Laura och Henrik Flück överraskade sig själva med att grunda eget – de trivs med nya sättet att jobba
Egentligen hade Laura och Henrik Flück i Åbo inga planer på att grunda ett familjeföretag inom ekonomiförvaltning.
– Jag sade tidigare att jag aldrig ska grunda byrå, säger Laura.
– Däremot har andra nog sagt att vi borde bli företagare. Och det verkar finnas en efterfrågan på det sätt vi jobbar, konstaterar Henrik.
Vi träffas i Fabbes Café på Biskopsgatan. Flück Accounting har inget skilt kontor utan arbetar med hemmet som bas.
Kunderna finns framförallt bland svenskspråkiga företagare och organisationer längs kusten mellan Åbo och Helsingfors, men de jobbar också på finska och engelska.
Paret Flück kan sin region. Under många år jobbade de på den stora byrån Rantalainen, Laura bland annat som förman för personalen i Västnyland och på Kimitoön.
Henrik var chef med operativt ansvar för Västnyland, Kimitoön och delar av verksamheten i Helsingfors. Han är uppvuxen i Åbo medan Laura kommer från Karis.
Båda har studerat vid Åbo Akademi och har levt stugliv i Hangö, Tenala och Rosala.
I början av fjolåret valde de att lämna jobben på den stora byrån. Laura började jobba på egen hand medan Henrik hoppades hitta någon intressant tjänst.
– Men inget riktigt lockande dök upp. Samtidigt kom Laura i gång bra, så i höstas bestämde vi oss för att satsa för fullt.
Inga papper
Före årsskiftet blev de auktoriserade.
Tanken är att erbjuda bred, personlig och skräddarsydd ekonomiservice åt företag av olika storlekar. Och att skippa alla papper.
– Vi är väldigt öppna med att vi inte tar emot fysiskt material alls. Tidigare har vi varit med om att kunder haft sitt material i en plastkasse. Men myndigheternas krav på att också småföretag blir digitala ökar, och det är skönt både för oss och kunden att bli av med pappren, säger Laura.
Det påpekar att de kan hjälpa kunderna att bli papperslösa när det gäller ekonomin.
– Även om en mapp i sig inte är dyr ska företagen ha arkiv för dokumenten, vilket kostar. Det går arbetstid till att transportera mapparna, och är vi inte är på plats hos företaget måste det finnas kopior på pappren om vi ska sitta på olika håll och gå igenom materialet tillsammans, förklarar Henrik problemen som man nu slipper.
Laura och Henrik säger att de vill erbjuda kunderna en helhetssyn på ekonomiprocesserna, inte bara det lagstadgade bokförandet och redovisandet.
– Vi går igenom kundens processer för att se om de har onödiga kostnader och rutiner. Det kan handla om hur man sköter betalningar och faktureringar.
Just nu har de till exempel två stora kundföretag som bett dem göra en rejäl gallring i deras rutiner.
– Mycket i företagen görs för att man alltid gjort så. Det är vanligt att man har en gammal Excel-tabell eller en rutin som man fortsätter följa. Just där är vi bäst, att gå igenom processerna och komma med effektiverings- och förbättringsförslag, säger Laura.
Är det lätt att övertyga företagare om att det är värt att se över rutinerna?
– I större och medelstora företag är det sällan något problem, men i mindre företag varierar det mycket. En del småföretagare vill ha mycket koll och har skapat sina egna rutiner. Andra uppskattar att det blir smidigare, säger Laura.
Jean LindénHenrik säger att större företag är medvetna om behovet att förnya sig.
När det gäller mindre företag så tenderar företag som är öppna för förändring ofta att vara företag som det går bra för, funderar han.
Laura säger att småföretagare kan vara rädda för att rådgivningstjänsterna är väldigt dyra. Därför vill vi Laura och Henrik vara noggranna med att kartlägga alternativen och ge prisuppskattningar så att det inte kommer otrevliga överraskningar senare.
– Har vi inte själva någon programlösning som passar kunden så är vi ärliga med det, och säger att det skulle vara bättre med något annat alternativ men att vi är inte de rätta att sköta uppdraget. Hellre det än att man kör igång samarbetet och sedan, ett par år senare, tillsammans med kunden konstaterar att upplägget inte fungerar på bästa sätt. Ibland har den bästa responsen kommit från företag som inte blivit våra kunder men som sagt att de varit tacksamma över tipsen vi gett, säger Henrik.
Henrik Flück konstaterar att de i framtiden kommer att fokusera ännu mer på rådgivningsbiten.
Vill fortsätta så här
Man siktar också på att småningom anställa någon. Nu jobbar de ensamma, vid behov med hjälp av Lauras mamma Tina Grabber som också har en lång karriär i branschen.
– Vi är väl båda lite av pessimister, skrattar Henrik. Men det ser ut som om vi får en jämn ström av nya kunder, så kring årsskiftet anställer vi antagligen någon.
Då får de också överväga om de ska ha ett skilt kontor.
– Men nu går det bra att jobba hemma, säger Henrik. Då jag började i branschen tyckte jag inte riktigt om det, men med tiden har jag faktiskt börjat gillat det mer och mer. Vi har skilda rum och ordentlig arbetsutrustning.
Dessutom åker de ju ut och träffar kunder.
Laura konstaterar att det nog är roligt att ha någon att diskutera jobbet med därhemma.
– Jag är nog redovisningsnörd! Men vi har två barn i dagisåldern så efter jobbet har vi fokus på annat. Jag vill inte jobba 20 timmar per dygn.
Så här vill de gärna jobba karriären ut.
– Vissa aktörer i branschen försöker så snabbt som möjligt bygga upp en byrå med några tiotals anställda som man efter några år säljer till en stor aktör. Jag har sett den sidan av branschen. Vi vill tvärtom bort från det, säger Henrik.
– Vi är helt oberoende, och har inga finansiärer som pressar på. Nu när vi kommit i gång skulle jag inte byta till annat, säger Laura.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.