick tillgång till den vindkraft man hade behövt. Därför valde man att flytta den större delen av helheten, det vill säga stålproduktionen, till Ingå där man kan koppla sig till stamnätet utan större investeringar.

Med facit på hand har Fingrid varit förutseende i detta avseende.

Kolkraftverket i Ingå lades ner 2014. Några år senare fanns det ett behov av att förnya stamnätet på området. Alternativen var att göra det minsta möjliga eller att satsa. Fingrid valde att satsa 10 miljoner euro på stamnätet i Joddböle och på det sättet skapa en beredskap för framtida verksamhet på området.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter