Li Anderssons popularitet är strategisk fråga för VF – mobiliserande kraft i övriga landet, nedtonad här
VF i Egentliga Finland har en budget på kring 40 000. Kandidaternas enskilda budgetar ligger kring ett par tusen. Om man behöver en budget på 10 000 euro eller mera så har man inte det understöd som behövs, säger verksamhetsledare Misha Dellinger. Foto: Dan Lolax
– Nu planerar vi inte längre, nu gör vi.
Misha Dellinger, verksamhetsledare för Vänsterförbundets kretsorganisation i Egentliga Finland, Satakunta och Tavastland, säger att den årslånga planeringen av riksdagskampanjen är till ända.
Nu handlar det om att fullfölja planerna, att genomföra tillställningar och att se till att budskapet når folk.
Att jämföra årets riksdagsvalskampanj med den för fyra år sedan är som att jämföra natt och dag, säger Dellinger. Så pass mycket mera aktivitet finns det nu runt partiet.
Skälen till det är flera, analyserar Dellinger. För fyra år sedan hade VF kandidater som ställde upp mera av plikt än av beredskap att göra jobbet. Det hade en demoraliserande effekt.
– Nu var det trängsel att komma med på listan. De som blev utanför har grämts över det.
Hade gärna filat på kandidatlistan
Samtliga 17 kandidater valdes genom en medlemsomröstning. Dellinger säger att goda kandidater blev utanför listan.
Om han fått bestämma hade partiet filat lite på kandidatuppställningen och gått in för att välja bara en del av kandidaterna genom omröstning. Resten skulle kretsorganisationen ha valt.
Det oaktat säger Dellinger att VF har kandidater med en gedigen bakgrund från politiken, facken och andra organisationer. Samtliga kandidater har breda stödgrupper och en välplanerad valkampanj.
– Det är en bra stämning inom partiet. Hälften av alla medlemmar har anslutit sig efter 2010. Speciellt i Egentliga Finland märks den förändringen.
Responsen från väljarna har så långt varit positiv. VF:s rättvisetema tilltalar folk.
– Regeringens sätt att behandla arbetslösa, äldre, skolelever och studerande påverkar folks vilja att göra något åt saken. Det syns på våra valtillställningar.
Dellinger talar om trängsel, speciellt på de tillställningar som ordförande Li Andersson deltar i. Han småler åt att Centern basunerar ut att Sipilä fyller caféer på landsbygden.
– Så är det för Andersson var hon än rör sig.
Kampen står mot SDP
Målet i valkretsen är tre ledamöter invalda. Li Andersson kommer med säkerhet att bli invald. Det gäller för partiet att behålla det mandat som Annika Lapintie lämnar efter sig, och kämpa om ett tredje.
Dellinger säger att partiets stigande trend i förra kommunalvalet och i opinionsmätningarna talar för att det är möjligt. Dessutom tror han att Sannfinländarna kommer att rasa, vilket gynnar VF.
– De har en svag lista och ett parti i spillror. Botten har fallit ur på så sätt att det inte längre är ett parti som lyssnar på vanligt folk.
Centern är ingen stor spelare i valkretsen, därför är det främst SDP som utmanar VF, bedömer Dellinger.
Entimmeståget en ickefråga
Det är ett budskap om jämlikhet och rättvisa som ska ge VF det tredje mandatet. VF går till val med löften om att montera ner aktiveringsmodellen och höja små pensioner.
Skandaler har lyft frågan om äldrevård, men Dellinger säger att partiet redan i fjol slog fast valtemat om en värdig ålderdom.
Klimatfrågan kan konkretiseras genom höjda skatter på importerade råvaror, något som ska gynna den inhemska kött- och livsmedelsproduktionen.
Dessa frågor, plus den om universitetsfinansieringen, har betydelse för landskapet, men samtliga partiers enighet om entimmeståget gör den till en icke-fråga i valet, säger Dellinger.
Andersson en kandidat bland andra
Förutom sakfrågorna måste VF använda partiordförande Li Anderssons genomslagskraft på effektivast möjligast sätt, nationellt och i valkretsen.
Strategin är att Andersson turnerar i de övriga valkretsarna fram till tre veckor före valet. Efter det koncentrerar hon sig på Egentliga Finland.
VF har också tidigare haft partiordföranden som tenderat att göra övriga kandidater osynliga. Det här försöker partiet nu korrigera.
I övriga delar av landet är Andersson partiets ansikte utåt på de allmänna valreklamerna, men i Egentliga Finland – där hon är en kandidat bland andra – används partisymbolen mera.
Det här är mera rättvist mot övriga kandidater, säger Dellinger.
Överlag är han inte oroad över att alla röster på VF ska koncentreras till Andersson. Partiets kandidatlista är så pass stark att det är möjligt att Anderssons röstetal faller jämfört med valet 2015 för att väljarna hittar sina kandidater på listan, säger Dellinger.
Blir ett alternativ till SFP
Partiet har också funderat på hur man bäst utnyttjar de finlandssvenska inslagen i VF. Dellinger säger att man i frågan om svenskan är inne i ett brytningsskede.
Tvåspråkigheten i partiet stärks, och det kommer att börja synas konkret i partiets material och webbsidor.
– Om det inte sker i det här valet så kommer vi i följande val att vara ett alternativ för SFP-anhängare. Vi är ett tydligt liberalt alternativ.
Här är VF:s kandidater
- Li Andersson, partiordförande, Åbo
- Amro El-Khatib, studerande, Åbo
- Matti Föhr, fastighetsskötare, Lundo
- Eero-Tapani Hynynen, socialarbetare, Rusko
- Katri Kapanen, socialskyddsarbetare, S:t Karins
- Maarit Koivisto, sjukskötare, Loimaa
- Lotta Laaksonen, andelslagsföretagare, Pargas
- Sami Tenoch Laaksonen, forskare, Nystad
- Jaakko Lindfors, gymnasielärare, Åbo
- Emma Lindqvist, medianom, Reso
- Tomi Nieminen, förman, Pemar
- Matti Rajala, arbetslös, Pöytis
- Marjo Ruokonen, företagare, Salo
- Taimi Räsänen, restaurangarbetare, Åbo
- Nanna Tuovinen, kock, Pemar
- Mervi Uusitalo, lärare, Åbo
- Johannes Yrttiaho, informatör, Åbo
LÄS OCKSÅ:
Svenskan, Aki Lindén och besvikna Centerväljare ska ge SDP i Egentliga Finland ett fjärde mandat
Forskare: Sjutton SFP-namn kan engagera väljare mer än två kandidater på ett valförbunds långa lista
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.